Aftonbladet – 9 augusti 1871, sida 2

Den i nästan alla Enoropas länder vidt utgrenade socislistiska arbstereföreningen Internationale bar efter det senaste upproret i Paris blifvit föremål för en temligen allmön uppmärksamhet. Gecom sin fasta sammanhäilning, sin kraftfolla organisation, de store, genom medlemmarnes bidrsg bildade fonder bon disponerar, och genom antalet ef sina medlemmar (enligt hennes egna manifester skall hon i Frankrike allena räkna 800 C00) har bon blifvit en makt, hvilken såväl hos försvararne af det bestående som kos demokratiens vänner, hvilka så ofta genom de socialistiska och kommunistiska rörelserna funnit sin sak konprometterod, väckt allvar. samma farhågor. Som de demokratiskt ropublikanska lärorna och de gocialisticka ofta inom det korservativa lägret blilvit förvexlade, torde det vara af intressa att se hutu en mean sådan som Mszzini, den åldrige förkämpen för de republikanska idberna, bedömer bennes grundsatser och verksemhet. I tidningen Roma del Popolo bar han nemligen infört ett bref till Italiens arbetsre, hvsruti ban varnar dem för att ansluta sig till detta ramfand, Han beteckser Internationale såsom ett samiund, hvilket hotar ot förfalska den pormala erbetarerörelsen i hennes mäl, hennes medel och hennes anda Han har derföre från början vägrat det sin medverkan. Detta sarfaond bar isypnerbet under senare hälften af sista Parisinsurrektionen uiöfvat ett öfvervägande inflytande. Dess program fann ingen anslutnirg i Frankriko utom i Paris, som derföre för första gången i sin rörelss förblef isoleradt och måste duka under. Man måste bedöma Icternationale efter dess mål och icke efter entalet af dess anhängare. Ingen makt, som icke grundar sig på savnirg och rättvisa, kan blifva vsraktig. Derefter redogör Mazzini för och kritiserar Internastionä!ea prirciper på följande sätt: De principer, som förföktas af de inflytelserika och Jodande männen inom Ioternationale äro fölande: Förnekelse af Gud, d. v. s. af den enda fasta, eviga cch orubbliga grundvalen för edra pligter och rättigheter såväl som för andras pligter mot eder klass samt för vissheten om att I ären kallade att segra och att I skolen segra. Då man förnekat existensen af en första, förnuftig orsak, bortfaller äfven existensen af en högsta, för alla menniskor bindande och för alla enlast en pligt uppställande sedelag, bortfaller möjigheten af en lag för framåtskridandet, af en för