Aftonbladet – 9 augusti 1871, sida 2

j, Han samtyckte cmellertid att följa Warden tillbaka till dennes rum, för att so huruvida något hade inträffat under den sistnämndes frånvaro, och kände sig ingalnnde belåten, då han fick höra att en herre för en half timme sedan hade kommit dit och afvaktade Wardens hemkomst. Majorens panna klarnade dock åter, när han vid inträdet i förmaket fick ee Hugh Lester, med hvilken han sedan gammalt var något beant. Hagh var mycket blek och hade ett lidande utseende. Han var numera blott en skugga af den unge man, som för endast några måvader sedan hade kört postvagnen från Redcehester till E2arles-Dene. Då Warden kom in, steg han upp, men räckte honom ej handen. Mr Wardenn, började han med mycken köld; jag gissar det förvånar er attse mig. Jag kan iate neka — men det gläder mig på samma gäng, Lester. Tagen plats, mina berrar. Mejor Aodrews, mr Lester., presenterade han. Vi ha träffats förut, som jag tror, herr major. — Jag har två anledningar hvarför jag kommit hit. För det första...n År jag de trop? frågade majoren. I det fallet...n För ingen del. :I första rummet måste jag vidröra besynnerliga berättelser, som kommit i omlopp med anledning af miss Leforts försvinnande. Med hvilka man behagst sätta mig iförbindelse; — jag vet det, Jag vill hoppas att ingen kan tro på en galen fransk birfi!ares förvirrade fantasier? Ursäkta — jsg skall straxt komma dit. Det finns inga bevis som allvarsamt göra er ansvarig för bennes försvionande... Jög är er förbumlen, Vägar jag hoppas