Aftonbladet – 9 augusti 1871, sida 2

STOCKHOLN dem 9 Aug. — Återblick på landtbruksmötet i Göteborg. (Korresp. till Aftonbladet.) Lysekil dea 6 Aug. I Det trettonde allmänna svenska landtbrake. mötet är nu afslutadt. Vi tro oss uttrycka den allmänna meningen, om vi säga, att det såväl på svenskar, som på besökande främl: ingar gjort ett fördelaktigt intryck och attj anordningarna för detsamma varit storsrtadej och i det hela mycket lyckade. Såsom redan är bekant kommer nästa allmänna svanska landtbruksmöte att hållas i Norrköping om fem år. Det torde ickso vara lätt att der astadkommsa någonting, som i omfattniog kan jemföras med ds ivå senaste mötena, i Stockholm och Göteborg. Vi tro, att man för framtiden gjorda klokast i att lita dessa mötoa omvexlande hållas i Stockholm, Göteborg och Malmö. Diskussionerna ha vid detta möto ännu mera än vid de föregående visat sig vara en bisak. Bland det stora antal landtbrukare och andra som antecknat sig såsom deltagare i mötet, var det endast ett fåtsl, som bivistade förhandlingarne. — Vi vilja dermed för ingen del sägs, att dessa förhandlingar saknade intresse. Såsom särdeles intressanta kunna vi beteckna debatten inom åkerbraksafdelsingen rörande da artificislla gödaingsämnena, hvilken debatt utan tviivel skall komma att föranleda en verksammare kontroll öfver de gödningsämnen af olika art och ! med hvarjehanda benämningar, so7 utbjudas I ät allmänheten och med hvika uten tvif på fiere håll mycket skoj bed itves; vi prof. Arrhenvii föredrag om hvitbetssocker odiiagen samt åtskilliga anföranden och faktiska upplysningar, meddelads i afdelningen för binäringarne. Debatten om hästefveln och om dei gagn jordbroket kunde hafva af follblodet och kapplöpningirne, blef nu, såsom vid flere föregåsnde tiltfällen utan resultat; de varma och -vältaliga anföranden, genom hvilka åtskilliga af sportens herocr ville öfvertyga landtbrukarne, att de omkostnader, som egnades åt fullblodets lyx, icke vore bortkastade, utan skulle vara till praktiskt gagn, tycktes möta temligen stor likgiltighet. Garska visst är emellertid, att utställningarne mer än någonsin voro mötets hufvudsak, kring hvilken intresset egentligen koncentrerade sig. De voro ock utan tvifvel mera omfångssika och i vissa partisr mera rikhaltiga än vid nägot föregående wöte. Särskiidt bör anmärkas, att till föjjl af Ia forces des choses ansluta sig namera till landtbruksmötena ganska betydande industriexpositioner, äfven om man bortser från den stora massan af åkerbruksredskep och maskiner. Det i fonden af utställningsfältet liggande exercishuset jemte vidfogadt annex (Barck Warburgs sjukhus) inrymde ander rubrik af XII:te gruppen: alster at husslöjd mm. m. en indastriexposition, som i omfattning öfverträffade de allmänna svenska utställningarna af industrialster, som egde ram i Stockholm på 1840och i början af 1850talet, i arfprinsens palats, i Brunkebergs hotell o. s.v. Ictrycket afhela denna utställning, hvars ledning var anförtreda åt lektor Evert, var särdeles godt och vi hörde Jångväga främlingar uttala sig deröfver med det allrastörsta erkänngande. HSärdeles intressavt var att i denna afdelnicg iakttaga den ifver, hvarmed man på sista tiden tyckes ha kastat sig på åstadkommande af biprodukter utaf skogshushållningen. Ett betydligt antal uistäliare hade lemnat rixhaltiga och vackra distillationsprodukter af farustubbar, bland hvilka de från Röksberg i Smålend syntes öfverträffa de andra, syanerligast hvad träoljans utonordentliga klarhet och luktfrihet vid förbräuning angår. De många symaskinerna a? utiändsk och inhemsk tillverkning handterades med stor konstfärdighet af ett antal unga damer och voro föremål för mycken uppmärksamhet från det täcka könets sia. Detsamma var förhållanået med den storartade expositionen af väfnader, lärfter, gardiner, klädningstyg, möbeltyg, dukar, satine, fianell, m. m. från den bekante Svea Andereon å Kinna Sanden, han som sysselsätter 3600 arbetare. Men i denna afdelning förefanns äfven åtskilligt, som företedde ett visst konstnärligt och kulturhistoriskt intreese. Ivgenting inom utställningen i sin helhet samlade ständigt omkring sig ett så stort antezl besökande, som de träskulpturarbeten, gom voro utförda at J. P. Östergren (Smedjebacken och Grangärde). Man har sett arbeten i derna väg, vitnande om den utomordentligaste fichet och tålamod i utiörandet, t. ex. af Sofia Isberg, men näppeligen nägonting, som i djerf och sond karakteristik samt i raskhet och säkerhet i behandliogen af stoffet kan jemföras med hvad denra simple och olärde dalkarl här presterat. Eit af hozrom skulptersdt schackepel tillvann sig allmän benndran. Man såg der ä ena sidan Napoleon, Eagenie och franska rotabiliteter, å den antra der Siegesgreiso, kejsarinnan Augusta, Bismarck 0. 8. v., allteammans i en vycket karakteristisk, lindrigt karrikerande framställning. ! Framställsingen af könderna var isynnerhet : märklig genom den mångfald af med drastiskt lif och energiskt uttryck tecknadel bandtyper msn der fann. Ännu mera karak-: terietisk var en stor gropp: ett bondbröllop,: der man såg brud och brudgumme, deras närmaste antörvandter, prosten m.fl. sittan; de kring ett bord. Alla figurerna voro kärl! hög grad kostliga och natursanna; det hela ) oso OERENDEEOE ORTER SADE SEKTER Han samtyckte cmellertid att följa War-; den tillbaka till dennes rum, för att sa huru