Aftonbladet – 8 augusti 1871, sida 2

Vi omnämnde i går den söndring mellan chefen för verkstalisnde makten i Frankrike och nationalföreamlipgens majoritet, till hvilken den nya departementsllagen givit anledning, äfvensom att den förstnämnde understöddes af vensterp, hvilken fruktade att den nya legen skulle bidfäga ait stärka pröVinsaristokratiens makt och inflytande. Vi antydde äfven att striden blifvit bilagd och att Thiers fogat sig efter nationsiförsavolingens ja. Härtill måste vi lägga, att högern gått in på åtskilliga modifikationer i det ursarungliga förslaget, hvilka bidragit till att lugra farhågorna och efväpna inoståndet. Den 2 deon2s förklarade Triers, ett partimmar före församliogens sammanträde, inför det för åecentralisationsirågans behandiing tillsatta utskottet, att han skulle gå in på bildandet af permanenta delegationor för departementen, om man blott gjorda några medgitvanden. Efter någon diskussion stannade man vid följande modifikationer: Delegationernas ordförands skoia icke utses genom val, ntan den äldste mediemrmen skall derti!l vara sjeifskritven. Prefektea skall få bivista delegationens sammanträden och deltaga i öfverläggningarna, ehuro ickei bes!nien. Kontrollen öfver kommunerna skall icke enligt det ursprungiga förslaget ötverlemnas åt deiegationen utan fortfarande utölvas af rezeringen, tilldess en 2y municipaliog bestämt deras ställning. Det hotande utseende törvecklingen mellan Thiers och församlingens majoritet för ett jzonblicek antagit och som tycktes gifva woledaing att befara den försträmrdes a sång, bidrog icke så litet att hos ventern och veustra cntera gifva ny styrka it den farhågan, att högern skall vilja indantränga Thiers för att derigenom blitva Ivitt det hinder, hans allt mera decideade uppträdande till förmån för republiken ägger i vägen för da monarkiska 1estauraionsplanerna. Många ha ansett, att högern illa begagna deceniralisationstrågan såsom tt medel för att uppnå detta ändamål. Man yckes vilja förebygga denna fara genom att våskynda frågan om förlängning at Thiers lmakt så kställande maktens chef.