Aftonbladet – 8 augusti 1871, sida 2

mycket återstode att önska och eftersträfva. denna föreställning har man styrkts genom le ytterst ampla vitsord, som gitvits åt Stockholms folkskolor af för folkupplysningen intresserade främlingar från snart sagdt alla länder, som om dessa skolor tagit närmare kännedom, och vi hafva i böcker: och tidninga: från utlandet sett de stockholmska skolorna framhållas såsom mönster, hvilka man skulle skatta sig lycklig att kunna efterlikna. Ena anledniog har emellertid i dessa dagar förekommit, söm måste hos hufvudstadens invånare väcka den farhåga, att denna föreställning verit en bedräglig villa. För ett par dagar sedan lästs man nemligen i Stockholms Dagblad en insänd artikel af så märks ligt innebåll, att vi anse oss här böra återgiva denasmma, för att i vår mån bidraga att defpå fästa vederbörandes uppmärksamhat. Uppsatsen i D. B. lyder sålunda: Till redaktionen af Stockholms Dagblad! Skäl torde vara för handen, att följande förhållanden, hvilka äro af stor vigt för samhället; af Eder beaktas. För någon tid sedan öfverraskades vi af en uppgift i hr Avjous Tidning för Folkskolan, om antalet barn i hufvudstaden, som sakna undervisning. I nämnda tidskrift för 1869 sid. 27 säges: Godt syres vara, om gärskildt någon gemensam synpunkt kände erbjudas för uppfattande t. ex. at förhållandet mellan små skola, folkskola och fortsättningsskola; af antalet barn i dessa olika skol-afdelviagar: af antalet harr, som sakna undervisning (uvarest åtojuter den, efteren approxi mativ berakning, till öfver 15,000 i Stockholm; öf: ver 6000 i Göteborg och öfver 1000 i Norrköping uppgående barnskaran, som ej bivistar de offentliga folkskolorna, undervisning?) Såsom sagdt är, dfverraskades vi af deona uppgift och ville i det längsta betvifla dess riktighet, men vi hafva au fått densamma bekräftad i en ofientlig handilng, nemiigen Bidrag till Sveriges officiella statistik, Folkundervisniogen den 31 December 1868, der å sidan VII procentförhållandet mellan antalei .skolbesökande bara och ancalet sbara i skolåldern för Stockbolm uppgifres vara endast 0;35; då det deremot för hela rizet uppgår till icke mindre än 0,77. Vi hafva nä en förklaring till det clyckliga förbållandet, att så många okynniga och okunniga barn drifva omkring på våra gator, äfvensom till behbofvet af en trasskolar. Då vi betäaka de stora uppoffringar, som på senare och icke minst på sista tiden här blifvit gjorda för våra folkskolors höjande ock fllkomnande, kvona vi icke anrvat än djupt beklaga, att vi ännu befinna os3 så låvgt fråo det önskade målet, som är: Undervisniog åt alla! Såsom läsaren fioner, är det väl icke skolornas beskaffenhut. not hvilken artikelförfattaren riktar någa anmärkningar, ptan angå de antalet at de barn, som biifva delaktiga af skolornas undervisnitg. I likhet med ertikeltörfattaren tillstå si, att vi fiona dot hardt nära otroligt, att proportionen sr bara inom sko!å!darn, som erhålla skolundervisning, skuile vara i hela riket -— inklasive landsbygden med sina stora afständ och med sin på många orter ännu rådande obenägenhet mot folkskolorsa — mer än dubbelt rördelaktigare än i hafvadstaden med dess i mänga afsesoden gynnsammare förhållanden. Då det emellertid förhåller sig så, S0m insändåten säger, att uppgift . förekomma i officielt tryck, synes dat oss som om förtållandet nödvändigt fordrade en förklaring, på det man må få klart för sig om det verkligen år grundadt, i hvilket fall det synes åligga folkskoleöfversiyrelsen Att fhergiökt ingripa för att få missförhållandet undanröjdt, eller om tilläfventyrs någon felaktighet eler något ofullständigt i sifferuppgifter lemnar ett vilseledande resnaltat. En sådan förklaring synes ocg så mycket adgelägnare, som ealigt hvad man erfarit genom det bref från London, som vi i går meddelade, ecklesiastikdepartementets tippgitter nu som bäst spridas i utlandet och framlägga det för vår bufvudstad så bedröfliga förhållande som vi kär omoämrt