Aftonbladet – 4 augusti 1871, sida 2

ganska lätt då det ännu var tomt på meniskor, men ändock på så långt afstånd, att hon ej kunde tro sig observerad. Hon gick rätt framåt Spring Garden, stannade der ett ögonbiisk, liksom tveksam hvilken väg hon skalle taga och vek derefter af åt Westminster, Då hon fick se kyrkan, stannade hon ånyo skyndade derefter, brådskand:, vidare och då hon kom till St. Margaretb, vek hon hastigt af till venster. Barton påskyndade sina steg och vår snart vid hennes sida. Ni började yttra en fråga till mig, nyss, sade ban; kan jag vara er till någon tjenst?p Nej; ni kan inte hjelpa mig 7 Men jag tror likväl det. Jag ämnar ej hålla en predikan men tror pi Kanske inte att jag vet hvart ni ämnar er? Det är inte läogre sedan än i går som jag tänkte på att vandra samma Väg. Ni också? Stor sak i det! Inte för en vitten skulle det betydt något, hyad som blifvit af mig och som jag är nästan såker på attjag hade haft större anledning, så skulle jag varit dubbelt så mycket ursäktad som ni. Jaha, större anledning, sade jag och jag menar det äfven. Vet pi hvad ett förstordt lif vill säga för en man som skulle kunnat bli hvad han behagat? Utan tvifvel skall ni säga att ett krossadt hjerta betyder ännu mera, men det bevisar bara huru litet på bar reda på det der. xHvarför — Ni skälfver ju som ett asplöf. Liksom ni ej halt nog ai den kalla rattluften, utan stt också pröfva på det kalla — Bah! en sådan åsna jag kan vara. Se så, svep schaln bättre kring er och kom med mig.o Hvad skall jag göra? hvart skall jag gå? Hvarför hindrar ni mig? sr Hon talade som om hon icke visste sjelf