Aftonbladet – 4 augusti 1871, sida 2

Arbetena med återställandet i sitt gamla ji kick at vallarne och portarne i Paris en1 seiote skrida raskt iramåt. f För nationalförsamlingens budgetskomitek ramlades i torsdags 8 dagar ett lagförslag d om utfärdande at en kredit om 218 millioner !r fres till krigskostnaders betäckande. b Det bekräftar sig att en majoritet i budb getkomiten har yttrat sig till förmån för den t beräkning af inkomstskatt, som föreslagits af 3 Casimir Perier. I fredags diskuterade komi-ö ten förslaget om beskattning af kapitaler. In General! Trochu har blifvit vald tillrappor! tör 1 den komite, som nationalförsamlingen 1 tillsatt för att undersöka lagförslaget om anl 4 nullerandet af Tours-regeringens dekret an-lt gående befordringarne i armån. I Marskalkarne Bazaine och Canrobert samt ! generalerne Wimffen och de Failly hafva fått ; order att inställa sig inför undersöknings-l, kommissionen i Verszilles. 1 Undervisningsministern Jules Simon har ilt ministerrådet anmodat justitieministern att sanda tillförordnade ransakvingsdomare till hamnplatserna, ty antalet domare vore alldeles för ringa i jemförelse med det stora antalet fångar, som skola dömas, så att om ej domrarnes antal ökades, skulle ransakningarne draga ut längre än ett år. I Cherbourg befinna sig 6000, i Rochefort 6000, i Lorient 2000 och i Brest 13.500 fångar. Raoul Rigaults sekreterare, Gaston Dacosta, har blifvit arresterad i närheten af Paris, der han vistades under namnet Lecomte, och förd till Versailles. Bland de nyligen arresterade är äfven Francois Comte, som försvarade Buttes Chaument mot regeringstrapperna och sökt en tillflyktsort i de s. k. amerikanska stenbrotten. I Rouen har man fått fatt i Raoul Rigaults kabinettschef och ex-redaktören af Bonnet Rouge, Oilivier Pain, som uppehöll sig der uuder falskt namn. Det franska postoch telegrafväsendet kommer att förenas i en direktörs hand och nuvarande inrikesministern Lambrecht lär komma att ställas i spetsen derför. Han apses nemligen vara mindre lämplig för inrikesportföljen. i Daily News korrespondent i Algier berät! tar i ett bref af den 20 Juli åtskilligt om upprorets undertryckande och lemnar tillika, på grund af en högra officers uppgifter, en mäogd intressanta meddelande, om dess orsaker. Vi återgifva deraf följande: Början af (det fransk-tyska) kriget, som starkt medtagit de algeriska regementena, uppväckte bland ar.baroa endast törst efter hämnd för de fallna. Det uppstod ena formlig entusiasm för kriget, at hvilken franska regeringen kunnat draga mycken nytta; men efter kejsardömets störtands blef ailt aonorlanda och försöket att åter upplifva denna entusiasm misslyckades. I Algariet är nemligen sedan år 1848 namnet republiz liktydigt med allt hvad anarki och olycka heter. Vidare var jadarnes i Algeriet naturaliserande i massa, som företogs af nationalförsvarsregeringen på Cremieuxs tillstyrkan, en hos a:aberna mycket impopoalär åtgärd. Särskilda judiska regementena bildades, hvilka i mohamedanernas äsyn vid musikens toner i ljusa uniformer tågade genom Algiers gator, under det officerarne vid de arabiska byråerna nästan alla kallades till Frankrike till aktiv tjeostgöriog och ersattes genom misshagliga kapitulanter. Eadast föga skarp. synta iakttagare kunde misskänna den öfverhängande faran. Tidningarne påstodo ännu alltid, att Algeriet var redo att skicka sin sista man i kriget, under det att i sjeifva verket rekryteringen, trota de mest lysande löften, icke mera ville göra några framsteg. Omkring medlet af Mars egde det första utbrottet rum under gestalt af ett slagsmål mellan jadiska och arabiska frauncs-tireurs. En af de sistuämnde blef dömd tiil en liten penning,likt, och hans kamrater öfverföllo derföre judarne på ljasa dagen, plundrade deras butiker och sårade svårt flere bland dem. Sedermera utvecklade sig det ens ur det andra och missnöjet spridde sig från stam till stam, under det truppernas frånvaro och det upplösningstillstånd, hvaruti administrationen befann sig, nästan tijlintetgjorda allt slags auktoritet. Kölnische Ztgs bekante militära korrespondent, Julius von Wickede, har i nämnde blad gifvit en framställving af de militära fel, som fransmännen begingo i det senaste kriget, och hvarur vi här meddela ett utdrag: På aftonen efter bataljen vid Katzbach sade Blicher till Gaoeisenau: Att vi ha segrat kan icke f-n sjelf neka till, men vi skulle komma i stor förlägenhet om vi skulle förklara huruledes vi vunnit segern... Samma anmärkning ha vi gjort för oss sjelfva. Den tyska hären har vunnit en nästan oafbruten serie af lysande segrar; våra enda nederlag voro återtågen från Orleans och Dijon och slaget den 30 November vid Paris. Vi skola med den största möjliga opartiskhet söka framställa orsakerna till våra segrar. Fransmännens första och största fel var att förklara krig utan att genast kunna börja det med en öfverlägsen styrka; de borde ha haft 400,000 man färdiga att rycka in i Tyskland. Napoleoa hade, då kriget blef förklaradt, en stor fördel gentemot Tyskland. Vi voro i intet afseende förberedda, utan blefvo fullständigt öfverraskade. Den 19 Juli hade vi på hela venstra Rhein-stranden blott 40—45,000 man reussare, häri inberäknade besättningarne i Mainz, Loblerz och Köln, och 15,000 bairare, wiärtembergare oca baucusare. I Nord-Tyskland är visserligm den militära organisationen så ypperlig, att lott 10—14 dagar behöfdes för att fullständigt mobilisera alla regementena, men denna tid går dock alltid förlorad och dessutom åtgå alltid några dagar för att forsla och samla trupperna vid gränsen. Napoleon hade i följd häraf ett försprång af fulla två veckor. Våra soldater kunde ej före slutet af Juli rycka upp i linie i Rhein-Baiern och vid Moselle; de samlades först mellan den 30 Juli och 4 Augusti. Napoleon kunde således ha vunnit stora fördelar, om han, äfven om han haft blott 200,000 man, straxt med kraft gått anfallsvis till våga och hade ryckt in i Tyskland på tre , eller fyra punkter på en gång. Den 20 Juli kunde I de förträffliga, väl beväpnade och utrustade truppen som funnos i Metz, Strasbourg, Chalons och I Paris, hafva stått i det tyska landet, på venstra ! Bhein-stranden. Provianteriogsväsendet var visra mndnaande an dar mineda mindra 4311