Aftonbladet – 2 augusti 1871, sida 2

middagen inkom till staden från Särö, gjordes vid sextiden, åtföljd at flertalet ai mötets be-g styrelse och prisdomare, ett besök i utställ11 np gen: f Do tillgångar bestyrelsen haft till sitt för-t foganda för detta möte äro: af statsmedell, 23 000 rår, at Göteboras och Bohusläns hus-:; hållningssällskap 24000 rdr, af Göteborgs! stad 15,000 rdr, at Skaraborgs läns hushåll-!t ningssäliskap 2000 rdr samt af Vestra Sveri I. ges hushållningssällskaps föreningsutekott 3000, edr, ellor gammanräknsåt 67,009 rdr, mer js man lär ha eotagit att kostnaden skall kommas I ett icke obetydligt öfrerstiga 100.000 rår i Hvad söm skiljer i dessa båda summor skullel, sålunda komma att fyllas genom inkomsten af biljettrörsäljniogen, såvidt ej brist skell uppstå. För morgondagen är stadgad en inträdeeafgift at 4 rdr och likaså på onsdagsförmiddagen, livarefter den på sarma dags eftermiddag nedsättes till hälften, Åskilliga utflykter lära vara anordnade för deltsgsrice i mötet, hvsrjemte stadens museum, trädgärdsföreningen, Göteborgs och Lindholmens mekaniska verkstäder, de nya vattenledringsarbetena m. m, under möte: hållas tillgäng-, liga för besök. Till regattan, hvilken om ; fredag tager sin början, äro till och wcd i) dag 135 fartyg anmälda och uppmätvingen med de ankomna har i dag pågått. Af örlogseskedern har hit anländt korvetten Chapl na biggen Nordenskjöld, monitorn John oa samt skeppsgossebriggarne Snappopp arleken, som under gårdagen var mycket , har i deg varit särdeles gynsam. EITIKEORRETKIETTTTTAR al des Debdats för den 28 Juli inleder ka revy med följande korta, men Å oo Jour 6 sin pö E tecknande redogörelse för de hvarandra mot; ryktena om Jules Favres afgång eller l arstanvände på ein post: : Hare Jules Favre, säger tidningen, afgick js definitivt ur ministeren för två dagar sedan;l( 4 j i i 4 Å j icke desto mindre innehade han sin plats i går. Under titeln Sista stunden, förmäler Le Frar gris, att Jules Favre till följd af flera inflytelserika vänners af venstern bemedling förklarat sig tillsvidare komma att qvaretavns . i ministeren, La France åeremot tror sig med säkerhet kunna påstå att hans afgång sär! förestående och oåterkalleligen besluten. Mar måste tillstå, att dessa ständiga påståenden från ett båll, hvilka genast förnekas från ett annat, slutligen blifvs tröttande Må hr Jales Favre en gåog för alla besluta sig att af: eller qvarstanva. Det är nödväv gtatt där-l, ren till ministören, likasom ora dörrar, antingen är stäng! penn Vi omr . mändagsbladet efter S:t2e, att k ou för franska arxezs OMOrgan tioa ej kunde afstuta sina arbeten förr efter flora måusder och att den förbereder ett slags företal till lagförslaget, hvarig gruadprinciporna sko!a bekantgöras. Nu hafva, skritver Siecle för i lördags, de fyratiofem medlemmarne i komitån i samlad: perum röstat över de förnämsta artiklarne i deita s. k. företal. Fem artiklar af sex hafva blifvit nästan enbällit antrgna; den sjetie skall i morgon diskuteras, hvarefter man skall rästa öfver hela principförsiaget. Vi ha förekaffat oss texten till detta dokument cch vi ärergiiva-dat här: Tredje afdelningen. Allmänna stadganden: rje fransman är skyldig tili personlig t. Art. 2 I do franska trup ivm i penuiogar dl ning. Arb 3, Från 40 år kan hverje fransman, som cj blifvit förklarad oduglig för allt slags mi srtjonst, inkallas för att i 1 Art. 1. Hi i 1 1 la i den aktivaj: armen eeh i rescrversa, i den ordnicg ligen j : L q be mer. Art 4, Att slälla karl i sit s sz ej tillåtet. Dispens från tjenstgö , på de vilkor som äro i lag specifice-t berättigar icke till defioitiv bairielse ieritrån. Ari. 5, Militär, inkallad norna, får ej i något fall deltaga i g ningar. Art 6. Utom den aktiva ermön ceh: reserveroa får ej någon kår finnas organise-, rad usd:r vapor. ( ( Times ranska korrespondent i Paris skref den 25 Juli: Regerivgen är omgifven af svårigheter på alla häll och den bar derför an 8 råk vå öfverscende; men detta är ett skäll: ännuv för den att söka undvika att skapa sigt nya förlägeaheter. En af dessa är det omöj-! ligt att afligsna: hvad j man göra med ! de 31.000 fångar, som föllo itrupperoas händer när kommunen dukade under? Man hert lofvet att da skulle noderkastes rausakniog i! enlighet med lagsas föreskrifter; men fem ärj! skola åtgå lör att de aila skulle hinna be-! handlas enligt !saliga former. Uch är detl! förnuftigt sit till och med blott tänka på lst något dylikt? I nationaltörsamlingen finnes i många, som helst råge att man deporterade: fångarna i klump uten att mag anställde nä. ! gon rättegång ells, Några äro Ju dock oskyl!! dige, andra åter skyldige och åter andra mindre skyldige. Skola da nu alla vehandlas på !: samma sätt? Och on de skola försättas ij! frihet, vora dat icka bäst att detta skedde ! å f 8 f l t 1 t C I I f strax? Man har ofta riktat förebråelser mot kojsaredömet på grund af de blandade kom-j4 missioner, som tillsattes 1851. Dessa utgjorde dock ett slags domstolar och det civila ele-! mentet var ropresenteradt i dem. Nu är det krigsrätter som behandla eler åtminstone borde behandia sakerna och det är klart, att om lagens föreskrifter skola följas, komma! tre fjerdedelar af fångarne att aldrig bi un-! derkastad2 ransakriog. De skoia dö at nöd och elände innan de bli i stånd att framställa sin försvarstalan. Denna ölyckliga situation, som jag hade förutsett, har gjori ett a FEN Laeaet ENADE Mae Gud vare lof! sade han, vi äro återje vänner! j Hur är det med henne? Bättre, förmodar I jag? i mA Tan tvandda af hucd Jan id min ankamet Ir