Aftonbladet – 31 juli 1871, sida 2

siti omdöme, van härvidlag endast alltför användbar. Marie var fösvanven, hennes mar skulle gifta sig med Alice Raymond och knappt något felades utom corpus delicti, för att s3ken skulle vara klar, Jag kan iata ta det fortfor han, men i alla fall bör sakon på allvar gripas an, för Wardoens skull, likaväl som för Maries. Hon kan ja — hon måsta fås reda på. Jag tror inte att någon menniska kan försvinna, utan att lempa nägra spår efter sig. Men hvad kan jag göra här? Angelique, jag måste ut härifrån! Kuuva vi ej görå någon öfverenskammelse med vära fordringsegare, åtminstone för en tid? Hvar och en känner till erdspråket: När man talar om den onde, etc, ston Denna gång gick det oå tiil: ett bref lemnades Hugh af det unga fruntimmer, hvars färg på håret hade väckt en sådan beundran hos Dick Bartoo. Det innehöll två ting: En iovisving in blanco med miss Clares underskrift och följande rader från miss Raymond: Bästa mr Lester! Det är med verklig bogrörvelse jag nödgas meddela er att miss Clare förliden afton insjuknade hastiet och ganska illa. Vi äro i 8 oro för henne. Hon har yttrat tn stark längtan att få träffa AY och jag hoppas ni är i ständ till att genast komma. Hon bad mig sända inneslotna, på det att intet dröjsmål må ega rum. Alitid er tillgifna Alice Raymond. Här fanns ingen anledning för Hugh att låta hindra sig af öfverdriiven grannlagenhet med afseende på den erbjudne penningbjelpen. Det säkra är, att Angelique ej hade nägra betävkligheter, utan betraktade invisningen med tindrande ögon. Hon hade lärt sig värdet af penningar nu; i. detta ögonblick fann hon till hvilken grad Mammon egde makt att trösta till och med för en systers förlust,