Aftonbladet – 29 juli 1871, sida 2

KE EK Jan nader hvilken det protektionistiska partiet, uäderstödt sf högstal! myndigheten, förfäktade sina planrr, förkastass förslaget, och regeringen måste so sig Om ftef äsdra Bivigar för att fylla åct svalg som ännu återstår, os Förenta Stateroa ha haft att genomgå ungefär samma faror och svårigheter som Fronkrike. D2 ha ådragit sig en höäpnadsväcint statsstund genom ett jättelikt k incm en ä!önörd: t kort tidryad, Skilnadon i deras ställding före ech efter kriget j var till och mad större än i fråga om FrånkI rike. Näst före krigets utbrott hade frans-j männen redan en stor statsskuld, och i sjeliva I vorket vörg deras förbindelser och deskatteördor som Ryilads på deras inkomster till. följd af de oerhörda kommunaläitgifterna knap1 past mindre än i Storbritannien. I Förentel. Staterna deremot voro anspråken på medborgaren före år 1861 nästan ett intet. Der fanns ingen armå och ingen flotta att tala om, iogen nationalskuld, värd att tänka på, och inom störra delen af mnionen vissia folkat koappast af nägra skattenppbördsmän. När Förenta Staterna på fyra äras tid ådragit sig en ofantlig skuld, hade deras föregåenda felaktiga fisanssystem utvecklat sig så, att det ett ondt af oberäknelig omfattg. Protektioaistarna utgjorde majoriteten iaom koagresson och utöfvade det förnämsta inflytandet inom landet, ty eharu det åkerbrukande vestrras intressen allesammans äro på frihandelns sida, var dosk den föreställningen, att en on bör vara obersande och att Amerika bör och kan producera allting för sig sjotft vida atbredd och vidmakthölls af dem, som drogo fördel deraf. Så har ;skyd förblifviv don amerikanske rfejmblikens älsklicgssystem ända till närvarande tid, och frakterna deraf äro sådana, att fribandelsoppasitionen hastigt vioner styrka. För Frankka i dess närv ilning kan ingentiog vara mera lärorikt än det fälttåg, com fribandiarne i Amerika pu öppna mot det rskanda partiet, med hvilket i audra punkter många af dem stänma c Det dokument som omtalas af vår anerikanske korresgondant i hans brefiöridag bör hvarja fransk statsman läsa. Det är en artikel af hr David A. Wells, som bevissr, att i några af de vigtigaste handslsgrenarne Förenta Staterna icke gått framåt utan tillbaka sedan är 1860. Ehuru befolkningen tillväxt med nära ätta millioner, jornväzarns Ökats med 25,000 (engelska) mij, skulden endast är hälften så stor som BEaoglands, och regeringsomkostaade:na äro betydligt mindre än Englands, har i en mäcgd industrisrenar, hvilka han spec.ficsrar, icke endast iske försports något ramätskridande, utan da ha i sjelfva verket gått tillbaka, Det är förnämlig och skeopsbyggnad som detta tilloaksgående märkts af utländiogar, men hr Wolls visar, att det är allmänt och nästan univarsalt. Hans åsigt och hela frihandelspartiets, i hvilket kan infört sammanhållning, är att denna företeelse endast och alienast är att tillkriva den protsktionistiska ligstiftningen och isyaperhet tullen på råämmen för manufakturerna. Om na Arsorika — uogt, kraftfullt, icka batungadt af gammsl skuld, med outtömiiga natarliga resurser och en ande befolkning, som ständigt inst ar i hundratusental från i Earopa, i en så betänklig grad påverkats at några års förtryckavde protektionism, hvilken verkan skall icke ev sådan utöfva på Frankt såväl till storhet som kraft är Debatten och församlingen för! oteringen i franska pationslen lördag gifver tidaingarne och korrespasdanterna ett rikt ämne till betraktelser. I första rummet diskuteras , Thiers uttalande i ron medgifver att chefen fö der nuvarande förhållanden icke sig annorlunda än han gjorde, olter rike gentemot utiandets oudrägtiga hållning i i romerska frågan omöjligt kunde omfatta en I krigisk politik för att åtsrapprätta påfvena I verldsliga välde. Särskild uppmärksambet egnas åt det stälte i Thiors tal, der d ter: Om man i mina ord velat se hän pingar om ett krig, skyndar jag att inför Europa förklara, alt mia regerings politik är helt och hållet frediig. Det är sant, att vi reorganisora vår arme, hvilket ä men det är ingalunda vår a ett nytt krig Denna öppna förklaring om jen fredlig framtidspolitik modifieras dock en smula genom de efterföljande orden, pästå del tidningar. Det är nemligen i denasa punkt, som statschefen fäster uppmärksaimheten derpå, att Frankrike ännna bevarat nog storhet för att vara Europas största makt, och dot måste reorganisera sin ermå, för att kunne möta alla eventualiteter. On debattens andra del, römligen konflikten mellan Keller och Gembetta, äro meninAit Keller på ett temligen raktligt sött utmanade venstern, icko vilja biträda en ning, hvilken han föröfrigt gillade, blot derför att Gambetta uaderstödde den, klandras af de flesta tidningarne, till och raed af de konservativa, som dock begagna tillfället att triumferande intyga, att högern ännu representerar kammarens stora sammanhållande majoritet (öfver 400 röster), och venstern, trots fusionen mellan de olika republikanska klabbarne, alläeles icke är tillräckligt stark att behorrska situstionen. Att Thiers först förklarade sig för Marcel Barthels dagordning, men sedan ändrade sig, beklagas af do republikanska tidningarne, men berömmes af de konservativa. Indep. Belges korrespondent från Versailles, som latar starkt åt venstern, säger: I början motsatte sig Tbiers med värdighet högerns fordringar, men sedan gaf han till hälften efter och föranledde på detta sätt debattens slutresultat, Ox de parisiska muonicipalvalens utgång den 23 dennes hafva ingått följsade närmare underrättelser: Utom 24 moderata kandidater, som äro definitivt valda, hatva 23 andra af pressunionens kandidater erhållit relativ majoritet. TJ följd deraf komma i morgon j söndag 6 andra val ati företagas i 49 valkretsar. Enligt telegram till Times ha betydande : inbetalsiogar blifvit gjorda den andra; half-milliarden, i och för adeoersätti ningen, så att densamma säkert snart skal blifva till fulio inbetald, enär Frankrike å densamma har att afdraga 325 reillioner fr. j för den del at Ostbanan, som blitvit afträdd ES