Aftonbladet – 29 juli 1871, sida 2

deanes il vaersourg, utan alv act Vala atad, och begst sig derifrån till Brest, Orient och La Rochelle. Det var bonom möjligt att i en hast sätta sig in i en s jan massa olikartade saker. Hans arbete -ommer deasntom att försinkas genom de af ailitärmyndighoterna valda kommissariernas orfarenliet. Ministern grep sig emeilertid i Jaerbourg genast an med det svåra värtvet ch begat sig ut till pontonerna, der han emnade företräde åt alla dem, som uttryckt in önskan att få samtala med honom. Den 1 lemaade ministora Cherbourg, för att beifva sig till Brest. Det är således osanct tt han återkommit till Versailles. Beni Menasserstammen, som fannit sig stå nswn i sin upproriska rörelse, har begärt mnesti, och lugnet börjar återvända i Alt. Kabylerna ha betalt i krigsgärd om4500,000 franes. Staden Bonbala har nfsllits af insurgenterna, men de biefvo till;akaslagna, och sannolikt är, att de kolonsr, som anföras ar generalerna Ceres och Trumlet, nu aniommit till Bonhada med lifsnedel, Om stämningen i Elsass skrifver en korspoadent från Strasbourg till Wientidvinsen Tagespresse följande: Etfter allt att döma har den preussiska geringen beredt ett mytt nederlag genow förordning om anstäliande af municipalli Kisass. Bisussarne äro i allmänhet betna att icke deltaga i valet. fa Ligue de Alsaca ett blad, zom tryckes i hemlighet h sprides i många tusen exemplar, uppmart invånarne att alldeles ignorera den kunga kuogöreisov; ty att deltaga i val, som ntekrilvas från Berlin, skoulle heit enkelt vara att erkänna annexionen och förklera sig för .yska undersåter. Man Uppmanar em — siger den nämnda tidningen — att förstaga muuniciptival, och härigenom nutlägger man em snara för oss. Man var rädd för att tillfråga oss, då man Jössket oss fråx Frank. rike, vårt föderoesland, ty man visste, att hela bafolknicgen skulie ha protesterat mot preussiska annexionspolitiken, och nu xer denna politik ;ned deu sloghet, som är dess utmärkands grunddrag, att genom municipalvalen komma närmare det mål, som Jet då icke kunde uppnå. 1 skolen icke hänfra er åt nägra illusioner i detta hänseende; genom att deliaga i dessa val skulle vi sanktioaera den utplundring, hvars offer vi btifvit, sh man skulle begagna sig deraf till att t och ljudligt förzoona inför alla Baropas inetter, att Bisass fianer sg i snitt öde, , är vöjdt, och att det villigt underkastar g det utländska väldet. Om I deltagen i vå om I körsammen den uppmaning, som preussiska embetsmännen hafva ställt tili er, upphören I derigenom att vara franska medborgare och gören eder till preussiska undersåter. De municipaliteter, som för näxvarande fungera, uppenbarade under de grymma pröfoiogsr, som lsndet genomgått, den mest glödande fosterlandskärlek. Af denna orsak hafva de ådragit sig de prewssiska suktoriteternaas misstro, och dessa skulle derför gerna vilja sätta ic i muonicipalråden några al sina kreatur, som äro fega nog att ooderkasta sig allt. I skolen icke höra på dem, som siga er, att I måsten röstas, på det att icke ledandet af de municipala iatressena så råka i främmande händer... Den enda roll, gom öfverensstämmer med vär värdighet och vårt oberoonde, är fullkowlig passivitet. Vi lefva under den biutala styrkans godtyckliga välde; vi skola derför intaga samma hällning som slagtoffret mot bödeln och alldeles icke befatta oss med valen. Den proussiska Stastsanzeiger har nyligen innehållit en förordning att da särskilda afdelningarne i kaltusministerist för evangeliska och katolska angelägenheter äro upphäfda och att det hädanefter skall finnas eadast en afdelning för dessa angelägenheter. Detta betraktas liktydigt med, att kultusministeriet2 ufdelning för katolska avgelägenheter, hvilken upprättades af Friedrich Willim IV för att vinna katolikerna på sin sida, atskaffad, och man ser häri ett nytt bevis på, att Preassen ämner uppträda med alivar mot uitramontaneroas närgångna anspråk. Oskså har den ofvannämnda förording saliat stort missnöje i dot ultra—montana lägret, och redan innan beslatet blef bekant klegade den klerikala Kölnische Volkszeitung öfver att man i Preusson sökte förvandia den romersk-katolska kyrkan till en preussisk-katolsk. Man här på senaste tiden velat tillskrifva Montpensisristerne delaktighot i mordet på Prim. Mot hertigens sf Montpeneier f. d. adjatantöfverste Solis utfärdades en arresteringsorder (som den anklagade dock undgick oenom flykten). E:t faktum är det vidare, stt för få dagar sedan hölls en sträng visitation hos Costa, redaktör af den hos Montpiensieristiska tidningen La Politica. Densamme unJerkastades äfven flere förhör, i hvilka det var fråga om att konstatera hertigens af Montpensier och öfverste Saliv supponerade åelaktighet i mordet den 27 December 1870. Costa har deremot ingifvit en med hans namn indertecknad skrifvelse, att han aftonen före visitationen vid utgåendet ur sitt rum tilltaats af en elegant klädd man, hvilken erbjudit honom ända till 10,000 realer, om han ville afgifva en förklaring, som gick ut på stt Solis och hans herre verkligen voro invecklada i den Primska aftären. Han hade naturligtvis med barm afvisat detta anbud. Slutligen är det ett faktum, att i Alhama i Arragorien, der hertigen af Montpensier för någon tid sedan befann sig; en husvisition gde ruw, som föranledde honom att genast skyoda till Madrid för att intaga sin plats kammaren och i Cortes genast kunne offentigen uppträda emot sådana beskyllningar. I adrid dröjde hertigen endast trettio tinmar ich afreste då han erfor, att man i kaserwrna genast efter hans avkomst hade utdeat en (uaturligtvis apokryfisk) proklamation, senom hvilken trupperna uppviglas till uppor. På ett egendomligt sätt får man öfver S:t Petersburg veta, att sl varliga händelser företå i Kinga. Den ryska poststyrelsen her en tillkännagitvit att i anseende ti!l örestående uibrottet af en revolntion i kan det icke åtaga sig något ansvar : penningar och värdetföremäål, som sändas detta rike, och icke heller kan mottaga ågen frankerade bref. Den kinesiska regea Ala? mln uptföndat mtt Ake