Aftonbladet – 29 juli 1871, sida 2

l SEGCKUSDLS åse 29 Juli Den nuvarande fran:ke statschsfens äfvensom hans finansministers kända fiandtlighat mot frihandaln, hvilken delas af allra störst. delea af da koaservativa daputerada, kar irom det liberala lägret gifvit anicdning till farhågor för en protektionistisk reaktion, hvilken skalla beröfva landat frukterna af de framsteg i riktningen af en friare handelelagstiftaing, som gjorts uader kejsardömet, I da -orrhörda utgifter, som måste blifva en följd at det sista olyckliga kriget och da derpå följanda inre orsiighetorna samt F krigskostnadsersätiniogen till Tyskland hads man en lättfannen föravändning att göra de protektionistiska tendenseraa 2 ällands och sökte genom tullförhöjninga i sto:t fylla behofven. Dock synes som om dessa försök icke så lätt skulle konaa genomföras, Så har t. ox. nationalförsamlingens budgetkomitö, som bekant är, afstyrkt förslaget råäsnen. Denna fråga säkerli vigtigaste sam under den närraasta komma att i denna fö ing afgöres. Hennes batydelse för Frankrike och de sannolika följder som skyddssystemsts seger skulle medföra frarahåltes i en arikel i Tin, hvilken är af dat iatresse, ett vi ansa 033 böra meddela våra läsare densamma. Arikela lydar, som följer: Så fullständig är den omorganisation som måste företagas med Frankrikes iastitutioner, att verldea bittills endast haft föga uppmärksamhet öfrig för de finansiella probiem, med hvilka statsmännen i Versaillas äro sysselsatta. Antingen nu Frankrike i framtideo kommer att ha en konung eller en president i spetsen för sin styrelse, antingen cantralisstionen eler den kommunala sijolfsty sen kommer att göra sig gällande i dess valtning, ett är säksrt, nomligen ati landet mäste anskaffa omkring sexton till aderton millioner pund sterling om ärat i perpetnel ränta eller annars uppfinna något sätt att åstadkomma on stor del af krigsskadeståndet gsnom omedeldar beskattniog utan att taga sin tillflykt till ån. Under vanliga tider skulle det verk, sow nu är framlagd för nationalförsarnlingens budgetkomite, — gifva materialier nog till politisk diskussion för Frankrike och för hela Europa, som aldrig kan vara likgiltigt för Frankrikes fioansiella engelägenheter. I närvarande ögonblick egnar man knappt någon uppmärksamhet deråt. Men då den del af krigshistorien, som isyaerhe: var egnad att väcka sensation, är örbi, kuona vi hoppas, att med kommunens fall den allmänna andan blifvit tillräckligt nykter för att egna någon uppmärksamhet åt da prosaiska men vigtiga följderna. Frågan för franska foltet och dess lagstiftare är, huru man skall åstadkomma en stor: ärlig summa för en tid, som icke kan bestämmas. Hvad sort hittills biifvit gjordt, är att hr PouyerQueriisr framlagt om förslag till tull på räämnen, som af komiten afstyrkts. Dean delafiokomsterna, som skulle uppdringas på detta sätt, steg till hundra millioner francs eller 4 000,000 pund steriing, en suinma som visserligen förefaller såsom en småsak sid sidan af de oerhörda belopp, med hvilka utgifterna för kiiget och det reussiska krigsskadeståndet gjort 0s3 för-; trogna, men dock stor nog för att till följd af det sätt, hvarpå den anskaffss, inverka; på en nations hela iadnsiri. , Regeringens örslag var enkelt — froktansvärdt enkelt. I Frankrike är ett indostriidkanda land, ett af do mest framstående i fråga om konstlärdighet och säkerligen det förnämsta ef alla i fråga om smak och fantasi et fionosj tot folk i veriden, som till denna grad för-; höjer råämnots värde genom det arbete, som egnas åt detsamma. Fran nen stär öf-! vor engelsmannen och till och med tysken i många saker :som röra indast tisn. Han har icke det kommersiella mod, som vågar mycket. Han föredrager en inskränkt sfer med säker och jenin vinst framför den störro risk, för hvilken hans grannar utsätta sig. Men i vissa mazcufakturer står han uten mediäflare och hans ö:verlägsenhet grunder :ig icke på gyaasamrma ometändighetor säsom et rik-!