Aftonbladet – 24 juli 1871, sida 2

Regeringen har föreslagit att tillsätta cn omite, med en marskalk af Frankrike till dförande, för att revidera de utnämningar, mn skett inom armeön sedan offentligöranet af dekretet af den 14 Okt. 1870. Gambetta och general Faidherbe hade i nsdags ett långt samtal med Thiers rörande ågan om befordringarna i armån. Enligt Journal des Debats har budgeteutkottet den 18 dennes med 17 röster mot 5 ;rkastat det af finansmnistern Pouyer Querer föreslagna tullsystemet, hvarigenom in;rseltullen skulle blitva 20 procent på bomIl, ull, hampa och lin, med en godtgörelse ör utförsel, eller 2—5 procent utan godtgö, else, Utskottet blef ense om ett.system, ent hvilket råvaror befriades från all införnn eltull, hvaremot en tillverkniogsskatt skulle föras inom landet. Möjligen kommer natioalförsamliogen icke att företaga någon omöstning öfver utskottets förslag. Det anta-l! e3 nemligen, att Pouyer Quertier skall åter! aga sitt förslag och söka åstadkomma j2mnigt i sin budget på annat sätt. Hans nya örslag kommer dock troligen icke att framiggas förr än efter nationalförsamlingens arior. Med betalningen af de 175 millioner francs, om utgjorde det resterande beloppet af den örsta halfva milliarden, har det gått jamföelsev:s långsamt, emedan preussarne i Strasourg — der betalningen erlägges — hafva nvändt en oskäligt lång tid att räkna de! litsända pengarne. Franska regeringen har semligen, såvidt möjligt, låtit uppsamla de lika slag tyska silfveroch papperspengar hvaraf största delen är skiljemynt), som af le tyska armåkårerna blifvit under kriget satta omlopp i Frankrike. Denna massa at thaler, scbillingar, groschen, kreuzer o. s. v. från vila möjliga nordoch sydtyska länder — let påstås till ett belopp -f 20 millioner francs — är pu i säckar och packor sänd ill Strasbourg, till liten glädje för de preussiska banktjenstemännen, som i detta fall ej en gång kunna underlätta sitt arbete genom att väga pengarne, då de bestå helt och hålet af olikartade myat. Ssineprefekten har utfärdat ett cirkulär, rörande municipslvalen (i går söndag), i hvilket han yttrar att personer som bo på Hötels garnis få ej deltaga i omröstningen, så framt de ej kunna visa att de bott på summa ställe under de sonaaste tolf månaderoa; deana föreskrift har på det skarpaste blifvit anfallen af tidvingarns. De uttala sin fruktan för att en obehörig tryckning komme att utöfvas på valen genom detta cirkulär, i hvars föreskrifter de se ett väldförande af den allmänna rösträtten. Le Frangais meddelar, att franska regeringen ifrigt underhandlar med Preussen om utrymmandet af forterna på högra Seinestranden och af departementen Oise, Seine et Oise samt Seine et Marre. Jales Favre lär ofta utvexla depescher med franske charge daffaires i Berlin, marquis de Gabriac, hvilken skall göra preussiska regeringen mycket: allvarliga töreställniogar; men hvarjo gåvg utrymningen biingas å bane, erhåller han svar, som icke röja det ringaste tillmötesgående. Afgörandet af denna fråga beror, såsom bekant är, enligt fredstraktaten, på Preussens förgodtfinnanda. Genom pepper, som man upptäckt i Dombrowskis bostad och hos åtskilliga andra medlemmar at kommunen, har man lyckats rekonstruera alla nationalgardet kadrer. Antalet bataljoner, som existerade från den 26 Mars, atgjorde 250. Deras effektiva styrke var aldrig fullständig, men centralkomiten hade flera gävger uttryckt den äsigten, att hvarje bataljon måtte i tjenstens intresse göras 2000 man stark, Men detta resultat unpnåddes dock aldrig. Hvad angår kadrerna, :å voro de väl i allmänhet fullständiga; men. d-t är naturligtvis omöjligt att bestämdt kunna uppgifva iosurgentarmöns styrka. Blott så mycket vet man, att den vid defensiv-: operationen, som Gustave Flourens anförde, var 200,000 man stark. Efter den dagen: minskades styrkan dag efter dag. Till följd at rekonstituerandet af kairerna för 250 bataljoner föll ett stort antal f. d. officerare 4 cd H alla grader i myndigheternas händer och de ha erkänt sin delaktighet i insurrektionen. Enligt Jourcal des Debats kommer snart att till nationalregeriogen inlemnas ett lagförslag om återuppbyggandet af Tuilerierna. I förslaget är blott fråga om att återställa den af Philibert Delorme byggda Pavilion de IHorloge och genom en pe!aregång förena den med Pavillons de Fiore och de Maran. Kostvaderna härför tror man sig kuona betäcka genom försäljving af finansministörens tomt vid Roe de Rivoli. Hvsd vppbyggandet af Hotel de Ville angår, så kommer den frågan att afgöras af det nya kommunalrådet. Två förslag äro framlagda: enligt det ena skulle Hötel de Ville åter uppföras alldeles sädant det var före branden; enligt det andra blott den fagad som fanna till 1835. En korrespondent i Fiorens skrifver till Neue freie Presse att general Napoleon L2 Cecilia funnit en säker tillflyktsort uti Italien, der han eger många vänner. Hans kandidatur i Aragona på Sicilien skell ha mycken utsigt för sig, så att man sannolikt kommer att få se denne kommunistchef taga säte i italienska parlamentet. Napoleon La Cecilia är, såsom bekant, son af den neapolitanske historieskrifvaren Giovanni La Cecilis och studerade på femtiotalet vil Berlins universitet, der han var allmänt omtyckt för sitt goda hufvud och sin redbara karakter. Bland de militära frågor — säger La Presse — med hvilka man för närvarande ifrigt sysselsätter sig, intager frågan om fästningarne en vigtig plats. Den förlast iterritorium, som Frsnkrike lidit, gör det till en nödvändighet att antaga ett alldeles nytt system med afseende på de fästningar, som vi nu ega, och att gifva dem en annan klassifikation. Longwy, som vi ha qvar i Moseldepartementet, kommer att bli af större vigt tn nåcaensin och doerföra 2kola der omfattan