Aftonbladet – 22 juli 1871, sida 3

minst sagåt, på hennes egen vilja — men att ban ville göra detta och stt ban redan verkligen hade föreslsgit henne något sådant. Det är emellertid svagare qvinnor än Marie, som vid ett tillfälle gom detta gifva sin känsla utbrott i tårar eller vrede. Hon blef att börja med liksom förstenvad och Angeliques sista ord halkade ohörda förbi henDes MH j kli Min första elev skall 2200 me. a Ärla gjle valeces gifta sig började F va. Man kan ha skäl att känna sg gamral, då man hör sådant. Och brudgummen — är han den mr Wardep, som jag en gång såg här och för hvilken du presentersde mig? Marie spratt bäftigt upp. Förlät! Hvad var det du sade?, Dyreste Marie, du mår visst ej väl?, Jög! inföll Marie entonigt, jo, jag mår mycket bra; jag är endast något trött. Som du väl kan gissa, Felix, har jag ej förut varit van vid detta nattvak. Och ditt hu:vud värker, jag är säker derpå. Nå, ja — litet; men det gör ingenting.n Och mitt besök tröttar dig, Masie — säg mig uppriktigt om så är. Nej, hvarför skulle det göra så? Du behöiver allsinte gå, bästa Felix, svarade Marie. Likväl... jo, jag mår alldeles väl; jeg är endast trött cch enfaldig som vanligt. St sån — hon rätade på sig med en våldsar ansträngn pg och fortfor leends: Io son Guglielmo Tel! Hvad var det du frågade ig om nyss och som jag var oartig cog at inte svars på? Åh, jag önskade blott veta nägot om mir forna elevs trolofvade. Om mr Warden, svarade Marie modigt Du såg honom en gng här. De två pass väl för hvarandra, ehuru Anvgelique ej så an