Aftonbladet – 22 juli 1871, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Svenska Slägtboken, utgifven af Gabriel Anrep. Första bandet, lörsta häftet. — Kan någon tänkande meani-ka förlika sig med bibel och kyrkolära? En betraktelse öfver fakta, af A. Thorstenson, adj. vid Carlstads h. elementarlaroverk (Carlstad C. Kjelin) — Historisk öfversigtskarta öfver Skandinavien, utarbetad efterC. T. Odhners lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia af C. G Starbäck (Lith. Aktiebolaget i Norrkeping.) — Je-nkilderna i Ronneby Medevi. For Leger og Lideodeaf O. M Giersing. Kjöbentavn 4871. Gyldend. Bogh. — Litteraturoch konstnotiser. Svenska slägtboken, utgifcen af Gabriel Anrep. Första bandet, Första häftet. (Stockhoim 1871.) I många afseenden bör man med nöje välkomna detta vidtomfattande arbete af samme nitiske och outtröttlige forskare, som redan förot gjort sig så väl förtjent om svenska genealogien. De direkta fördelarne af en källa, sådan som Svenska slägtboken, falla lätt i ögonen, icke allenast hvad angår arfsfrågor och dylika, just genom brist på fullständiga genealogiska tabeller ofta outredsa förhållanden, otan äfven för häfdeforskningen, med allt hvad dertill hörer. Dessatom erbjudes läsaren, hvad kanske icke alla här vänta sig, en ofta verkligt underhällande, och man skulle nästan kunna säga spännande lektyr. Utgifvaren har nemligen icke nöjt sig med att framlägga en hoptorra data och slägtregister; hela ätters vexlande öden under flera århundraden framstå med stor åekädlighet, och vi tro nästan att den komparativa statistiken kan i detta afseende göra åtskilliga intressanta iakttagelser, då vågot mera utkommit. Att Svenska slägtboken särdeles väl egnar sig för älskare af pikants memoirer och dylikt, torde ock böra tramhållas; att döma af det utkomna häftet synas utförliga notiser om originella personligheter ingalanda komma att saknas. Dessutom bör det möjligen kunna bli tör en och annan ganska helsosamt att se, huruledes äfven ofrälse personer kunna hafva rätt respektabla anor,, stupdom kanske nog så styfva Bom de, hvilka finnas att tillgå i Svenska adelns ättartaflor. Sålunda fiuna vi t. ex. slägten Törnqvist från Norrköping kunna leda sina anor helt enkelt från Ericska, Sverkerska och Stenkilska konung slägterua, andra eklatanta förfäder att förtiga. Mest intressant bland de i detta häfte iprymda ätterna är emellertid otvitvelsktiet den ävnu i fall vigör stadda ätten Grill, bvilken lär ursprungligen härstamma fränt Genaa och hafva varit en af de tjugnåtta adliga slägter, som dogen Andreas Doria år 1528 afsöndrade den öfriga gamla adeln och förklarade värdiga att bekläda de högsta embeten samt att till och med väljas till doger i Genna, en lott som lär flere gånger ha tillfallit representanter af familjen Grillo (såsom ätten kallade sig och ännu i dag kallar sig i Italien, der forstir och grefvar af detta namn ännu finnas). Ätten spridde sig emellertid till Tyskland, derifrån till Ho!lavd och under Gustaf II Adoifs tid till Sverige. Flere medlemmar af slägten ha flyttat utomlands igen, tillbaka till Holland, vill England och Portugal; men afkomlingarne raed namnet Grill utaf de till Holland utflyttade ha sila återkommit till Sverige, och i England fins blott qvar en qvinlig medlem af slägten. I Tyskland har ätten utbredi sig i landets södra delar samt derifrån till Tyrolen och Sicilien. Ena general Grill stod under kriget :ot Napoleon i österrikisk tjenst och stupaie 1809 islaget vid Wagram; en ryitmästare Grill var 1860 bosatt i Augsborg, och 1856 farns ena hindlarde Grill på Sicilien, i Messina. En representsnt af denna vidt utgrenade ätt försträckte Gustaf III nödiga penaivgmedel till 1772 års regementsförändring (penningarne transporterades från Grillska huset vid Stortorget till k. slottet på bottnarne af baljor, som för öfrigt voro fylda med murbruk); en annan grundlade, i likhet med en broders och svägerskas stiftelse i Amsterdam, det ännu befintliga Stockholms Borgerskaps Enakehus., och till en tacksamhetsgärd föreskref styrelsen att en Grill, så länge någon sådan finnes på manslinien, skall vara direktionsledamot, ett stadgande som ännu gäller. Samme man, grosshandlare i Stockholm, försträckte ofta kronan stora penningsummor, sålde under svår hungersnöd spanmål till billigt pris och emottog personligen i Lund konung Carl XII:s tacksägelserför denna patriotism. Många sandra synnerligen Jäsvärda notiser förekomma om medlemmar af denna ädla ätt; ett litet förbiseende elier haru ran vill kalla det tillåta vi 088 dock fästa utgifvarens uppmärksamhet Då: sid. 108 säges om Anna Maria Grill och hennes man Fredrik Preis att de bodde dels på deras egendom Ulfsunda i Bromma s0cken vid Stockholm, dels i deras hus vid Drottninggatan i nämnda stad, hvilket hus sedermera såsom dana-arf tilföll kronan och nu, bland anvat, är boställe för landshöfdingen i Stockholms län. Hon testamenterade särskildt, förutom lott och byte, 25,000 rår till sin brorsson Fredric Wilhelm Grill, hyrlgea hon och hences man, säsom barnlösa och helst friherelga Preisiska ätten skulle med mannen atgå, hada velat adopiera som egen som. De ord vi kursiverat synas tarfva någon förklaring. Utom d3 redan nämnda, innehåller det utkomma bättet ätierna Afsgelius, Bredberg, Cavallias (början), Indebetou, Munktell m. fl. märkliga slägter, och önskligt vore att allmänhetens intresse satte utgiivaren i tillfälle att låta detta ovanligt förtjenstfulia arbete obehindradt fortgå. Kan någon tänkande menniska förlika sig med bibeloch kyrkolära? En betraktelse öfoer fakta. Af A. Thorstenson, adj vid Öarlstads h. elementarläroverk. (Carlstad, C. Kjellin). Helt osökt kan man på denna lilla skrift tillämpa Thoriids bekanta yttrande, att rationalisnens läror kunna aldrig bättre för