Aftonbladet – 22 juli 1871, sida 3

är nemligen denna broschyr ett försök at deducera den bokstafliga och oeftergifliga sanviogen af den svenskt-lutherska kyrkoläran med dess symboliska böcker och alit hvad dertill bör, ett försök hvars nästan barnsliga naivitet t. ex. i följande rader (sid-79) torde söka sitt motstycke: Hvem, utbrister förf., äfven om han sjelf tviflade, men visste hvilken salighet det medför att tro dessa läror, skulle ha samvete till att vilja beröfva sin församling dess sköna och kraftfulla lif? Och detta måste ovilkorligen ske med minsta tvifvel, som ingitves på någon enda lära; ty den, som tviflar på ett, måste gå hela raden igenom och tvifla på allt, och sedan se till hvad han genom sitt förnuft kan rädda.s De ord, vitillätit oss kursivera, äro i sin menlöshet särdeles upplysande för författarens ståndpunkt. Är denna konstrika väfnad af dogmer så skör, att en enda liten oförsigtighet förderfvar det hela, tyckes enligt alla vanliga förhållanden värdet ej vara synnerligen stort. Men enligt den ofta använda och beqväma utvägen gör förf, teologien liktydig med kristendomen och använder kristendomens välsignelserika verkningar såsom ett försvarsvapen för teologien och såsom ett ovederläggligt bevis att teologiens förstelnade former måste nu och allt framgent vara de allena saliggörande och den pyare frisionade riktningen, t. ex, sådan den blifvit representerad af Parker, helt och hållet af ondo. Åtskilliga blad i författarens lilla arbete äro egnade uteslutande åt Parker och åt vederläggningen af bans åsigter, hvilka befaras hafva slagit rot här och der äfven inom Sverige. Bland dessa utlåtelser torde följande deduktion förtjena första priset. Det heter nemligen, sid. 25: Teologien tillskrifver Gad gernivgar, säger Parker, som skulle iöra en mepniska till stupstocken. Hvilken förvirring i begrepp visar här Parker ånyo! Hur kan det falla någon med sundt förnuft in att ställa Gud på samma linie med menniskan? Teologien lärer, att allt är i Guds hand. Derför, när Gud t. ex. tager en menniskas lif, så fisner teologien honom dertill lika berättigad som han var att giiva detn, 0. 8. v. Hvilket högt och ädelt begrepp om Gud! Hvad svaga dödlige utan tvekan anse förkastligt och straffvärdt, om det utöfvas af dem sjelive, det kan Gud, den fullkomlige, gerna tillåta sig, om han så finner för godt, derför stt hen är allsmäktig. Blottännn ett AM på författarens sätt stt resonnera. Om n nekar undrets pöjlighet — så är hans Mvertygelse — upphäiver man på samma gång kristendomen, och ban tillägger: Vi vilja icke här lemna oanmwärkt en besynperlighet, som undrets förnekare ofta visa. De säga nemligen att under, likpande dem, om hvilka rya testamentet förtäljer, förekomma äfven i det gamla testsmentet, ja också i hedviska religioner, der till och med det godomligss menniskoblifvande läres. Deraf draga de sedan omedelbart den slutsats, att nya testamentets under icke kunna vara sanna. Men med hvad rätt? Kan Gud icke låta spridda strålar af sanningen genombryta dunklet, innan dess sol uppgår i sin fulla klarhet? Kan Gud icke låta ätven bedniska folk i wån af förmåga erfara hvad mensklighetens gamensamma bebof kräfva, det gadomligas uppenbarelse i menniskogestalt ? Man skulle om sådana utlåtanden såväl som nära nog om författarens aibste i dess helhet kunna säga på ortodoxiens vägnar: Må himlen bevara ose för våra vänner; med våra fiender skola vi nog reda 0s8. Historisk öfversigtskarta öfver Skandinavien, utarbetad efter C. T. Odhners lärobok i Sveriges, Norges och Danmarks historia af C. G. Starbäck. (Lith. aktiebol. i Norrköping.) De många förträffliga hjelpredor för undervisoiogen, som på senare tiden erhållits, ha i dessa dagar fått en tillökning genom det kartarbete af lektor Starbäck, som vi här anmäla, På ett större blad lemnas tvenne kartor öfver Skandinavien, den ena för den äldre, den andra för den nyare tiden, å hvilka är utmärkt de vinster och förluster i landbesittningar, som de nordiska rikena under tidernas lopp gjort. Med dessa kartor följer ett häfte, innehållande 25 kopieblad, å hvlika konturerna till kartan öfver Skandinavien äro uppdragna och å hvita lärjangen skall efter den tryckta färglagda kartan genom kolorering med färgkritor kopiera ställningen vid hvarje afslutad bistorisk period med angitvande af dithörande årtal. Genom att sålanda uppskritva och åter uppskritva årtal och gränsbestämningar ionötas bilderna af väldets skiltningar samt bli fasta och pålitliga. Lärjangen uppgör sålunda efter hand åt sig en liten historisk atlas för sitt fädernoaland, den mera försigkomne äfven öfver hela Skandinavien. Kartorna åtföljes af en promemoria, innehåliande upplysningar om hvad utgifvaren med sitt arbete atsett och hara det bör användas. Det bela kostar endast 75 öre, Jernkilderne i Ronneby og Medevi. For Leger og Lidende, af Ö. M. Giersing. (Kjöbenba vn, 1871, Gyldend. Bugb.) Nordbor, som resa till utlandet, för att söka mor elier mindre ryktbara brunnar och bad, gä blott alltför ofta öfver än efter vatten. Antingen ha de ej sport eller ock äro de, i följd at vanlig ringaktning af alt inhemskt och heundran för allt utländskt, ej