Aftonbladet – 18 juli 1871, sida 2

skall han begifva sig till Berlin, der en stor;v tullkonferens kommer att hållas och vid hvil-!q ken alla europeiska stater skola vara reprell senterade. De deputerade från departementer, som fortfarande äro besatta af preussarne, yrka allvarligt på att regeringen måtte anticipera de terminer, som bestämts för betalandet af krigskostnadsersättningen, på det landet måtte så fort som möjligt bli befriadt från den utländska ockupationen. Man tror att regeringen skall, för att gå denna önskan till mötes, inom kort bevilja ett diskonto af 6 procent åt subskribenter på lånet, hvilka äro villiga att på en gång iobetala sina sabskriberade belopp, och det säges att underhandliogar redan inledts med tyska regeringen i ändamål att komm a till en uppgörelse af denna fråga, som det vore önskligt att snarligen få löst, helst efter de sorgliga händelser som nyligen inträffat. De svårigheter, som möta i fråga om fortskaffandet af varor och pessagerars på de franska jernvägarae, föranledde vid national:! församlingens sammanträde den 13 dennes en ia interpellation, som besvarades at ministern : för allmänna arbeten, hr de Larcy. Han j! försvarade staten och jernvägsbolagen för de gjorda förebråelserna. Hindren hade föror-! mkals dels genom bristen på transportmedel, : i det under kriget 24,000 vsgaar biivit bort! förda eiler förstörda, dels genom nödvändighbetea att transportera de från Tyskland åter-: kommande krigsfångarne, af hvilka på den j: östra banan allena hade förts 300,000 man. ji: Till den 20 Juli skulle alla fångarne vara l. återkomna. Dessutom måste jernvägarne befordra till Tyskland 50,000 hästar och en ofantlig mängd krigsmateriel. Cheferna för den polska emigrationen i Frankrike hafva tillställt nationalförsamlingen en längre skrifvelss, hvaraf framgår, att blott en ytterst liten Tainoritet af de polska emigranterna deltagit i de senaste insarrektionella rörelserna i Frankrike, och att följaktligen de uppgifter, som förut i detta hänseende förekommit i de franska tidningarna, j. varit i hög grad öfverårifna. Ur den iimånga hänseenden intressanta skritvelsen göra vi följande utdrag: Ingen polack, vi kunna på vår heder försäkra det, har deltagit i mordbrandsanläggningarna; ingen polack har. gjort sig skyldig till plundring af kyrkor och offentliga byggnader; ingen polack har baft den ringaste direkta eller indirekta andel i mordet på de såsom gisslan tagua personerna. Da polackar, som tjenat kommunen, hafva varit vida minodse till antal än belgierna, italienarne och tyskarne, och de hafva aldrig förrättat några andra värf för henne än rent militäriska. I Frankrike finnas 3700 polska emigranter, bvaraf omkring 1200 äro bosatta i Paris. Af dessa senare ingingo öfver 500 i det parisiska nationalgardet, då hufvudstaden : rustade sig till försvar mot preussarne. Dålj: fredspreliminärerna blifvit undertecknade, upp: manade polska komite6a dem att taga atsked. Med undantag af 74 stälde sig allal: de öfriga deona uppmaning till efterrättelse. Dessa 74 qvarstannade endast derför, att de voro beröfvade alla medel till uppehälle, enär det understöd de hittills åtnjutit såsom emigrerade blifvit indraget. Revolationen af den 18 Mars fann dem i denna ställniog. Del qvarstodo i da upproriskas leder, och be-! hofvet, vi erkänna det, kan icke utgöra nå. gon ursäkt härför. Men utom dessa fannos äfven 30 till 40 polackar, som trivilligt inträdde i kommunens : tjenst, sedan hon kocstituerat sig. De tillhörde deana klass af äfventyrare och dagdrifvare, som olyckiigtvis utgör ett ouodgängligt bibang till hvarje emigration. Flera li af dem blefvo värfvade af Dombrowski, som l: gaf det första olyckliga föredömet; de voro hans vänner och utgjorde hans omgifning. :! Alla läto narra sig af kommunens storartade : löften och förespeglingar samt af de gene-! rals. och öfverstetitlar, som hon så frikostigt : 4 j utdelade. Med undantag af Dombrowski, som notoriskt var mera ryss än polack och sedan läng tid stått i förbindelse med de rysial socialisterna, voro säkerligen alla de öfriga polackarne i insurrektionens tjenst främmande för kommunens ideer och satser. De voro cke medlemmar af Iaternationale och tillhörde icke någon socialistisk sekt. De lockades att deltaga i upproret genom sin åtrå ji efter galoner och titlar; några, särdeles klent ; atrostade på hufvudets vägnar, läto narra sig af kommunens granna, meniskovänliga fraser och storartade löften om folkens befriolse. j 4 j i t 4 Men utom dessa båda kategorier af polskai: deltagare uti insarrektionen böra vi för fall-! ständighetens skuli äfven nämna fem ellerit sex polska läkare och några vid ambolan!( serna anställda personer. Dertill inskränker s sig de tusentals polackar i kommunens tjenst, It om hvilka man talat så mycket.o Såsom telegrafen för några dagar sedan j! omförmälde, har en allvarsam konflikt egt rum j arean franska gensralkonsuln 1 Alexandria ? och egyptiska regeringen med anledning ut! khedivens åtgärd att iudraga en på franska : språket redigerad tidning, hvilket skett på i ott väldsamt och imot fördragen stridande sätt; ! franske generalkonsuln bade genast begärt : upprättelse, hvilket vägrats på ett högdragat och stötande sätt, Khedivens regeriug harj? föreslagit att saken skulle hänskjutas till en J skiljedomstol, bestående af trenne bland de europeiska konsulerna i Alexandria. Franske konsuoln vägrade icke allenast att ingå på detta förslag, utan tillställde äfven dei Egyp-r ten bosatte fransmännen ett slags proklamaMu tion, i hvilken han uppmanade dem att mot-jt sätta sig, i händelse af behof till och medid genom vapenmakt, hvarje embetsåtgärd af den egyptiske polisen eller regeringen. Nubar Pascha har underställt konsulskåren denna jd proklamation, och sedan kåren på uppma-a niag af äldste konsuln sammanträdt till öf-!I loch stilla, isen nu var det nästan som om det hade återgått till sin klosterliga värdighet och som hon satit der — en abbedissa, stan nnnrnan Pad bundna tankar pmm mn 4inanet Ir