Aftonbladet – 17 juli 1871, sida 2

oubliken. Om Gambettas mission i provinä! erna lyckas, kommer nästa konstituerande Åe örsamlings pluralitet af landtmän icke att åsom nu bestå till största delen af godsegare. Med Elsassarnes vänliga sinnesstämning mot ) YV yskarne mäste ej förhålla sig så särdeles bra, rots de Bismarckska tidningarnes tvärsäkra g örklaringar att så var förhållandet. Se här .ex. hvad Minchentidningen Volksboote skrifä er i ämnet: Återvinnandet af de nya landsd lelarne kommer städse att bilda en kedja förlägenheter för det tyska riket; på en örsoning med dessa landsdelars befolkning ir alldeles icke att tänka, deras missbelåteno et med det preussiska Wirtschaft träder allt b väftigare fram. Hvad Bismarcks tidningar ? edan i månader yttrat rörande en omkastning, som skulle ha egt rum i elsassarnes sinrelag till fördel för Preussen, så berodde detta 4, på dikter och preussiska osanningar; ty stämn ningen har alltid varit lika dyster som deni lti letta ögonblick är. Befolkningen i Elsass vill alldeles icke veta af den s. k. berlinska t Schwindel.o Samma tidning meddelar, attle Bismarck i storartad skala använder myntle systemet i Bayern för att bearbeta stäcnin-t gen der för Elsass fullständiga annekterande le till Preussen. Kronprinsen och k:onprinsessan af Preussen anlände för några dagar sedan till London för att helsa på sina slägtingar; men långvarig blef ej vistelsen der, ty det furstliga paret begar sig till Miochen hals öfver , bufvud, för att vara närvarande vid de bayc erska truppernas högtidliga intåg i hufvud-; staden. Det väckte genast stort uppseende l, inom den engelska pressen, att det preussiska l, tronföljareparet tog in hos tyska sändebudet , grefve Bernstorff, i stället för såsom annars i Backiogbam palatset, och gissningarne samt utläggningarre blefvo många och mångahanda. London-bladen klagade mycket att pa-, ret ej erhöll ett passande mottagande vid l, hofvet. Drottniog Victoria har, såsom be; kant, sedan prins Alberts död dragit sig tillbaka ur verlder, och blott sällan lyckades det ministrarne att förmå henne att företaga sig de enklaste saker, när det ansågs vara alldeles nödvändigt att hon sjelf representerade kronan. Hennes fallenhet för ett till-, bakadraget lefnadssätt synes vara så stark, i att icke ens hennes tyska sympatier och det vära familjförhållandet till tyska kronprinsen hade kunnat åstadkomma ett undantag deri. : Det intryck, som hennes uppträdande vid j detta tilifälle gjort, måste ha varit mycket :; djapt, ty man ämnar till och med göra det j. till föremål för diskussion i parlamentet. Ett . telegram från London af den 11 dennes tilll: utländska blad förmäler nemligen: Monk har . anmält, att han om torsdag ämnar ställa en . interpellation till ut:ikesmmiste:n angående : tyska kronprinsens och bans gemåls ogästvänliga mottagande, som bildar en kontrast till gästfriheten vid det prenssiska hofvet. Betecknande fö: denna etikett-situation torde också vara, att straxt efter sedan det kej-! serliga tronföljareparet anländt till London, afreste kronprinsen och kronprinsessan at Wales till Brässel — en omständighet, som ej litet bidragit till att intrassla denna högvigtiga fråga. För att till en del förtaga intrycket af Monks tillämnade interpellation har en officiös penna meddelat i Timer, att det kejserliga paret blifvit inbjudet till Osborne-House till Hennes Msj:t, men de höga gästerna ville dock tillbringa några dagar i London, innan de begåfvo sig till OsborneHouse, för att återknyta gamla bekantskaper och mottaga lyckönskningar efter de dagarl af mödor och oro de genomgått; sedan skulle de resa till Osborne House, såsom tillämnadt varit. Man får nu se om detta meddelande kan förmå hr Monk att återtaga sin interpellation. . ne mm ( En korrespoadent från Borlia till Journall. de Gendve meddelar följande intressanta upp. lysningar om de genomgripande förändringar, . som preussiska regeringen står i begrepp att vidtaga i armens beväpning och utrustning. . Efter några inledande ord om den visshet l. hvarmed man i Preussen motser ett nytt krig med Frankrike, så fort detta senare l, land tilräckligt hunnit hemta sig, öfvergår . han till sjelfva ämnet för sitt bref och ytt-: rar derom: ; Men också rustar man sig på det väldigaste :! för denna nya sammandrabbning och på otroligt : kort tid, sannolikt inom två är, skall armåns hela utrustning och beväpning ha undergått en fullständig omorganisation. Fältkanonerna skola ånyo :! underkastas åtskilliga förändringar; ty trots del! otroliga tjenster de gjort, finner man hos dem många brister. Dessa brister äro noggrant kända, , äfvensom medlen att afhjelpa dem. Mitrailleuser komma att införas, men man har ännu icke bestämdt sig för något visst system. Det franska, likasom det baierska systemet är förkastadt. Hvad man särskildt förebrår dessa båda system t är deras alltför svåra manövrering. Men hvad !; som isypnerhet fäster intresset är infanterigeväret. 4 Tändnålsgeväret bar blifvit utdömdt af tvenne skäl: för det första emedan det är för tungt, för det andra emedan det icke är nog långskjutande. Det eger nemligen icke träffsäkerhet mer än på högst fem hundra stegs afstånd, hvaremot chassepot-t geväret kan drifva projektilen till ett mål på 1500 1 a 2000 fots afstånd. Det är dock icke så stor ; Bkottvidd man eftersträfvar. Man har gjort den , erfarenheten, att soldaten icke längre sigtar, när ! afståndet öfverstiger 1000 steg, emedan han icke kan taga säkert korn på längre afstånd, Man har : derjemte märkt, att då soldaten icke längre kan 1t Bigta, gripes han af ett slags demoralisation. Som j Di ser, går man ända derhän, att man gör psykologiska studier i och för armåns beväpning. Franst männen börja efter regeln att skjuta på 1500 stegs afstånd, således utan att sigta. Men detta hard föranledt, att de icke heller sigtade, när fienden n befann sig på ansenligt närmare afstånd. Chasse-q otgevärets ofantliga skottvidd har således på 2 visst sätt varit till skada för franska armön. Manl? tror, att tyska armån skulle iakttagit en mera t moderat skjutning, om den varit utrustad med,8 samma gevär. t Som man i Preussen är i besittning af omkring! d 300,000 chassepotgevär, funderade man en tid på t, att använda dem, men öfvergaf denna plan, då Jat hafanna att rhaccganntmavärat i1ll fölid af sön I 75