Aftonbladet – 17 juli 1871, sida 2

efinitiva upprätthållandet at en republik,j) vars president han ganska säkert skulle bli, : 7 lika säkert som proklamerandet af en su!: srän skulle leda till stor tvedrägt, ja kanske : Il inbördes krig, skulle å andra sidan det utliga antagandet af den republikanska reeringsformen framtvinga afgörandet af flera igtiga frågor. Inotet tvifvel vore om hvem om skulle bli den förste presidenten, men för ar lång tid skulle han bli anställd? Det ;rnuftigaste skulle rimligtvis vara att ställa hiers i spetsen såsom president för lifstiden ler för så lång tid som han kände sig vara ällningens ansträngningar och pligter vuxen. fter all mensklig beräkning skulle han härsenom icke behålla makten synnerligen länge ch hans efterträdare kunde då anställas för tt bestämdt antal år. Som Thiers är barnjs, kunde till och med de, som hysa de kleaste tankar om honom, knappt frukta för n statskupp. En annan mycket allvarsam råga angår representationen. Skall man ba n eller två kamrar? Och ifall man skall a två, huru och af hvem skall då senaten, ller hvad man må kalla den, väljas? Dessa ro svåra frågor och det är bäst att de ej omma på tapeten nu medan Frankrike har enden qvar i landet, har sina tankar rikade åt andra håll och blöder af sina sår. Jet har blifvit omtaladt, att Elysöe Bourbon Paris inredes för att mottaga hr Thiers, om antagligen, när nationalförsamlingen skilPs åt, kommer att vistas mera der än i Verailles, hvilket också gäller om de andra miistrarne. Jules Favre daterar redan sina ficiella bref och depescher från Paris. Anagligare synes emellertid att Thiers, om han beer sig tilll Paris, skall bebo utrikesmiristörens alats, som Gnizot bygde i akt och mening tt sjelf få bo der, medan dock ödet fogade 3, att han alltid skulle få se det bebodt af notståndare och medtäflare. Om hrr Thiers och Pouyer Quertiers hanlelspolitik, som hotar med tilintetgörandet et ett ar de få verkliga framsteg som skedde inder kejsardömet, nemligen dem, gerom vilka en början gjordes till frihandelns inörande, yttrar, i anledoing af frågan om förnöjda tullsatser på råämnen, Warnier, depuerad för Marnedepartementet, i en skrifvelse ill Journal des Debats öljande: Det verkliga förhållandet är, att man vill tillntetgöra 1860 års verk och återföra skyddssystenet. Under förevändning af behofvet af ökade tatsinkomster skall reaktionen genomföras. De 0ojor, som för alltid tycktes brutna, vill man ånyo oålägga nu, då landet endast kräfver frihet för att iter uppstå ur sina ruiner. Vi ha att organisera våra verkstäder, återknyta våra handelsförbindelser, återuppväcka företagsamhetsandan, och i det ögonblick, då vi vända oss till denna uppgift, föreslår man oss att afstå från det ekonomiska system, som vi sedan tio år haft att tacka för vår blomstring. Då handelsfördragen afslötos af den kejserliga regeringen, framkommo de häftigaste och mest hårdnackade protester från deras sida, hvilka. nu tillgripa de godtyckligaste medel för att förverkiga sina projekter. De förebrådde bittert kejsardömet, att det utöfvade godtycke till förmån för friheten. Hvad göra de nu? De fordra af landets representation, att hon skall gifva dem diktaturen för att åter pålägga de gamla bojorna. I franska nationalförsamlingens möte i tisdags förnekade marinministern sanningsenligheten af en af Libertå utspridd uppgift om att 1000 qvinnor skulle ha blifvit transporterade till Cayenne. Han förklarade att de af Liberte omtalade ångfartygen hade en helt annan destination samt tillade, att regeringen icke skulle vidtaga någon åtgärd i sådant afseende, utan att derom förut ha underrättat nationalförsamlingen, på det hon måtte kunna göra sina afsigter kända rörande deporterandet af insurgenterna. Jales Favre tillkännagaf derefter att det bref, som man påstått att hr Thiers tillskrifvit grefve dHarcourt i Rom och hvilket offentliggjorts i de italienska tidningarne, vore apokryfiskt. Utrikesministern yttrade, att han icke ect ögonblick hade betviflat deras goda mening, som ur de italienska tidvinBarne öfversatt brefvet för de franska, men an fördömde i starka ord lag den ursprungige upphofsmannen till detta falska dokument samt uttrytkte sin förvåning öfver att personer verkligen kunnat tro, att det blifvit skrifvet af chefen för den exekutiva makten. Nationalförsamlingen antog slutligen det agförslag, som förklarade att socker, kaffe, och cacao, importerade till Frankrike, och vilka ditskickats före det de beslutna nya ullsatserna voro kända, skulle tullbehandias nligt den gamla tariffen, I församlingens session i onsdågs uppträdde Jales Sison mot åtskilliga framställda annärkningar och förklarade, att regeringen cke blott iakttagit den strängaste neutralitet under de senaste valen, utan att hon äfven färdat instruktioner, som afsågo att tillsäkra dem den fallständigaste frihet. Han klarade vidare, att den nuvarande natioalförsamlingen i verkligheten vore den mest ritt valda kammare, som någonsin funnits i ranrike. I samma möte inlemnades ett lagörslag om tillsättandet af en specialjury för ufdömandet af pressförbrytelser. Första franska armåkåren, hittills statioierad i Paris under general Montaudons beäl, skulle i torsdags aflösas af femte kåren, oder befäl af general Clinchant, som är föragd i Versailles. Den nya tidning, som Gambetta skall utifva i Paris, kommer att kallas Le Patriote, cke Rvanche, såsom först berättades. Gambetta har ankommit till Versailles, nen har ännu icke intagit sin plats i föramlingen; deremot har han i korridorerna itanför församlingens sal hast att långt samal med hr Thiers, med hvilken han tyckes tå på den bästa fot. Han lär, för att icke ereda Thiers några svårigheter, ämna beära permission för att göra en resa genom epartem... LINA för att inverka på den stora 1assan af landtberwi.-!N2en, I den så ofta adlade, öfvervägande majoriteten 2f landtepresentanter i Bordeavx och Versailles lig