Aftonbladet – 17 juli 1871, sida 2

Article Image
ER VAA RP JADEEA SERVER Af I URRe Den märkligaste företeelsen för dagen i rankrike Är att det leg timistiska pariiet ynes vara stadt i upplösning. Det af grefen af Chambord utfärdade manifestet, långt från att öka partiets inflytande och stämma innena för en bourbonsk restauration, har aft en alldeles motsatt verkan. Det visar nyo, att bourbonerne ingenting lärt och inentiog glömt. Visserligen lofvar det allmän östrätt, kommunalfrihet m. fl. friheter men lt endast såsom en skänk af monarkien ned Guds nåde. Såsom vi i lördagsnumret neddelade ha legitimisternes cheferi Versailles en i tidningarne införd adress, trots de:ta nanifest förklarat att de ansluta sig till oreanisterne. Denna adress är nu i Paris, säer Sigcle, föremål för alla samtal. Ingen .an dölja för sig att den är en betydande ändelse. Söndringen kunde icke gerna vara ullständigare. Legitimiteten har nu hvaren chef eller fana. Det legitimistiska pariets uttalanden mot manitestet blifva allt alrikare. Markis de Laferte, som sedan nåoga år haft hand om alla grefvens af ohambord affärer i Frankrike, har begärt af ked och alla medlemmar af en byrå för dessa ;färer ha följt hans exempel. Da legitimiter, hvilka såsom förmedlare mellan båda de oourbonska linierna sökte förmå prinsarne af rleanska huset till ett tillmötesgående, ha iu afstått från alla försök i denna riktning såsom onyttiga. Franska nationalförsamlingen sysselsätter sig för närvarande med organisationen af departementens administration. I mötet af den 10 protesterade inrikesministern Lambrecht not en jemförelse, som i församlingen blifvit gjord mellan det nuvarande Frankrike och Rom i dess förfall. Han förnekade att mod och fosterlandskärlek hafva upphört att existera i Frankrike, och i det han häntydde på en anmärkning som blifvit gjord rörande Savoyen, uppmanade han de deputerade för denna provins att förklara huruvida den af dem representerade befolkningen beklagade sin förening med Frankrike. Silva, en af Savoyens deputerade, gjorde sig till tolk för de uppriktiga franska känslor, som hans valmän lagt i dagen under de sista pröfningarna, Han tillade, att efter repuklikens upprättande hade Savoyen blifvit ännu innerligare förbundet med Frankrike. Eo deputerad för Nizza medgaf, att i denna stad rådde missnöje, men det var endast framkalladt genom dåliga kommunalå embetsmän. Iovånarne voro i verkligheten lojalt anslutna till Frankrike. Såsom vi för några dagar sedan omnämnde, har general Faidherbe under titeln Nordarmåens fälttåg utgifvit en skildring af de af honom utförda militära operationerna i det fransk-tyska kriget. Sedan han sökt bevisa, att man ej får tillskrifva nordarmån, att densamma ej uppnådde större resultat, framkastar generalen den frågan: Hvilka äro följderna af vårt nederlag? Denna fråga besvaras sålunda: Vi tro,! att resultatet af vårt krig mot preussarne är demokratiens nederlag i Earopa, åtminstone i lika fullt mått som franska maktens nederlag. Den franska demokratien har blifvit öfvervunnen derför, att hon hade upphört af vara värdig och ren, och således ej mer var aktningsvärd, ej längre egde förmåga att sprida sig till andra nationer, derföre att hon väckte misstro hos många rättänkande och dugliga män, som uppretades öfver hennes tygellöshet, och derföre att hon stod isolerad och öfvergifven bland Europas aristokratiska makter. Ett enda civiliseradt land är med hänseende till sina sociala institationer i lika hög grad emanciperadt som vi; det är den af puritanerna groudade republiken Förenta Staterna. Till och med om oceanen icke hade skilt oss från dem, skulle kejsardömet hafva stött dem från oss genom sina sympstier för slafstaterna under secessionskriget och genom de afsigter, som så tydligt lades i dagen genom expeditionen i Mexiko. Demokratien tyckes, med ett ord sagdt, vara slagen i Europa — och dock är likhet inför lagen, afskaffandet af privilegier och nepotism likbetydande med rättvisa, rätt och framåtskridande! Skall nu detta betyda, att menskligheten kommer att gå tillbaka i Europa? Nej, demokratien ligger för ögonblicket under derföre att, vi upprepa det, hon blifvit omoralisk och följaktligen vanmäk:ig. Sann demokrat är den, som söker förbättra folket genom undervisning (motsatsen till hvad som sker i Frankrike) och som föregår med goda exempel. Mesa denna sak kan blifva renad till och med i sjelfva Frankrike, ehuru vi ej hyste synnerli.t hopp derom, och dessutom äro vi fullt öfvertygade om, att våra besegrare, tyskarne, som i sina egna ögon höjt sig genom de segrar, de köpt med sitt blod, snart energiskt skola fordra sina rättigheter som fria män i sitt eget lsnd, och ej åtnöjas med att förvisa sig sjelfva till Amerika för att komma i åtvjutande af dem. Om vi, å vår sida, då äro pånyttfödda och likaledes fria, skola de båda nationerna glömma sitt gamla krig i broderlig vänskap; Rheinfloden skall di icke vidare vara ett efterfikadt och alltför ofta blodbesuddladt bålverk, utan ett föreningsband, en lifgifvande pulsåder, och Euoropa skall då ändtligen komma i åtnjatande af en verklig fred. Om hr Thiers nuvarande och blifvande ställning läses i ett bref från Versailles till Times Q dennes följande; Det ser verklioket Som om — -krike bealutit att stå eller äv nnni jupa med Thiers. Han har ,u. mit on ofantig prestige och det är sällsynt att få se .. nar, under hvilken alla partier till den grad inderordnaj sig. Några säga, att han haft yckan med sig, men det är den lycka som itföljer klokheten och skarpsinnigheten. Det

17 juli 1871, sida 2

Thumbnail