Aftonbladet – 15 juli 1871, sida 2

lenna plan, så kommer Centralasien i oafruten vattenförbirdelse — Amu-Darja, Kapiska hafvet och Volga — med Rysslands rigtigaste handelsplats Nisjnej-Novgorod. Vare ig att så sker eller ej, skall otvifvelaktigt ;n jernbana komma till stånd från Krasnorodsk till Amu-Darja; längden är blott hälfen af det miltal, man är beslaten att årlijen bygga i Ksukasien. Med förverkligandet af dessa planer öppna ig ännu vidare utsigter. Redan tränger Ryssland från trenne håll Kina mer och mer n på lifvet, och slutligen skall det bringa let himmelska riket i omedelbar förbindelse fver land med vestern. I Nordost-Asien kan nan knappt längre anse Amurfloden för Rysslands gräns mot Kina: från Amur gå, vå dess biflod Songari, ångfartyg in ibjertat sf Mandsjuriet. I norr, från mellersta Sibiien, tränga ryssarne fram i Mongoliet: redan ha de satt sig fast i staden Urga, fyrtio mil söder om sibiriska gränsen, der den mongoiske Lama-konungens stora kloster är beläget. Slutligen och för det tredje är det antagligt, att den förmur för det himmelska riket mot ryssarne, som i vester ännu bildas af Jakub Beks rike, östra Turkestan, ej länge skall kunna motstå den ryska påtryckningen. De faktiska förhållandena hänvisa alltför tydligt och naturligt, i ömsesidigt intresse, till lätta handelsförbindelser mellan östra Turkestan och ryssarnes besittningar i det vestra, för att ej de senare skola vinna insteg här och dermed bryta ett nytt tredje hål på den kinesiska mur, som ovägade stepper, vilda nomadstammar och traditionel isoleringspolitik slatit omkring det himmelska rikets landgräns. I mån som Rysslands välde i Centralasien befästes och utvidgas, skall det sålunda i den stora östern finna en ay uppgift. Den dag torde ej vara så aflägsen, då man skall såsom en gifven och förestående sak betrakta fullbordandet af en med det europeiska jernvägssystemet sammanhängande bana, hvars utgångspunkt är — Nanking. Hvad härigenom kan vinnas, — det är författarens slutord — för verldshandeln och odlingen, som följa samfärdseln i spåren, är omätligt. Redan nu förtjenar Ryssland tack för hvad det gjort till underlättande af törbindelsen med vår nabo-verldsdel. Att för europeiskt inflytande och europeisk kultur öppna denna verldsdel och isynnerhet dess midt, deri ligger Rysslands mission i Asien. Att det skall uppfylla den, derför är hvad det redan uträttat en borgen