Aftonbladet – 15 juli 1871, sida 2

Article Image
Vi ha förut nämnt de svårigheter och hinder torypartiet inom engelska underhuset sökt lägga i vägen för regeringens förslag om iaförandet at sluten omröstning vid parlamentsvalen. Icke mindre äro de svårigheter hennes förslag till omorganisation af armöns kadrer tyckas komma at: möta i öfverhuset. Vid sammanträdet den 10 dennes på aftocen tillkännagaf hertigen af Richmond, torypartiets chef inom huset, att han skulle komma att framställa en motion, som gick ut på att förkasta denna bill. Lorderna torde emellertid betänka sig två gånger innan de på detta sätt ställa sig i opposition mot den folkvalda kammarens beslut. Denna har antagit ifrågavarande bill, visserligen utan entusiasm, emedan man fann den ofullständig, men med stor pluralitet, emedan underhuset håller starkt på den princip, till hvilkens förverkligatde billen utgör första steget. Fullmaktsköpen till oficersplatser äro vtdömca af den allmänna meningen, och om dessa köp till följd af regeringsförslegets förkastande af öfverhuset ännu någon tid skulle komma att fortfara, måste detta väcka ett stort och allmänt missnöje. Men det äricke endast inom det liberala partiets leder som man skulle stöta sig på ett sådant hand. liogssätt å lordernas sida. Såsom Economist förliden söndag anmärkte, skall man inom de konservativa kretsarne slutligen börja med oro betrakta den ökade fart som aristokratiens sega motstånd mot alla reformer gifver åt den demokratiska rörelsen. Redan har Disraeli blifvit misstänkt för sitt parti derför att hans politik leder till resultater, motsatta de af honom åsyftade. Detsamma kan lätt hända hans partivänner inom öfverhuset, Man skall icke draga deras uppriktighet i tvifvelsmål, såsom man stundom gjort med Disraeli, den gamle omvände radikale,, men man skall sätta i fråga deras skarpsynthet och förmåga af omdöme, om man ser, att deras motstånd mot framåtskridandet har till följd icke att fördröja de nya idbernas ström ntan blott att hejda den för ögonblicket och sedan låta den frambryta med en oemotståndligare makt än någonsin. I sammanhang med denna fara anmärker Economist en annan, som lorderna äfven böra taga iöfvervägande. De skola ådraga sig de framtida statsmännens ovilja, hvilka till större delen utgå ur medelklassens leder och som mot dem skola komma att hysa samma fiendtliga känslor, åt hvilka Bright mer än en gång lånat uttrycket af sin vältaliga harm. Men att bryta med dessa nationens framtida chefer, är att förbereda en politisk reorganisation, i hvilken öfverhusets privilegier komma att lida skeppsbrott. Engelska regeringen, som vill göra ett nytt försök att försona irländarne, tillkännagaf den 10 dennes i underhuset, att hon i nästa ses. sion ämnar föreslå en bill angående uppräts tandet af ett kungligt residens i Dublin, Man tror, att en af drottningens söner, sannolikt prins Arthur, skall komma gtt taga sin box stad derstädes. Legitimistoheferna i Versailles hafva till de iegitimistiska tidningarne i Paris insändt en förklaring, i hvilken de säga, att partiet, tvärtemot grefvens af Chambord manifest, ämpar understödja orleanisterna. Högerns parlamentära klubb, känd såsom Röunion des Råeservoirso, höll i lördags ett möte, hvarvid den här ompvämada förklaringen blef godkänd af en ator majoritet. Några medlemmar af klubben yttrade dock sitt stora missnöje med de starka uttryck, som i deklarationen förekomma. Till följd af denna skiljaktighet i tankar betraktar emellertid legitimistpartiet sig sjelf såsom upplöst och ett stort antal medlemmar har slutit sig till de moderata republikanerna, andra till orleanislerna, Så säga några Parisertidningar; Gazette de Franc, legitimisternas organ, påstår emellertid, att ingen schism finnes bland legitimisterna, i Guvernören i Paris, general Ladmirault, bar utfärdat en dagorder till armån, hvari han yttrar, att han förliter sig på armens patriotism, för återställande i hufvudstaden af den säkerhet, som är nödvändig på det bandelsaffärerna må kunna ånyo upptagas, och den sambhälliga ordningen konsolideras. Han förklarar sig hysa den fasta öfvertygelsen, att genom disciplinens anda ärmin skall vara på sin vakt mot de förrädiska bearbetningar som fienderna till landets välgång bedrifva, Sedan franska regeringen nu till Schweiz afbetalst 2 millioner francs å kostnaderna för underhållet af de franska soldater, sopa der voro internerade, har förbundsrådet )eslutit att atlemna till Frankrike al östra armåns krigsmateriel undantagandes gevären. Inom franska nationalförsamlingen diskuteras iu frågan om skadeersättningen för de departement (tillsammans 25), som under kri set varit ockuperade af fienden. I denna fråga råder inom kammaren stor meningsskiljak-. ighet, då några önska, att hvarje departement sjelf skall bära sina förluster, hvaremot andra fordra, att krigsskadan och ersättninsen derför skall fördelas på hela Frankrike, Den fordrade ersättningen ppgår enligt unrefärlig beräkning ur 620 millioner för de löpartSment, hvilka varit skådeplats för krigshändelserna, med undantag af Marng;

15 juli 1871, sida 2

Thumbnail