Aftonbladet – 14 juli 1871, sida 3

sjelf, naturligen flyter mot polen. Om, såsor Herschel och nästan alla andra naturkunnige h : påstitt, de oupphörliga passadvindarne drifv jegvatorns och vändkretsarnes. vatten mot veste och vräka upp det mot de amerikanska stränderns i hvilket förräd af varmt vatten skulle då kuon underhålla en sådan ström som Gibraltars ytströn I och vara tillräcklig att intaga en sfledd golfström plats? Ber in Franklin, en af de skarpast praktiske observatörer, var af den tanken, ati der I golfatröm, som flyter genom Florida-pasaet, kund förklaras genom vattnets hopende i Mexikansk: -lviken under pessadvindarnes inflytande, och de Ivar Franklin, gom ursprungligen gaf upphof å I Herschels teori. Den gamie filosofen bar oft: blifvit motsagd, men utan sköl; ty ända till denn: stund har ingen tillförlitlig ingeniör någonsin kon staterat, att de båda oceaver, som skölja det ame rikanska näset, stå i samma nivå. De nyaste fy Isiska undersökningarne gifva ingen anledning elle jorsak att draga i tvifvelsmål, att om deu smals Idamm, som skiljer Atlantiska och Stilla hafvet 1vid Panama, blefve undanröjd eller bruste sönder Iden breda och väldiga volymen af den atlantiska leqvatorialström, som nu finner ett aflopp genora golfströmmen ut i Norra ishafvets bassin, då skulle gifva efter för de vester ut blåeande paecsadvindarnes oupphörliga och jemna pätryckning och I bölja genom det värmare utloppet vid Panama för att föröka Stilla-bafs-strömmens volym. I samma mån som fåran i näset vidgades och blefve djur pare, skulle den volym af varmt vatten, som uppnår England, oafbrutet och dagligen förminskas, och är det kanske, i fall händelsen skulle försiggå nu genast, otroligt, att under några af de on iefvandes lifstid Storbritanniens temperatur och väderlek skulle undergå en väsentlig förändring och återgå till sina normala klimatiska förbällanden? De fysiska och politiska krafternas samverkan giver klaven till några af de vigtigaste och fruktansvärdaste historiska tilldragelser. Ingen makt på jordklotet står i större skald hos de fysiska omständigheterna och viikoren än England. Dessa vilkors tillvaro för Bll tid är af väsentlig vigt för vidmakthåliandet af de industrier, sysselsättvingar samt äfven i viss grad de moraliska och sociala förhållanden, af hvilka deres lycka nu beror. Om Franklins och Herschels slutsatser verktigen innebära någon sanning, så är det af Times gå allvars ligt diskuterade problemet af utomordentlig vigt. Landthushållning. Om export of fläsk. Ur en till lendtbruksakademien af hr Georg Orafoord inlempad reseberättelse anze vi oss böra meddela nägra underrättelser om sättet för behandling af fläck, som afses för export till England. Hr G Crafoord enför derom följande: Om vi betrakta exportlistan från de skånska städerna till Danmark skola vi finna ett stort antal dels af lefvande, dels slagtade svin exporterade; men denna export har icke sträckt sig längre än till melianhandiare i Danmark, der de lefvande svinen å de större slagterierna mista sina lif, styckas i 2 halfvor, saltas samt exporteras till England, hvarest de under nann af pork from Germany blifva behandlade på sätt, som jag sattes i tillfälle att se i en fläskrökningsanstalt i Edinburgh, nemligen: En halfva af svinet uppladec på ett större bord, der skiovkan en!igt engelskt bruk utskars, derefter frånskars mellanstycket bakom bogen och refbepen jemte dertill hörsnde del af rypgkotorna fånskildes; det sålunda från ben befriade mellanstycket beströddes med peppar, salt och saltpeter, rullades fast tillsamman, omlindades med segel garn och var sålunda fördigprepareradt för torkrummet. Den äterstående främre delen af balfvan (bogstycket) kom zu under behandling. Med en skarp Iknif ars ur detta stycke alla benppartier, kvarvid iakttogs att icke något egentligt kött medföljde benen. I öppningarne inströddes ofvenbärada kryddor, hvarefter behandlingen i öfrigt var lika med det föregående. Efter denna behandiing inbänrgdes de preparerade delarne uti torkruommet och utsattes för varm luft af cirka 50 grader Celsius i ungefär tre dagars tid. Under denna proccas utpressades en stor del salt och köttets porer öppnade sig, hvarigenom fläsket vid nfiyttningen i rökrummet var mera mottagligt för öken. Rökvingen kunde således verkstölas på len. korta tiden af cirka 24 timmer. Fördelarne uf denna metod ligea tydligen deruti, att en stor lel onödigt salt aflagsnas itorkrummet, och fläsket lerigenom blir mera välsmakande samt rökningen å en jemförelsevis kort tid verkställd. Bräonmwaterialet vid rökningens verkställande ar BÅgSpån. Efter min hemkorast intresserade det mig att se, ill bvad pris vårt fläsk kunde realiseras i Edinurgh vid denna rökanstalt, hvarför jag lät slagta 0 stycken svin, som hemma bebandlades på fölinde sätt: etter den vanliga slagtningen fråntoos istrarne, benen afskuros efter knöna, hufvuet afskildes straxt bakom öronen, derefter genomkars späcket med en ekarp knif efter linial från alskotan ned till svansföstet, hvarefter ryggkorna sågades midtitu efter ryggmärgen. Sälunda reparerade och öfvergnidua med salt, nedpackaes fläskhalfvorna uti dertill särskildt afpassade rar, på botinen ötverströdda med salt. Också ströddes en god portion salt melian de särskilda äsklagerna. Douta fläsk realiserade sig till 9 rår r 20 u hemma på Scogeröd i Malmöhus län. iset på svin var, efter lefvande vigt, vid den n 4 rår pr 20 I. Häraf synes att viicke böra ja till utlandet vårt fläsk på annat sätt än dikt till rökanstalterna, som helst borde föriäggas om vårt eget land.