Aftonbladet – 14 juli 1871, sida 2

I men 13 ara sjarmen komma att bes r j sis hå EE AF fr seten I s komrea reserven och landtvär ,! kan antaga för visst är, att landivärnet i st att förötaga årendet stroxt, och antöd an rt Lyarandra de 1Ya töllöatoerna på kift ii ker, kakao, the och ar ära koronialprods ?. De vsror, som afsändts till Fravkrkt re lagförslagets inlemrende, 1 oömma avcs t tulibebandlas enligt den gamla tull:axan. agförslaget antogs med 483 röster mot 5. Ds franska tidningarna äro folla Of skärnt den nöivitot;. med hvilken grefveh äf ambord planterat sin hvita fana, och ät-!? en en stor del af den engelska pressen sraar icke på spefulla anmärkningar öfver den tätliga proklamationen. Värst biir den dock tgången af Londontidningen Pall Mall Ga-!t? ette, som yttrar: sVi ha aldrig baft något sjnnerligt förtroendp ör brefvebs usigter på Trank i rikes tron, lika li et som till bangs herrskarförmåga; men vi måstela, listå, att vi aldrig haft den sflärsnaste aning oms ans telanger för sjelfmord. Det första tecken ijf5 enna riktning lemnade hans bref af den 6 Juni, A hvilka kejsarrikets slagna och med smälek be-oc äckta soldater smickrades på ett sätt, som sna-lti are anstod en commis vorageur än en furste,laq; ch som till och med måste uppväcka leda ho: le gåltada cajolerade genilemänneh. Detta brett. ar alldeles tiliräckligt. Det gjorde prinsen omöjhi ig för en hvar, som af en furste väntar, om icke jardighet, dock åtminstone sjelfaktning. Men refven är fast besluten att dö en ynkelig död, ch under det hän ännu blöder af de sjeituilfo-la sade såren, fattar han åter pennan, för att rik-(a igt hacka sig i bitar. Han har skrifsit ett nytt! n ef, ett gråtmildt, jemmerligt bref, i hvilket hanlyp n räder fram för publiken, för att trycka den hvita fanan till sitt furstliga bröst, under det haa med lediga handen gör hvar och en de vackraste och mest inbjudande vinkar åt kommu) . nister såväl som konstitutionalister, men dockj allra vackrast och nådigast åt soldaterna. Frans-j män! Jag befinuer mig hos er, ropade han, men i; jag måste skiljas ifrån er! Hvarför, söges inte,!qg och gör säkerligen icke bellev något till saken, i ty sannolikt spelar grefven bara rollen af en älgkare, som, smältando i tårar, utropar: Älskade,l!t jag måste slita mig ur dina armar., under det ban I c på sin höjd afser att tryckas desto fastare i beå t Å i ; Bs mälte armar. Jag öfverger derför mitt Chambord, eom var en gåfva af er (tag honom till-l; baka, denna ring på bvilken jeg så ofta tryckt mina glödande läppar i), men innan jag afreser, inåste jag förklara, att jag icke skiljes från edöris Och derefter göras några antydningar om en regering, sor skall komma att grundas på den alimänra rösträttens bredaste basis, samt underj:; suyftviogar några vinkar, som låta rysligt ko-j. nusgsliga och sluta med den förklaringen, att Henrik V icke kan öfvergifva den hvita fanan. Det är ett värdigt slut på en proklamation, som vill vara patetisk, men förfelar sitt mål, emedan . den på sin höjd är löjlig.r Economist anser, ett den repport, son franska barken offentliggjorde förlidne vecks, den första sedan September månad förl år, är kansko den mest miökligs bankrapport, man någonsin seit. Den viser verksi af en större politisk omstörtning i kredit hållandena — krigat och insur:;ektionen beiuaktads som gemensamms orssker — än man någonsin sett sedan bankaffärer uppstodo, oc denna vi har genom rapporten visat vara vi örre och mer ge i hvarom någon bank förut hs Men Eee Ser, liga puakte den är alldel 1 KE oe Ya jordss, hade diskoateringar till 64 millioner pund, och man skulle väl ej ba ansett det orimligt om de varit lika stora vv. Säkert torde de flesta bankmän ha antagit, atv det varit ytterst svårt att få ia penniogar undor en mvasion och en revoia tion. De klena och tvi aktiga kunder: ha de tänkt, skulle säkerligen ha stcppat under en sådan tid, och äfven da bästa konderna skulle ha begärt att ej bli för mycket ansatta då de ej vore i stärd att under en loå svår kris göra inbetalningar. Men siffIrorna i franska birok rapport visa ett motsatt resultat, Löparde diskonteringar utlajorde 21,462,000 pund, förfallna ve ar 1114,855,000 pund, tilsammans 36,317,000 i pund, visande säledes en reduktion till nära hälften sedan September. Ingenti g kan, Iser Economist, t ö kl eundhet som är vx I kens sffärer och i het I bekomn desza ofantliga äterbetalvingar. , Om den storartade armöorganisstion, som föregår i Tyskland, ekrif.es från Wien: ,Ty-klands militära myadigt hörligt på att orgavisera krafter till en enhet, d. v. s. armå enligt preussiskt inö redande arbstena voro redan verk: a, då de tyska batterierna bombarderade Pari Grefve Moltke och general Roou söka pu skyndsamt bringa detta stora verk till fullbotdan. On ett år skola de små tyska ermeeraa hatva upphört att finnas till; de å rå iotegrerande delar i den stora tyska ara eo. Sedan denna sammansmältning väl blifvit verkstäld, skall det nya tyska kejsardömet förfoga öfver en större krigshär, än verlden någonsin skådat. Den framtida indelningen af de sydtyska trapperna (Elsass och Lothringens kontingenter iobegripna) är redan besiämd till fem a kärer. Ms knz an inordtyska kårer; sålunda skall den tyska af 18 kärer (preussa gardet och 17 körer af linien). Alla dessa kårers styrka skall med små sk tigheter blifva den at 8 åa I linieregermest. leriregexmsenten; således i det hela af mer är 150 regementen infenteri och öfver 100 kavalleriregement:n. Till de aktiva arm et, Hvad mar tysk örbeRR alia de sydtyska staterra kommer att or1 r ! ganiseras iulikomligt efter preussisk mo .,! Enligt regeln beräknas i Preussen på hva å I linieregeroente på 3 batsljoner ett regemente t landtvärn på 2 bataljoner, och för hvarje 3. Å skarpskytteregemente fiones en betaljon landtss Rn må nät hactä rn dt