Aftonbladet – 14 juli 1871, sida 2

ee. a SE Hola HE T bn körkeåpöndehesrtikel från Paris af den denceå till Köln. , Zeit. meddelas förjare 3 Beeral Mantenitels besök i Versaille:: Å går morgse lät Thiers genom ett extrag hemta general Manteuffol till Verssilles, r ett möje dem emelian var aftaladt. I t Denis möttes generalen af den tyske charge effaires, grefve Waldersec, som var honom ijaktig till Versailles. Manteuffol, som enst var åtröljd af en adintänt, bar,hoderöviohäns ätorkors och jernkorset af första assen. Han för direkt till prefektorhotelt, der Thiers inqvarterst sig, och mötet dem nellan var ytterst förbindligt för att ej säga ertligt. Thiers inbjöd generalen till frakost, hvilken äfven deltogo Jules Favre, Pouyeruertier, general Cissoy och amiral Pothuan. eneralen hade icke nägon officiel follmskt tt iogå i önderhandliogar, men yttrede tillHligtvis under såmtalels gång, att departeenten Sbine-införienre och Somme samt den elen af Eure, som ligger på högra stranden f Seine, genast skola blifva utrymda, då rankrike mellan den 8 och 10 har batelt de terstående 175 millioneraa af första milliaren. Iotilldess kommer säkert belägringstillåndet i Amiens att upprätthållas De franska ministrarhe förklarade å sin ida, att de redan vid medlet af Augusti kola beala on milliard, oaktadt den enligt raktaten förfaller först vid årets utgång. Jerofter skola forterna på högra Seinestraua utryrmmas, så att ockupationen efter a tid kommer att ioskränka sig till 00 man i Champagae och franska Lothingen. Mantenffel qvarstsnnsde på Thiers objudsiog under natten i Verssilles och af-1 este i morgse (den 7:de) kl. 8. Det har vait fråga, om en blandad kommission, som kulle ordna åtskilliga förhålianden mellan ckupationsarmen och do franska anktoritserna; mon på grand af Manteuffels besök eyssilles komer denna kommission näppeigen att sammanträda. Den franska regeingen skall sannolikt skicka en ofåcer och in af intendenturens embetsmän till Compidgne, r att på vänskaplig väg bilägga alla uppsoruna tvister. De summor, som det åligger Frankrike att erlägga i och för de franska trupj ernes förplägning, iobetalas med den största regelbundenhet. Det nya lånet för staden Paris kommer att uppgå till 600 millioner francs och att itteras i slotet af nästkommande Augusti. Krigeministern har utfördet ett cirkulär till da genoraier, som hafva chefskap i ar men, i bvilket ban yttrar, att han mottagit märga rekomme ioner till förmån för officersre af alls grader samt protester från officerare som återkommit hem från fångenskapen, fordrarde att tå inträda i sina förra rättigheter. Krigsministern tillkänvagifver, atv ban ej kommer att fästa något afseende å vägra dylika rekommendstioner för sårade offcerare till befordran. De ha blitvit offer för omständig ilkas följder det tyvärr ej beror af kripswinistern att modifiera. re 60 har öfverallt röstat på regubliksnska kandidater. I Paris erhöll Gambetia 1,787 röster, general Cissey 1,319 och Welowski 1079 röster af militära valmän. Främst på m ns valsedlar stod Ganbetia och dererter följde de förenade tidningarnes kandidatiieta. gterna för skörden äro föga hugnande, för jordbruksministern ämner anställa undersökningar i departementena för att tsga reda på de verkliga behofven. Poris Joarnal ar, att Gambettaännar utgifva en tidning med narsnet La Reö i I Faidningens Ohronique milifo pu ms De N fem mn dd FY taire. Gambetta kar skrifsit ett brof till ropublikanska unionea i Bwässux, dateradt den 6 hvari I uttrycker sin glädje öfvor utgåagen af valen. Han säger, att derns utgång visar, att Fraokr omfattat der goda saken ch att det fast beslatit att görs la ansträ gar för att itervinna der höga ställning, från h i srkien störage landet. Denas fandes uttalade vilje se Frac å oss derfö tar sio pånyttfö aila arbota utan I med samiad kraft oc! moget förstånd för att af republiken, Or hsiiken ingen baleriig man pu misströstar göra en un der vårt olyckliga land mi kunva hvila ut efter alla de st r, fö hvilka det varit utsati. För detta ändamå må vi tillbakavisa alias öfverdrifter, må v vara eniga, starka, vaksamma och, framfö allt, hofsamma och tå! modiga. En stor fram tid skall då öppna sig för våra priociper. General Faidberbe bear utgifvit en berät telse om siva militäriska orerationer unde krig t med titel: La compagne de Varmee dr Nord och hbvi arbete han dedicarat til Garmrdetta. I företelet skrifver Faidherbe Det är or jag hav att tacka för den ära att ba varit chef för en fransk arme emo fisnden, Jaz har ej anzett mig kunna gö något bättre än att till er dedicera berättel sen om dera armö: operationer då den upp fylica sin ädla rission: att försvara foster låndets jord mot utiändingen eller åtmin stons rädda våra vapins ära i det vi vär ig. dukade under.Om er lågande p.trio anser att vi gjort allt, som var os t alt göra, så är det för mig en sto tillfr-dsställelse.n I nationsliörsamlingens möte i lördsgs an grep Picard aget att upprätta en depar temeots-kommission. HLambrecht förkla rade, att han ej vora emot en sådan iusti tutiva, men han ansåg att den skulle föror saka mycket besvär. Diskussionen afbröt genom ett meddelande från finarsminister: som yttrade att ofantliga qvantiteter af viss artiklar hade ankomrmit till frenska hamna efter det förslaget om nya tullsatser inga: och ban anxhöll att törssrmalingen ville öfverg till bestämmandet af dessa tullsatser, eljes skulls skattkammaren komma att förlora fier an. Församlingov be SRS STERN or gt, efter den underrättels fions män, som i mi Are för mig oundvirlis jag mottagit: Det