Aftonbladet – 13 juli 1871, sida 2

STOCKHOLM den 13 Juli Såsom redan blifvit kunnigt genom en äfven i de svenska tidningarne offentliggjord inbjudning, kommer den andra allmänna skandinaviska industrioch konstuiställningen att ega rom i Kjöberbava. Nämnda inbjudning är utfärdad af en komite, bestående af industriföreniogens representanter samt 20:andra genom sin samhällsställniog och verksamhet betydande personer, och hvars president är konseljppsståenten grofve Holstein-Holsteinborg. Utställningen kommer att öppnas så tidigt som möjligt på försommaren nästa år, men icke förrän den 15 Maj och icke senare än den 10 Juni. För att ordna förberedelserna ha tillsvidare blifvit utsedda fem kommissarier, nemligen: etatsrådet HE. D. Ehlers, för ott ordna alt, som angår priedomareverksamheten i fråga om industriföremål; krigsrådet G. Christensen, som skall besörja allt som rör ordningen vid sjelfva utställningen, sakernas inoch utpackning samt uppställning, räkenskaperna öfver dem och den dagliga tillsynen i lokalerna; etatsrådet professor V. N. Marstrand, som förestår konstsakernas mottagande, uppställnivg, katalogiseriog och be. dömande; grosshandlaren W. P. Borgen, som förestår alla inoch utbetalningar samt kassaräkenskaperna; och professor C, Holten, som skall vidtaga förberedande åtgärder för det nordiska industrimöte, som skall hållas i omedelbar förbindelse med utställningen. Så snart planen för utställningen m. m. blifvit antegen och kommissarier för danska provinserna och kolonierna samt för Sverige och Norge blifvit utsedda, skall en defioitiv, mera detaljerad inbjudning utfärdas. Under tiden meddelas närmare underrättelser at presidiets sekreterare cand. juris. CO. Nyrop (Vesterbrogade n:r 86) och utställningens bya löjtnant B. Jensen (Vesselsgade nir 18). s Vi torde böra erinra derom, att första uppslnget till gemensamma nordiska industriutställningar utgått från Danmark. Redan år 1844 aflät Iodustriföreniogen i Kjöbenhavn en akrifvelse till Industriföreningen i Stockbolm om åvägabringande dels af gemensamhet mellan föreningarne, dels af periodiskt återkommande utställningar i de trenne rikenas hufvudstäder. Intet resultat kunde då ernås, emedan industriföreningen i Stockholm lefde med mycket litet lif. Tanken lefda upp på nytt vid den första allmänna danska industrintställningen i Kjöbenhavn 1852 och blef alltjemnt föremål för intresse och förhandlingar inom danska industriföreningens styrelse. Ea 1859 nedsatt komite yttrade i sit betänkande bland annat: Om en irdustriutställoiog skall ha verklig betydelse och motsvara de stora uppoffringar, som den kräfver, får den icke inskränka sig till att i allt väsentligt vara ett upprepande af de föregående; liksom det na blifvit tydligt och väl bekant genom föregående större industrintstäliningar i Kjöbenshava hvad den danska monarkien förmår, så borde man nu sträfva att åvägabringa samma kännedom med afseende på de tre nordiska rikena, som på så många sätt stå i vexelverkan med hvarandra, som redan nu har mycket gagneliga verkningar, men som kande bli i hög grad välgörande, om man riktigt kände de krafter, som hvartdera al dessa länder för sig är i besittniog af, och. hyarigeoom de inbördes kunna understödja hvarandra till utvecklivgen af en nordisk industriv. Början till ideas realiserande kom dock icke att ega rom i Danmark, utan nom Sverige. Redan 1861 hölls i Malmö en utställniog, som var öppen äfven för danskarne och hvari dassa deltogo så ifrigt, att det var flere danska än svenska utställare (144 mot 133). Vid det förstg skandinaviska nationa!ekonomiska mötet i Göteborg år 1863 uttalades enhälligt den åsigten, att periodiskt återkommanda skandinaviska inodu striexpositioner vore särdeles önskvärda. 1865 bölls ånyo en dansk-svensk expositioa i Malmö samtidigt med det stora landtbruksmötet och undertiden hade inbjudning blifvit utfärdad till den stora industriatställning i Stockholm, som var nordisk i vi mening, i det densamma äfven omfattade Finland. Ea liten antiskandinavisk fraktion i Kjöbenhavn försökte då samtidigt anordna en särstild dansk industriatställning för att förhindra de danska industriidkarne att deltag den Stockholmske; för sådant ändamål bildades en komii6 och man förmådde kron-. prinsen att låna sitt namn åt företaget som dess beskyddare. Icke desto mindre strandade försöket på de danska iadustriidkarnes i sunda och brodervänliga opinion. Tre ansedds danska indastriidkare, jerogjutaren Anker Hesgaard, porslinstabrikanten Bing och konstsvarivaren Andersen togo initiativet och åstadkommo en adress, undertecknad af några och 70 industriidkare, hvari uttalades önskan om undvikande af kollision med den Stockholmska utställningen, hvarefter vid ett offentligt möte 500 industriidkare beslöto att utställa i Stockholm och ickei Kjöbenhavn;: hvarsfier den separatistiska komiteåa måste! afstå från sitt företog. Man erinrar sig ännu väl det vackra och fullständiga sätt, hvarpå den danska indu-: strien var representerad vid dena stora ut-! ställningen i Stockholm 1866, Deanmarks representation inom konstafdelniogen vari deremot, enligt danskarnes eget omdöme! långt ifrån tillfredsställande eller så rikhaltig som den skulle kunnat vara. i Vid det samtidigt med 1866 års utställning hållna andra skandinaviska nationslekokulle förse henne med medel att återvinna vad som blifvit förloradt. och hon beslöt att: