Aftonbladet – 11 juli 1871, sida 2

kasta någon straff, som ej blifvit af kriga-;s terna bestämda. Penningbötör och ändra 3 f militärmakten ålagda bördor hade biifvit!I bsolut förbjudna. Den tyske chargedaffairess eklagar den upphetsning som uppstått hosb nvånarne i departementen genom ätskil.a ij san : : NH ang j NES bittra språk. 7 ratta fullkomligt ä vr, som förmå åtskiliiga vi anhälla a tl föra ett irriterande språk, men vi anhålla kt utt få gifva dem det rådet att de ville såje nycket ecm möjligt äfhålla sg från yrtran-k len, om kunna tppreta passioner, hvika dejr vorde söka att blidka, ty de so ju hur hämnden ör deras artiklar tager formen af dryga påla-!s sor på personer som de säkerligen vilja skydda. ge Vår gemensamma uppgift är att förena ossi!d pscifikatienene table, och denna uppgift ärjs jesio mere tillåtlig, som vi genom ett bofsamt t uppträdande hafva berättigad förhoppning om 1 att se ett svart slut på dem af våra bördor, t som äro odrägligast. E Äfven i nationalförsamlingen har denna fråga jt Ii 1 l 6 j l I Å 4 varit på tapeten: det var dsptiteradön Jaubert al högern, som sysselsatte sig med den ofvan meddelade artikeln i Journal Oificiel, på hvars kloka råd han dock ej satte mycket värde. I församlingens session den 6 1Juli förekom nemligen en af Jaubert ingifven! motion om afelfter för pass åt utländningar eom reste till Paris och der uppehölle sig, bvarvid han skäntado med engelsmännen och den hjelp de gifvit Frankrike under kriget och begagnade tillfället att utfara mot tyskarne i föga lämpliga ordalag. Jules Favre! tillrättavisade med mycken takt, skrifver Iadependance, hr Janubert för hans yttranden. Joles Favre gjorde fall rättvisa åt engelska: folkets betsende under kriget och framhöll! borosom det vore hvarje god medborgares : Å j skyldighet att undvika alla konflikter red Tyskland, hvilka kunde medföra de mest svåra föijder. Eter utrikesministerns tal blef Jauberts motion förkastad. Från Versailles ekrefs i torsdags på aftonen: En deputation från Strassburg had dag ett samtal med Barthölemy S:t Hi rörande förflyttning af medicinska fakulteten från nämnde stad till Nancy eller Lyon. Antagligen blir den sanare staden vald. Stadeaa Paris kommer snart att konatrahera ett län för bestridande af de utgifter, som erfordras för att uppföra de offentliga byggaader, hvilka förstörts af kommunen samt för att utbstala återstående ersättningar till husegaro, ee De rfepublikenska tidningarne yttra stort missnöje öfver att belägringstillståndet ej lifvit upphäfdt i Paris. De säga, att otgängen sf valen i bufvudstaden visade, att belästiogstillståndet ej vidare var nödvändigt. General Bisson, chef för 4:de divisionen i Rordcavz, yitrade i en dagorder till sine trapper, att republiken var den enda regoriogsform, som kunde sätta Frankrike i stå And att åter upprätta sig efter sins olyckor, och han påpekade derjeute för trupperna nödvändigheten af att da afgåfve sina röster åt de republikanska kandidaterna. Emotdenza dagorders innekåll ha emellertid valmänaen i BordeanX nedlagt en energisk protest och uppmanas krigsministern general Cissey att desavouera detta dokument. Detaljer från valen inom armea ha nuinkommmit. Garnisonen i Lille har afgifvit öfver 700 röster åt republikanska kondidater och omkring 10 åt legitimister. I Pas de Calais röstade 3113 soldater på general Faidheibe och 800 för hr de Melua, den monarkiske kandidaten, I departementet Drome röstade 800 för republitaoska och 120 för monarkiska kandidster; i I ere röstade 300 på general Dentert och 20 på general Vinog. Pater Hyacioth har nyligen i Independance offentliggjort en skrivelse, hvari hn för de trångbiöstade och fromma ejälar, s0m UP2mana honom att återkalla sina på senara tiden uttalade religösa åsigter, på 20 noggrannaste redogör för de skäl, som hindra honom att åter inträda i kyrkans sköte. Hen yitrer i denoa sia skiffvelse bland avnat: Jag har i Rom sökt viona företräde hos den belige fadern; jag önskade att läta bonom läsa i mitt hjerta. Jag erkänner hsus ouktoritet, trots det missbrok han gör al d:nsammea; jag vördar hans bvita hår, hans clycka och tili och med hans misstag, ty de hafva sin grund i fromwa illusioner. Mea under det jag städse vill fasthålla den katolska kyrkens oföränderliga tro och den romerska kyrkeos ursprungliga tro, ken och vill jag icke gifva mitt bifall ät den nya dogmen om den påfliga ofelbarketen, i hvilken jag ser de farligaste misstag och de mest oiycksbringande enlednvingar till schisa och splittring; jag kan icke såsom verkligt fritt och lagligt erkänna ett koncilium, hverom historien skall säga, att det börjst med en krigslist och slutat med ett statsstreck. Fostligheterna i Rom, med anledning af förflyttningen dit af konungens af Italien residens och regeringens säte, afslatades mad en bankett, som kommunalstyreisen anställde för ministrarne och deputationerna från senaten, kammaren och de förnämsta städer i landet, Vid denna bankett tackade utrikesministern Visconti Venosta det romerska folket och uttalade sin beundran för greiva Cavour och hsns program: Rom såsom hufvudstad i det en enhet utgörande Italien. Ministern tillade, att romsraes bålloing under konung Victor E navusls vistelse istaden och deras tillg.fvenbet för ordningens och frihetens princicer, hvilka åt isstisutionerna skuile gilva stabilitet tå samma gåsg do skulle garsntora dara3 framyäng, innebure det bästa bevis för hur berättigadt detta program var. Enligt en korrespondens från Miochen till Wientidningen Neue freia Presse har den åldriga kämpen mot ofelvarbetsdogmen, domprosten Döllinger varit föremål för ätskilliga påtryckningar från den romerska kurians sida, hvilka gått ut på att förmå honom afatt tacka andra för, men icke honom, Hen var ännn don samme Mark Waercen I alla