Aftonbladet – 11 juli 1871, sida 2

Valen af den 2 dennes utgöra det outtöm-;al iga ämnet för de franska tidningarnes be-!b raktelser. De orleanistiska bladen söka in-ir nilla sig och andra, att de republikanska kanti lidaterna blifva insatta i församlingen endast d för upprätthållande af det närvarande isoriska tillståndet. hve-Sv vso-Jå visoriskg tillståndet hver umot löpitimisternala oo eresin fcke allssöka dölja sla misss räkoiog och förbittriog. De repoblikanskald bladen åter jabla öfver vealönö utgång ochb trycka isynnerliet sin glädje öfver den ter-f sig, som de republikanska ideerna vunnit blaad landtbefolkningen. I denna anda inneÅ håller Sigele en märklig af Tenot underteck-p nad artikel, hvilken vi anse oss börs med-id dela: u sPrövinsen,, säger han, som icke den 8la Februari hade tid att erinra sig, att det ännu s fiones en ättling af Carl X, som kallar sig den rättmätige, af Gud utkorade konungen yv af Frankrike, förmärkte, att ett oerhördt!t missförstånd egde rem mellat henne och hen:o neg roprtsentanier och hon beslöt attundan-; rödja detsamma. Deraf härrör den obevek-lh liga ostracismen för de logitimistiska ochJ klerikala kandidaterna. Halfva Frankrikelr har valt och den rojalistiska högern, som var ie så stolt öfver sitt ental och så viss om sinlt makt, har icke satt igenom ett enda valle S t f J f i f ! Henrik V:s förtrogne, hr de Carayon-Latour. som blef vald i Giroade med nära 100,000 röster, förklarade, att mani honom utnämnde rojalisten och icke den enskilde mannen. Hans valmän hatva nu upplyst honom om hans misstag i detta hänseende, derigenom att de med 62,696 röster valde republikanen Fourcand, hvaremot rojalisten Stis endast erhöll 15,957 röster. Departementet Finisterre hade att utse fyra depaterade i stältet för fyra afgångna rojalister och klerikals; det valde fyra republikaner. Till och med Vendås har brutit med legitimiteten, Hr Beanssire, den nationalistiske filosofen, den förklaradö republikanen, går dor segrafide ur valurnan och lemnrar alierets och tronens kandidater 8000 röster bakom sig. I södern låter departementet Garn Baragnon och bans rojalistiska kolleger genom Gamhottes sekreterarol Lauriers val företå, ätt icke ter bonden i j Langaedoc förnekat revolutionen, hvilken gjort horom till en fri och sjelfbesuten man. ; Hvad bonapartisterna angår, danna förderfliga och falska form af demokratien, hvilken så länge bländade den franska bonden, att han slutligen ansåg den för likbetydande med borgerlig och politisk jemnlikbet, det oliyggliga spöke, som åter uppreste sig mot ose, så har den nä, och denna gång för alltid, störtat ned i intets afgrucd. Rouhers, Murats, Jeröme Davids eklatanta nederlag vå den af dem sjelfva valda terrängen har givit den! dödsstöten. a i Utgången ai velen den 2 Juli bade ickel blott en negativ betydelse. Boodan har deri-! genom tydligt uttryckt sina önskniogar och förhoppningar. Han bar valt republikaner, icke sådana, som ville göra ett provisoriskt försök med republiken, u:en sådana, som förklarade, att man beslutsamt, ärligt och definitivt borde grundlägga republiken. Detta har Borden gjort. Vi känna icke någon märkligare tilldragelse i den frouska demokratiens historia. Det var visserligen Slott en fördom, ett missförstånd som sedan 1848 låg emellan derna och republiken; men dettå missförstånd har dock gjort att tjagu år gingo förlorade för fribeten i Frankrike Misstörståndet är pu tUndanröjdt, fördomen har fallit. Republiken betyder ordnivg, egendom, jomlikhet, frihet. Ett nytt tidskilte i vår historia bö Regublikea har fattat rot; hoa har blifvit landtmännens och vin oålarnes sak; hon är grundiagd!, Såsom man kuncde vänta sig, har tyska ruppernas långvariga ockupation af ätskilliga franska depattementer framkallat lifligt missnöje bland befolkningen, och konflikter räed de tyska ockupationstrupperoa ba på flera ställen egt rum, Så omtalar Constitutionnel, att sorgliga uppträden törefaliit mti Rheims, Epernay, Laon och Soissons. Iden förstnämnda staden bads underprefekten och mairen sett sig föranlåtna att i en proklamation påmiana folket om dess pligter samt att de tyska :ruppearna bölle staden besatt icke mer genom krigets rätt, utan i kraft afl eft internationelt fördrag såsom pant. — Il Rheims bade en tysk underofficer blifvit mördad, hvarigenom de tyska soldateraa beteddel sig ytterst fiondtligt mot invånarne. I Nancyl. hade en tysk soldat en afton blifvit sårad medelst ett värjstyng, hvilket hsde till följd, att kommenderande generalen anbefalide att! alla offenttiga lokaler skulle stängas kl. 9 på: aftonen och att efter kl. 10 ingen person! fioge vistas ute på gatorna. I Saint Queutia hade korflikten mellan befolkningen och de tyska trupperna varit af den alivsrsammea! ect, att preussa ne begagnat sina skjatvapen. Slotligen har staden Amiens litvit förklarad i belägringstillstånd at den preussiskel kommesdanten derstädes med arxledning der. af, att en preussisk soldat blifvit mördad, men gerningsmannen ej kunnat upptäckas. Alia dessa tilldragelser ha framkallat följande artikel i Journal Officiel: Den tyska ockupationen föranleder i många ef våra depsartementer uppoffringar och lidanden, hvilka uppriktigt delas af hela Frankrike och hvilka det dagligen söker förminska. Moderation, tålamod och känslan för det rätta äro de bästa medlen till att göra ockupationen mindre bitter. Regeringen underlåter ej att af de tyska myndigheterna fordra iakttagandet af en sträng disciplin och å sin sida försummar ej den franska edministrationsn något tillfälle att blidka den naturliga känslan af upphetsning och att fästa medborgarnes uppmärksamhet på att ställa sig lagen till efterrättelse. Grefve Waldersee, tyska kejsarrikets charg6 daffaires, har underrättat utrikesministern derom att grefve Moltke ålagt! de tyska militärcheferna att hädanefter ej unerkänd äfven af andra svanor. Det dröjde icke länge innan hennes ramn var kändt och prisadt af nästan hvar och en i London, utom af hennes nicn, hvilken var en ef de menpvniskor, för hvilka det bögsta, artistiska ryktas är meningslöst och obegripligt. Warden var en af den oräkneliga mängd, ofta mycket förståndigt folk, som aldrig kan förmå sig att betrskta konsten som en allvarlig I kallelse, fulit lika vwvigtig s8om handel och