Aftonbladet – 5 juli 1871, sida 2

dlas till dygd, egennytta till karaktersthet, feghet till vishet, kort sagdt svart hvitt och hvitt till svart. Någonting ra genomfördt i denna riktning ken knappt adkommas, än föredraget å förbundets ra fest 1864: då fick man höra att Berlotte, som försigtigt afvektade utgången 18 Brumaire, som hvarken slöt sig till napartes attentat eller skyndade att förra den samhällsordning han besvurit, som an tjenade segraren och lät sig riktas och önas af honom, trots sin djupa misstanke denne ej vandrade den rätta vägen, — fick man höra, att Bernadotte vid detta ora tillfälle ingenting mindre än vann 1 republikanska dygdens pris. Intet kan ra mera upplysande, än detta föredrag, de farliga andervattensklippor, hvarför 8. k. historieskrifoing de parti pris — hvil17 as resultat, liksom den bekännelsetrogaa slogiens, är på förhand uppstäldt och gif-l; t — gerna blir utsatt, äfven i redliga onniskors händer. Hvem gom ej har förnds.-pligter att uppfylla lärer otvunget känna, att Bernadottes bassesse vid det der ora tillfället öfverträffas blott af den änna örre bsssessen, att — icke förklara eller ka urskulda, utan försvara och såsom ett 0? på den högsta menskliga ädelhet framälla hans handlingssätt. Det har siz sålunda ej så lätt, för hvem m ej svurit förbondets fana, att riktigt tta tillit till löftet om en genom dess åtirder framkallad, oväldig cch sanningsenlig storia om Carl Johan såsom fältherre och gent, Förbundet har för detta ända al, isom redan är nämndt, samlat en hi md. Dess grundkapitel är 9000 rår. Pe r efter Carl Johans död. d.v.s. den 8 Mars 394, skall i Upsala eller Kristiania en bening, bestående af alla då beeparode rän-(: or — med efdrag af 10 procent, somlö !! grundfonden — tilldelas den som at den bästa framställning af Carl Jobane istoria på svenska eller norska språket. Jat lärer bii ott prominm, stori minst 2000 ukater. Sedermera skola hvarje tionde år esparade räntor — omkring 750 dukater — tdelas för den bästa historiska afhandling fver något skifte i de skandinaviska brödraolkens historia. Tre år före hvarje utdeljog bildas en granskningsnämnd, bestående fo tolf ledamöter, neteligen professorerna i ordisk historia och i estetik simt bibliotecarierna i Upsala och Kristiavia, jemte sex vt dera utsedde män, utmärkte för vidsträckt rär bildning,, tre svenskar och tre norr. Denna nämnd med histor. professorn ; Upsala som ordtörande, bestämmer tid och sätt för täflan. Åro rösterna inom vämnden jemat delade på två täflande, delas beloppet nelian desse. Om ingen finnes värdig. skall antingen ny täflan bestämmas, eller medlen enslås till cppmuntran åt uago studerande i Sverige eller Norge, som med utmärkelse egnat sig åt historiska studier, eller ock till resestipendier för historiska forskars. — Tills vidare syces förbundet med 100 rdr pr föredrag uppmuntran till bistoriska föredrag, hvarmed dess högtidsdagar illustreras, Som rcsn ser, ber förbundet haft den försigtigheten att törutsätta, att det ej skall tå nöjet att med 2,000 dukater belöna en värdig historia om Carl Johan. Denna tvekan förefaller 0853 ej alldeles ogrundad. Det kan ju tänkas, att otmärkte historiska forskare och förtattare, för hvilka oväld och sanning äro den högsta lagen, som tränger undan vördnaden, der den med de förre ej rätt läter sig förenas, skola af tanken på förbundets upphof och traditioner låta sig afhällas från en täflan om hvilken föru sättningen gerna måste bli — hur mycket man än talar om oväldes — att blott sådana framställviogar, som stå ij I samklang med förbundets beundransfulla riktjniog, konna vara värdigav och förtjenta att komma i åtanke. Väl torde ej hvarje anledning till den förhoppnisgen kuuna sägas vara utesluten, att förbundet inemot ett fjerdedels århundrade härefter, om det då fortiarande eger boståvd, skall hafva hunnit förflytta sig in i en mera tempererad zon a öreställningar och åsigter samt derför möjligen kunna försona sg med äfven en bild ar hjeltekonungen., gom icke omsträlas 2 ; belgongloria, utan utmärker sig genom osmyckad natursannipg. Men i sädant fall skuilc Iman väl ock koona nöja sig med en ickt errangerad, en fullt ointresserad historieskrit. Och härmed komma vitilldaka till er fråga, som öfver allt tränger sig fram vic betraktelsen af detta förbund och dess verk samhet, nemliger denna: hvilka äro de all deles extraordinära, oerhörda omständigbete och förhållanden, som påkailat en särskilt organisation, för att iå Öarl Johans historis oväldigt skrifven och hans minne med san ningens vapen värnadt? Moan säger, ati Car I Johan varit föremål för orättvist bedöman de, för lögn och smädelser. Än alla de an åra historiska personligheter, med hvilk: detta t fallet, månne ej de ha redt si; inför efterverlden och eftsrverlden redt si med dem, utan att något förbund åtagit si att om dem tillhandahålla, såsom enda sa Iliggörande lära, en förutfattsd mening or deras obeskrifliga ädelhet och storhet? Ha det ej visat sig, att utan någon kotteri-hjel vida värre smädelser fått falla till föga oc ännn starkare hatets röster, bragts till tyst nad af en historieskrifning, inspirerad af oc hängifven åt intet avnat än sanningen? nä FESTER ISRN Gembettas tal till delesstioren för de re