Aftonbladet – 3 juli 1871, sida 2

Tnilt medvetande af ögonbiickets svårigneter, den parisieka demokratiens mandat, om hon tager min tjenst i atepråk och fortfarande anser mig värdig att tjena henne, saktadt de smädelser, med hvilka man förföljer mig. Jag hade afsändt flere telegram i deona anda till Parie; men telegrafbyrån i Bayonne vägrar att mottaga döm ander förevändning att inga andra privatdepescher få afeändas till Paris än de, som angå lånet, — — — dag gitver er uttryckligen uppdrag att underrärta slia Våra väsner, att jag antager didataren för Paris. Jag beder er vidia pödiga mått och steg för att icke de sluga ovisshet må kunna ega rum annde mitt beslut: Vi råkas snart I gås Dot af nationalförsamlingen tillsatta utskott, sort skelle undersöka Gambottas administration, har i sessionen den 27 Juni afgifvit sitt betänkande, som bekräftar den allmänt spridda förmödat, att stora bedrägerior begåtts under den oordnade styrelsen. Utskottet har vid genomgåendet af de volaminösa räkenskaperna fått reda på betydiiga svek och bedrägerier. Flera höga embetsmän hafva begagnat den allmänna förvirringen för att genom underslöf göra sig rika. I den nämnda sessionen anförde ordiörerden blott ett fall af bedrägeri; det rör den franske konsuln i Newgjork, hr Place. Han gjore icke blott, etan något bomynadigande, stora uppköp af gevär, söm ej kunde begsgnas, utan beredde sig derigenom en så oskälig viost och på ett sålant sätt, att ordföranden rent at betecknade honom som en bedragare. Betänkandet jemte bilagor skall, enligt nationalförsamlingens beslut, utgifvas från trycket, och säkert skola lika sorgliga som märkliga saker komma i dagen. Timer telegrammer för i onsdags och torsdags innehåila följande nyheter från Paris och Versailles: Regeringen erbåiler fortiarande gynnsamma underrättelser rörande utsigterna för valen. Det är att hoppas, att af 114 nya depaterade 80 skola uederstödja regeringen. Imperislisterna utveckla den lifligaste verksamhet, Broschyrer spridas i landsorterna, del äro adresserade till den okunnigare befolkningen och lofprisa den kejserliga regeringens frikostighet mot de katolska kyrkorna. — Khediven af Egypten berättas ha afsändt 160,000 franes till understöd ät barn, som mistat sina föräldrar i följd af det medborgörliga kriget. — Gambetta uppställer sig sjelf såsorfi kandidat för Paris. . Pariseriidvingaraeg repwolikanska Förening hsr uppställt följande lista på dess kandidater: Broca, professor vid Ecole de Mådicines öfrerste Denfert Rochereau, kommendant i Belfort; Deschanel, f. d. lärare vid Ecole Normale; Duabåri, maite i 10:da arrondissementet; Grosjean, f. d. deputerad för Elsass; Gueroult, redaktör för Opinion Nationale; Haureau, inedlem af Institutet; Hörisson, maire i 6:te arrondissementet; Huerold, f. d. advokat vil Kassat onsdomstolen; Leplanquaisz, maire i Vanves; Melsheidi, advokat i Schlestadt; hr Naudaud; fr Perdiguier; Pernolet, maire i 13:de arrondissementet; Laurent Pichit, publicist (tidoingea ej uppgiven); Tenot, medarbetare i Stocke; U.bach, utgfsrare af La Oloche; Vautrain,! maire i 4:de arrondissameatet; Vrigoault, utgitvare af Biea Pabliic. Framgången af låvet öfverträffar alla förväotniogar. Så t. ex. tecknades i Toulouse. 17,600,000 franes och i Metz 20,000,000 fr.,: Havre 24,000,000 fr. och Razen 30,000,0001 francs. i ; Medborgaren Assi har befonnits vara född i Bremen; han är son till en i Bremen för flera år sedan afliden trumslagare vid Bremens borgaregarde vid namn Assmann. År 1852 blef Assi starkt komprometterad såsom medlem af det så kallade dödsförbundet och rymde då till Frankrike. I Versailles sitta för närvaravde följande antal utlärdniogar arresterade: 300 polackar, 250 italienare, 165 bel!gier, 50 ryssar, 50 ungrare och moidau-valacher, några få spaniorer och ett tjog tyskar. De senare ha nästan alla spelat en framstående roll i det drama, som snart får sin upplösning. Hvarje utländsk makt har blitvit underrättad om antalet af dess fångar. Patrie meddelar, att en ny plan för Paris befästande snart kommer att antagas. Enligt det framlagda förelaget skulle flera forter rifvas och aflösas at befästningar på de höjder, som beherrska de nuvarande forterna. Filiika skall en ny vall uppföras på det ställe der de forter, hvilka han tänker nedrifva, äro iggande, och Paris skall säledes på flera punkter få en dubbel vall. De nya verken äro afsedda att göra Paris till en fästning, som icke blott är ointaglig, utan icke heller kan inneslutas af en fiendtlig armå. Avenir militaire meddelar några intressanta ryheter rörande organisationen af den nya volisstyrkan i Paris. Polisen räknar för närvarande 10,000 man, indelade i två brigader, len ena bestämd för dagtjenst, den anåra för rattjenst. Med Gardes de Paris, kommer untalet af den offentliga säkerhetens bevakare ut utgöra 15,000 man. Polisen i Paris komner vidare att bestå af 2500 man till häst amt att få 4 batterier artilleri, hvaraf ett nitraljösbatteri. Vi ha förut omtalat att general Chanzy nder kommunens herravälde i Paris arreterades jemte sin adjutant, kvilken uppgafs eta Robert Lefort, men att båda innan kort ter sattes på fri fot. Mindre bekant derenot är hvem den sistnämnde egentligen var. fan erfar nu, att han icke var någon annan n hertigen af Chartres, som under detta amn tjenat i Loirearmån, och som således ör ett ögonblick varit kommunens fånge. illika med dem arresterades tvenna deparade för departementet Aisno, Langourriaux ch Tarquet. De åkte alla vid tillfället ien agn, i hvilken äfven en femte person, prinen af Joinville, befann sig, men som lemnaes oantastad. Nationalgardisterna, som verkällde arresteriogen, kände icke de båda rinsarne. Den medlem af kommunen, som ;t sätta nämnde fyra fångar i fribet, Leo leille, har jemte andra deltagare iiasurrekonen blifvit häktad, men man har låtit hoom undkomma ur fängelset i Versailles, tan tvifvel för att belöna hans välförhålnde vid ifrågavarande tillfälle.