Aftonbladet – 3 juli 1871, sida 2

TE AS ON RESUVESTE SR 8 EE or ARA hafva sagt ja, andra nej, och många hafve ansett det vara tvifvelaktigt, Vikunna anse frågan fullt besvarad genom det program, som Thiers framlade för nationalförsamlingen li Versailles öfver det nya lånet och Frankrikes finansiella framtid. Frankrike skall atan tvifrel blifva tvingadt att inrätta sig sparsammare än hittills; det måste försöka höja sina inkomstsr och koncentrera sina bjelpkällor. Likväl tänker hr Thiers, att döma efter hans program, icke dev minsta få att reducera armån och flottan, hvilet dock väl vore bästa medlet att spara. Tvärtom vill han uppbåda till samma styrka som först, ja han vill föröka hären med 900,000 man. Vi se häri tydligen ett bevis på, att Verssillesregeringen ännu icke öfvergifvit tanken att Frankrike är kalladt att beherrska Earopa och att man håller pä den mening, som Thiers under sin diplomatis rundresa förlidet år framställde för att uttrycka den franska politikens hopp och sjelfkänsla: V Europe ne vent pas charger le maitre. (Enropa vill ej byta om herrskare.) När det nu är franska regeringens mening att bibehålla samma militärbudget, som före kriget, och när fransmännen under förhållanden, som äro ogynsammare än förr, se sig i stånd att bära den gamla militära utgiftsbördan utan att likväl duka under derför — så måste den krigskontribution, som blifvit pålagd Frankrike, snarare anses för låg än för hög. Dertill kommer nu en annan omständighet, Då Frankrike ej är hotadt från något håll, xöja dylika väldiga rastningar tydligen hemliga anfallsplaner, som måste betraktas såsom ho—tande för Frankrikes grannar. Af båda dessa orsaker bortfaller, enligt vår åsigt, hvarje skäl för Tyskland att visa någon eftergifvenhet i afseends på krigskontributionen. Af åtskilliga underrättelser, som då och då förekomma i de tyska bladen, får man genom enskildheter en vida klarare föreställniog om Tysklands ofantliga förluster i senaste kriget, än stora statistiska öfvarsigter kunnat gifva. Så omtalas nu, att universitetet i Leipzig hållit en gorgefest ötver sextiotvå studenter, som fallit offer för kriget: af dessa blefvo 48 dödade på valvlatsen, 2 omkommo genom elyckshändels2, 12 dogo af sjukdom. 34 voro sacheare, 28 från! andra trakter af Tyskland. Italienska senaten har den 28 i förra månaden afsintat sina sammanträden, sedan lagarne om den offentliga säkerheten och om Italiens öfvertagande af Kyrkostatens statsskuld blifvit antagna. Senatorerna Vigliani och Casati uttalade församlingens tacksägelse till staden Florens, hvarefter sessionen upplöstes under ropet länge lefve Italiens konung! Victor Emanuel afreste den 29 med en talrik svit från Florens till Neapel. Han väntades till Rom som i går den 2 dennes. Senaste telegram derifrån nämner intet derom, men väl att de främmande makternas representanter enkommit. Inligt ett meddelande från Rom till florentinska tidningar skall päfven i ett tal uti det hemliga konsistoriet ha yttrat: Konungen af Italien skall innan kort komma hit, ledsagad af de utländska makternss representanter. Vi ha hos dessa makter vidtagit alla nödiga nått och steg, men endast fått böfliga undanflykter till svar. Intet annat hopp återstår oss således än hoppet om Guds bistånd Högtidligheterna i Florens vid mottagandet af de jordiska lemningarna af skalden Ugo Foscolo voro särdeles imposanta, skrifver en korrespoadent i Florens den 25 Juni, Ett stort antal representanter af italienska städer beledsagade likkistan; i processionen deltogo äfven ministrarne, presidenterna i senaten och i depauteradekammarer, Spaniens och Greklands sändebud, Podestan i Frento m. fl. Kistan nedsattes i natiocens Pantheon — förut kyrkan Santa Croce — mellan Alfieris och Michael Angelos grafvar, För att fastställa likets identitet blef kistlocket frånskrufvadt: ansigtet, ögonbrynen, skägget voro änan väl bibehållna; resten at kroppen var betäckt af ett tjockt lager at kalk och sågspån. På aftonen samlades en mängd persaner af alla klasser i Bellosguardo på terrassen till en villa, som Foscolo länge bebott och dar han skapade en af sina herrligaste dikter, Graverna. Italiens mest ryktbara skriftställare voro närvarande och flera tal böllos, hvilka mottogös med stort bifall. Podestan af Trento uppläste en adress, i hvilken det hette, att staden Trento, ehuru skild från detitalienska fosterlandet, hyste de liflgaste sympatier för allt som rörde Italiens ära och välfärd. Med hänförelse helsades denna opivionsyttring från Trento. Sedan någon tid tillbaka har i Spanien varit fråga or ministerkiis; orsakerna till denna kunna till en del sökas i det uppträde, som föreföll i cortesförsamlingen den 16 Junis Anledningen dertill, Nocedais förslag att kammaren skulle uttala sin glädje öfver påfvens tjugofemåriga pontifikst samt indirekt erkänna hans ofelbarhet och verldsliga makt, förkastades med 93 röster mot 37. Under liskussionen af svarsadressen på trontalet föreföll en häftig konflikt mellan da biskopar, som hafva säte i cortes, och regeringens med emmar. De förstnämnde frågade aemligen, ivarför ingen aflöning utbetaltes till presterna och fingo till svar, att orsaken dertill var, att de icke ville aflägga ed på författningen, hvaremot ministern yttrade, att påfven sjelf hade förklarat, att intet hinder fanns för lenna eds afläggande, och uppmanade bikoparne att böja sig för hans ofolbarhet. 3iskoparne svarade, att detta var en fråga om avgick biskoparnes värdighet; den kriiske biskopen af Usma tillade, att regerineh säkert icke skulle uppträda så djerft, m kyrkan hade tre så kraftiga argumenter om infanteri, kavalleri och artilleri. Adresen antogs slutligen med 164 röster mot 98; nen ministören inlomnade, så påstås det, sin fskedsansökan. Konungen lär emellertid ha ekat mottaga denna ansökan, hvarigenom n allvarsam konflikt mellan statsmakterna orde vara förestående. Amadeo har under itt korta vistande i Spanien fannit flera tören än rosor på sin väg, men hans mod och tåndaktighet hafva någorlnoda afväpnat jelfva folket; endast adela har fortfarande isat sig fiendtligt stämd mot konungahuset SEO STAL DR TS