Aftonbladet – 3 juli 1871, sida 2

FIRVIUILVA VIMAGUPRGRILYCI, GILL UT IVISL SBI i öfvervägandö förslagöt att dela Frankrike i 24 provinser, af hvilka hvar och en skulle I hafva sin egen oberoende administration, och I I hvarigenom således en republik af samma slag som den schweiziska och amerikanska! skulle komma till stånd. Kkomitea kände sig! l emellertid icke benägen för detta förslag, ) I hvilket visserligen innefattide alla fördelarne Jaf en federativ union, men deremot tycktes Jtillspillogifva dun solidaritet, kvilken rtgör I Frankrikes styrka. Komiten ansåg sig der-! I för icke böra fästa något afseende vid detta! förslag, utan riktade i stället sja uppmärkI samhet på huru man bäst skulle kunva mes! I difiera prefekternas nuvarande embetsåliggan-! den, Under det nu rådande systemet äro: prefekterna, såsom allmänt är bekant, livats ken mer eller mindre än oinskränkta satraper i departementen, hvilka erhålla sinx order firekt från Paris öch söm utöfva en allt. kratisk makt öfver befolkningen: i sina departement, hvilken de vid plebisciter och val till kammaren drifva till valurnorna likt ea fårskosk, sålnnda sättande pentralmakten i Paris i stånd att utöfva en direkt tryckning på hvarje fransk medborgares rättigheter och friheter. För att förekomma detta missförhållznde föreslår komiteno, att prefekterna! skola sortera under departementens genoralråd, och stt dessa kofpörationgrs Evapetens skall utvidgas, så att de kunna afgöra sina lokala angelägenheter, utan att behöfva inrikesministern, Hittills hafva generalråden emellan afgöra några angelägenheter, icke ens af rent lokal natur. Enligt komitens förslag böra de nu erhålla denna kompetens, i sammanblang kvatmed prefökterng böra träda i förhållande till generalråden af verkställande smbetsmän, utan att detta nya förhållande kommer att göra något inträng i det slags embetsåligganden, som fortfarands ställa dem För alt förekomma en kollision mellan dessa olika slags embetsåligganden öfverlades inom komiten huruvida det vore klokt att gifva prefektembetet denna dabbla karakter, eller om det icke vore bättre att låta prefekten fortfarande endast vara ansvarig inför inrikesministern och ställa vid hans sida en emför att sköta departementets angelägenheter. Detta förslag förkastades dock såsom Varsande alltför inveckladt och depensivt, och i stället föreslår komiten tillsättandet af en departementskommission, som skall utgöra ena delegation af generalråden, och hvars ordförande skall med räd och dåd biträda prefekten i hans under generalrådens insträktion förda förvaltning af departementet. Den invändning, som skalle kunna göras : mot heia denna plan, är att den lemnar vägen öppen för betänkliga kontroverser mellan inrikesministbren och generalråden, och att prefekten derigenom kommer i en ställning, som mycket påminner om guvernörens öfver en koloni, der en ansvarig styrelse finnes, oafsedt att han kommer att intaga en vida mera undero:daad ställning med afseende pålokalanvgelägenheterna. Han kommer att ha två herrar och skall stäase plågas af tvifvelemål — antaget att han lifvas af en berättigsd sträfvan att komma fram i verlden — huravida det bäst öfverensstämmer med hans inplan är emellertid värd all beundran, och det vända sig till Paris, eller med andra ord till stått Under prefektens kKkolitroll, och dosse! departementsrepresentationer kunna icke sins. noder inrikesministorns ortedelbara kontroll. ! tresse att vara inrikesministern eller generalräden till behag. Hela syftningen af dennal ; betsman, som vore utsedd af generalrädet: är det första redligt menade steg, som blitvit gjordt i rätt riktniog, äfven om det, sådan af Frankrike till den andra. Resultatet kan mot centralisationen. Det skall lära invånarne i provinserna att en oafbruten politisk kamp är det normala tillständet för ett fritt folk, och att liberala institutioner icke kunna ega bestånd, så länge man af myndigheterna låter behandia sig som en boskapshjord. Journal des Debats meddelar motiven för lagförslaget angående de nya skatterna och skatteförhöjniagarne. Af denna exposå framgår, att de bäda budgeterna för 1870 och 1871 visa en brist af 1631 millioner. För ögonblicket är det fråga om en summa af 301!2 miilioner, som hrr Thiers och Pouyer Quertier vilja anskaffa genom följande bastämrmelser: i stämpeloch inregistreringsafgilter skall man åstadzomma en tillökning af 90 millioner. Fördubblipgen at Decimes skall iabringa 4112 millioner, den nya skatten på försäkringspolicer 15 och tidningsstämpeln 8!a millioner. Den sistnämnda skall bestämmas till 5 procent för Paris och 1!2 procent för departementen. Af tullarne väntar man sig ea ökad inkomst af 263 millioner. Sockret ensamt skall genom en tullförhöjning af 34o inbringa ungefär 33 millioner mera. För kaffe skall tullen höjas från 100 till 150 francs för 100 kilos. För råämnen, såsom ull, hampa, siden m. fl. skall den höjas med 20 procent, hvilket gifver en ökad inkomst af 118 millioner. Hvad öfrige indirekta skatter beträffar, skall accisen på vin och bränvin fördubblas och konsumtionsskatten pä bränvin ökas med 50 francs pr hektolitre. Denna konsumtionsskatt skall nbrioga 57,720,000 francs. Iproduktionen Frankrike uppgår till 6,660,000 hektoitres. — Tullen derpå skell höjas med 50: ;entimes pr hektolitre, hvilket gifver en af kastning af 19 i stället för 14!2 millioner. Jtskänkningsskutten, likaledes fördubblad, kall inbringa 4,800,000, spelkort genom amma förhöjning 1!2 millioner. För tobak ippställer regeringsförslaget två kategorier. På vanlig tobak cigarrer ända till 15! entimes skall p i nöja Daremot i kola priserna p e sorterna stiga ned 20 procent. as en skatt af 5 procent. Afkastoingen jeraf anslås till 10 millioner. Lyxpapper eskattas med 25 fr., brefpapper med 20 fr., rdinärt papper med 15 fr., tapeter med 10: rancs och omslagspapper med 6 francs pr! 00 kilos. Brefportot: skall inomlands höjas: rån 20 till 25 centimes för enkelt bref. För; varje 10 grammes derutöfver betalas 15j entimes. Lokalbref skola kosta 15 i stället: ör 10 centimes. För ofrankerade bref belas fördubblad taxa. För profver betalas 3 På tändstickor skall läg-1y som troligt är, när det tages ut, kommer att framk lia ett officielt skrän från den ena änemellertid icke blifva annat än fördelaktigt !! för landet, ty det är decentralieationens sisid : 00 Gör FM I SN — 0 0 -Z 5 SN få VV MN OO a rr born gg n M äl fö T te ec se de st 1 M tis ne ut la