Riksäagsfallmäktigen för Willands härad, Sven Nilsson i Österslöf, hade nemligen till nämnde deg inbjudit sina valmän att med honxom sammanträda, för att öfverlägga om lämpligaste sättet för ordnandet af. den fråga, som i detta ögonblick står frärmst på dagordningen: frågan om landtförsvarets ordnande. Oaktadt den obshagliga väderleken bade icke så få hörsammet kalielsen. Bland de närvarande märktes riksdagsmännen O. B. Oisson i Maglehult och Sven Nilsson i Etveröd. På förslag af inbjudaren valdes till ordförande för mötet inspektor Hjalmar Olin i Fjelkinge. En längre diskussion uppstod om riksdagens beslut i försvarsfrågan. Såsom talare uppträdde inbjudaren, nämndemannen Hans Larsson, redaktör J. V. Westenius m. fl., hvilka alla yrkade, att indelningsverket skulle borttagas. Samtliga frågor, som derefter kommo under öfverläggning, blefvo med ja besvarade: . Anser mötet, att hvarje medborgare är skyldig att deltaga i landets försvar med hela gin miHtäriska duglighet, och i kostnaderna derför i mån af sin förmögenhet? Under diskussionen rörande denna fråga framställde hr Westenius det förslag, att riksdagen gkulle ega att besluta om förklarandet af krig, enär den stora truppmassa, som åstadkommes genom den allmänna värnepligtens införande, kan fresta regeringen att börja ett anfallskrig. Emot detta förslag talade inbjudaren, och för detsamma, utom hr Westenius, Ola Bosson Olsson, Hans Larsson och bandlanden Hanner, men vid diskussionens slut besvarades frågan på sätt uppgifvits, utom det af hr W. föreslagna vilkoret. 2. Bör försvaret Lyggas på allmän värnepligt, utan legning och friköpning? 3. Bör stamtrupp för specialvapnen bibehållas, tminstone tillsvidare? 4. Böra kostnaderna för denna stamtrupp och försvarsverket i öfrigt bestridas af statsverkets medel? 5. Anser mötet Andra kammarens beslut rörande försvarsverket vara det riktiga? 6. Tror mötet att landet kan försvara sig, och att derför något bör göras? Denna fråga var föranledd af hr Westenii önskan att få utredt, hurudana Sveriges utsigter vore för eeger under ett krig. Samtliga talarne, med undantag af hr Westenius, som för lifvande af diskussionen framställde svärigheter, uttalade rig med gladt mod om Bveriges förmåga att i nödens stund försvara sig mot äfven en mäktig fiende. Under hela sammanträdet var diskussionen särdeles liflig, och många anföranden voro af stort intresse. Vid en efter mötets slut föranstaltad kollation tillkägnagåfvo såväl hr Ola Bosson Olsson som hr Sven Nilsson i Efveröd, att de ämnå med det snaraste arracgera liknande möten. FESTEN