Aftonbladet – 30 juni 1871, sida 2

a Hm MÅM ÄÅ ER PB MN Detta sku!le hafva medfört den revolutionära rörelsens utbredande till departementen, hvarigenom svårigheterna för regeringen att kufva upproret skulle hafva blifvit avsenligt företorade. Uti nationalförsamlingen har af 31 medemmar inlemnats ett förslag om universitetets i Strasbourg förläggande till Nancy. Uti notiverivgen förekommer bland annat: Förningen al Strasbourgfakuiteterna med detre ofullständiga fakulteterna i Nancy påbjades er vetenskapliga och politiska skål äfvensom af billigheten, Genom en dylik förening kunde möjliggöras upprättandet af en vetenskaplig medelpunkt, af ett verkligt universitet, gom kunde rivslisera med de tyska universiteten (synnerligast med det berömda i Heidelberg), hvilkas antal den insigtsfulle tyske rikskansleren sjelf ämnar öka genom grundläggandet af ett i Strasbourg. Universitetet i Nancy skulle komma att spela en dubbel roll, som hittills ålegat fakulteterna i Strasbourg; först och främst måste det bilda en motvigt mot Tysklands inflytande; det skall komma att tjena som mellanlänk mellan den franska och tyska vetenskaper, hvilken senare pu i 30 år utmärkt sig genom de framsteg, den gör, och genom bötydelsen af de af dencamma gjorda upptäckterna, Dernäst skall högskolan i Nancy tillika komma att utgöra den litskälla, i hvilken den elsasska och lotbrinska ungdomen i städerna Metz, Strasbourg, Colmar och Mulhoönse kuona stärka kärleken till det franska fäderneslandet. Häri ligger sit politiskt intresse, som ej vidare behötver påpekas. Marinministern Pothaan, som sysselsätter sig med deportationers företagande i stor kala, lär ha framställt följande förslag: I rhållande till antalet af de deporterade anläggas nya byar, af hvilka hvar ech en skall hafva 250 bostäder och vara rikligt försedd med jord. Först afsändas lämpliga arbetare för uppförandet af de nya bostäderna och derpå de till åkerbrukare bestämda kommunisterna. Vid ankomsten får hvar och en af dem sitt bestämda jordstycke, arbetsredskap och så mycket lifsmedel, som han behöfver till hösten. Dessa landtegendomar blifva kommunisternas tillhörighet, då dessa i tre år hafva uppfört sig oklanderligt. Regeringen skall särskildt understödja dem ef de deporterades familjer, som vilja afresa till Nya Caledonien. Nya Caledonien är ea temligen stor ö, belägen öster om Nya Holland, hvilken år 1833 togs i besittning af franske amiralen Febvrier Despoiutes. Klimatet lär vara mycket helsosamt och den fruktbara jerdmåren egnar sig förträffligt till odling af sockerröret, kaffe och te samt da flesta europeiska och tropiska växter. Hvarja koloni skall få sin egen skola och kyrka. Ibland de till deportation bestämda arrestanterna finnas många af Paris skickligaste arbetare och arbeterskor, så att hufvudstadens påsk kommer stt sakoa rätt många af lem. Londontidningen Observer offentliggör nv i sitt senaste nummer programmet för en fision mellan orleanisterea och legitimisterna, hvars verkställighet endast tyckes bero på utgången af fyllnadsvalen den 2 Juli. Om valen utfalla fördelaktigt för de monerkiska partierna, heter det i detta program — skall församlivgen förklara sig konstituerande, för att sedan konatitutionen blitvit voterad erbjude kronan åt grefven af Chambord. Denne pretendent skulle då öfverväga huruvida det austode bans värdighet och hans stränga grundsatser att antaga en konstitution i stället för att oktrojera en sådan, och i händelse han ansåge sig böra afslå församlingens anbud, skulle kronan erbjudas åt grefven af Paris, som hos den 1egitime konungen skulle enhålla om och tvifvelaktigt erhålla rättighet att mottaga densamma.n Times speciella korrespondent i Versailles är öfverlygad om, att lifvet skall bli mycket sort för d2 bonapartister, som bli invalda i nationalförsamlingen och der taga säte och stämma. Han skrifver nemligen följande härom: Det mest upplifvande ämns för ögonblicket är det som rör valen. Tankarne äro mycket delade om huru de skola utfalia och mycket förståndiga personer erkänna, att de ej äro i stånd att derom bilda sig en före. ställniog. Bonapartisterea äro i fall rörelse och strö penningar kring rig och de ha förmått en del af pressen att tala för deras sak. Den starkaste opioionen tyckes fortfarande den vara som menar, att de ej komma att uträtta just mycket. Möjligen kommer Granier de Cassagnac, jemte några andra sf partiets enfants perdus,, att erhålla säte och stämma, men do skola säkert fiana det bli högst obehagligt att sitta på sina platser. Lifvet för dylika klara och tydliga im. perialister i en sådan församling måste bli nästan odrägligt. De få som redan finnas der hålla sig uppe blott genom att förhålla sig utomordentligt lugna. Ni erinrar er den storm, som reste sig mot Conti i Bordeaux. Den var stark, men dock ingenting i jemfös relse med den storm man kan vänta sig skola rasa rundt omkring Rouher, om han skulle våga sig upp i tribunen. Han kan svårligen hålla ut i en kammare, så uppre tande och hetlefrad som denna, i hvilken, trots det att Thiers inflytande håller den något i styr, partivågorna dock svalla ofantligt högt. Större delen af de nuvarande deuterade betrakta sådana herrar som en ouher, en Cåssagnac, en Laguerronnidra som förbrytare, missdådare och förrädare, hvilka eålt sitt land och bidragit till att försätta det i den ställning af svaghet och demoralisation, hvarigenom det blef ett lätt byte för den inträngande fienden. Imperialisterne tro att de skola vinna en stor triumf och verka mycket iör främjande af sin sak blott de vackert och väl fått några at sina bästa talare och mest praktiserade debattörer ini församlingen, der det ej är så godt om väldiga talsre eller män förfarna i den parlamentariska taktiken. Men om detta också lyckas dem, skola de dock få sa att de gjort ett missgrepp. Vi skola nog få några stor. miga, vilda scener, kejsardömets gamia kömspar och gladistorer sköla utveckla den största djerfhet och mod, men säkerligen skola de till eläts falla till föga för alla partiernas i kammaren förbittring. Från Paris och Versailles ba pr telkgraf ngått följande underrättelser, daterade den