Aftonbladet – 30 juni 1871, sida 2

Vv I 6:00 HöiloL val KUNnDat ha nagra sKalior ig, men att en sådan numera, då vilkoren lifvit bestämda, icke till någonting gaguade. Yrkandet om återremiss vann icke heller nåsot understöd utan veterades slutligen mellan ifall och återremiss, med den utgång vi här fvan omförmält. . WENDERS ERAN Så 6 NA och ot rt RR ög ta hr De finansiella och ekonomiska åtgärder, vilka franska regeringen anses ämna vidaga, för att ästadkomma den nödvändiga palansen i budgeten, ger Times anledning ill följande betraktelser: Man har förevrått finassministern att han cko franlagt för nationalförsamlingen ett fullständigt och väl atvägdt boskattningssystem, atan låtit sig nöja med blott nödfallsmedel. Förebråelsen är dock ogrundad; de som unlerblåsa denna eld ha fått narra gig af orialagen. Det fions verkligen ett system i de mått och steg som tagas, men olyckligtvis stär detta system i den starkaste motsats till hvarje ekonomisk rörelse, som inträffat under de sista tio åren. Den rättvisa måste man göra kejsaredömet, att det förstod att förbudsoch skyddssystemet hade lefvat ut sin tid. Det hade dristigt invigt frihandelssystemet, hvari det indrog det öfriga fastandet. Då det blef fråga om att förena Frack; ekonomiska och finansiella systekejsardömet mera oro. Icke deiog det vissa åtgörder, gom envoro lämpliga för utvecklanella industrien och lyfta den ade täfla med de utländska Dessa förändringar, som man onomisk revolution, hade gjort skomstkällorna, hvilka voro it fylla. För att göra detta, : igt att taga sin tillflykt tilll a nästan allesammans skulle af en god och klok adminiDessa olyckliga åtgärder bidrogo tet till att göra folket trött vid kejsaredömet under de senare åren. Protektionistpartiet begsegnade sig häraf som ett farligt vapen för att gifva fribandelå ett svårt slag. Partiet påstod, att handeistraktaterna icke tott bade skadat den internationella industries, utan äfven åstadkommit stor oreda i statens inkomster. Nu har protektionistpartiet kommit till makten. Hir Thiers och Pouyer-Quertier äro obesiridli dess två mest framstående män och a a ledare. Till följd at sin stöllniog nödsskade stt skepa hjelpkällor och att tilllredsställa ofantligt stora fordringar, kommo de helt naturligt att tänka på att öka tullafgifterna. Det sej e skattebelopp, som man genom de föreslagna åtgärderna ämnar åvägabringa, utgör 488 millioner francs. Af dett: bolopp skall nettcinkomsten af tullen utgöra 344 millioner francs, således nära två tredjedelar. Måvga af dessa summor äro karakteristiska. Vätnader skulle gifva 70 millioner, råämnen 100 millioner, manufakturvaror 10 millioner. Det är tydligt att den franska industrien förmår bära dessa bördor blott på ett vilkor — nemligen att den blir garanterad mot konkurrens och att hvarje förhöjning blir uppvägd genom em motsvarande förhöjoiog i produktens pris. De åtgärder, man föreslagit för att införa finansiel jemvigt skola derför återinföra skyddssystemt. Hvarken Thiers eller PouyerQuertier tänka på att försvara sig; de ha ingenting att invända mot de anförda verkvingarne at deras försir De söga äppet och rent ut: Fraznkrike måste åter bliiva herre öfvor sina skatter. Man kan derföre vänta sig, att alla handelstraktater skola efter hand bii uppsagda. a S Det är omellertid kiurt, ait Thiers och Pouyer-Quertier norra sig sjelfva hvad angår den vinst, som skall inflyta till statskassan genom den höga beskattningen af alla å iier. Man har bavisat för der, ifver, stt om de belastade dessa rå ämnen med alltför orimliga skatter, skulle man bli nödsakad att pruia igen när de utfördes i förerbetad form. Detta system har nödvändigt till följd, ätt en redukiion måste as, Om min icke vill ruinera dessa grenar; och då mycket af de råmaterialier, som förarbetes i franska fabriker. proc posras i lande: sjelft, så skulle det kunnz ända, alt statskassan genom export at viss: varor komme att få ersätta större summor än den mottagit i inportagift af råämnena. Detta kommer isynnerhet att bli fallet med sidenvaror och eu uppgift abrikanterna i Lyon visar, att niom alli det silen från utiagdet, som biitvit bearbetadt der, ha till utlaudet exporterats irsoska ridenjirodukte: i olika form till ctt vi af 20 millioner francs. På hvad sätt kan bör en gränsuppdragas? Hvilket kontrolleringssystem, som än må bli infördt, skoll steten dock komma till korta derpå och komme stt utgifva mer än don får in. — I sammanhang härmed torde vi böra nämna något om ett tal, son lord Granville höll vid Cobden-klubbens årsmöte i Lordon den 24 Juni och som, hället af denna statsman, är af betydelse. Lorden yttrade nomligen, efter att ha uppehål: lit sig något vid kriget mellan Frankrike och : Preussen, att Richard Cobden säkert skulle med ledsnad ha sett om, såsom en antaglig följa ef kriget, handelsfördraget skulie bli modifieradt. Hr Thiers, tillade lord Granville, har gjort Frankrike stora tjenster, han här återställt freden och ordningen, och jag tror på hans petriotiska önskan att upprättbålla friheten, uppmuntra indwstrien och uppbjelpa Frankrikes fioanser. Hvarje förslag om ett definitivt fördrag skell på det mest vänskapliga sätt tagas i öfverväganda af Irottningens regering. Vär önskan är att kunna vara Frankrike till nytta unter dess nuvarande ställniog, det hoppas jag; men jag är säker om att Richard Cobden skulle ha satt sig mot hvarje tendens, som afsett öppandet af underhandli ger om ett fördrag, ;rundadt på tillbsksgåendets princip.. j lj ; Med utskottet för militärorganisationen ! vafva Thiers och krigsministern Cissey fört ort tid sedan haft en öfverläggning. Detl! örsäkras, att båda hafva ingått på, att den ! iktiva armens styrka bestämmes till 360,0001 nan med en reserv af 900,000 man, fördelad ! å fyra uppbåd Att Thiers och national-i örsamlingens majoritet äro ense om, att ut-S5 ifcerna för hären icke kunna nedeättas, haå i redan förat omnämnt. Nu öfverlägger!g nan om upprättandet af två stora öfningsiger i grarnskapet af Lyon. Lägret vidl;, LA ERE et te? Lac SR la