Aftonbladet – 26 juni 1871, sida 2

AUUC I SU RUTA UR YA UCL ienom de i Januari och sedermera tgifter i fö iz med ick komstern nde, skulle för år 1871 uspstå 3 en statsist på oskriag 1000 millioner, och bristen ia båda åren har de före beräknats till 0. ring 1630 rm Bespariogar skola ia öras äfven i 2, hvilka skola mi ner, iten statens i rdrar, att embstsmännen aflönas på eit anändigt sätt. Sådan är i kortbet vår ställing. Frankrikes bank har lånat oss 1330 ilioner, och den har icke genom att komma andet till hjelp skadat sina intressen, Den har förvärfvat stor ära och bragt det derbän, utt de franska bankuoterna äro al pari med sald i hela ve:llen, ja, på några alas till och med ett par ceatim er i gift för desamma. Med det hos Frankri kos bank gjorda lånet stå vi således endast ed en underbalans på 300 millioner, sc ifva öfverförda på den svätvande skulden. Denna belöper sig för ögonblicket tili t51 millioner, den lägsta summa på hvilken den stått sedan trettio år. Om viicka hade ingen till Tyskland att utbetala, skull vi befinna ss jes nn sam ställning. Vi hafv BN och hura smärtsamt d. behöfva utbetaa henne, vilja vi H 3 kl sket vt AN Dr ök ON Kg AR rr förgligteksr. Värt and :å stolt och beröm ken man bra gt det. k lätthet hvad dot skall, om det än ic i för mycket hastar dermed. Hvarje tysk sol-j! dat, som efiågar, minskar våra u r, och vi göra oss hopp om, att ockupay 1 skall komma att i en mycket märkbar grad minskas, ox den icke alldeles upph Vi mår ste således sätta os: i stånd ett tä i terna för bären, och vi böra göra allt hv som står i vår makt för denan Men här, eom icke blott har åt H i Frankrike utan nu åter höjer eo verldens ögon. (Bifall) Vi ha kor att afbjelga. Kligets olyckor böra til: dem, 803 aj glömaas, ty de tyrga ständigt på deras sinne, som drabbats ac dem; moa det fans olyckor, som vi kanna och vilja afbjelpe, Vi ha visserligen I 2ycket men den ski ildriog vi nyss hörda var drifveu. Til de öfriga utgifter, vi ära, måste äfvan räknas de erfordras för att Paris icko I ut som en ruin. Detta är on fråga, son rör nationsns värdighst, och I mås i öfvarväganda. ir är för Öfri om någ a iyxatgi Jag skall ou : de 5 or, vi kunaa påräkna. Jag harrodan sagt, att bankea jänat 1330 millioner; den skall änna koanooa hje ipa 0383 med 200 millioner. AT ersättningen Tysktand ha vi redan betalt 125 alone, hvartill kom-i. ma 325 nällisner såsom vederlag för ostbanan. Från lånet skall således afdragas 450: milliouer. Mad de 200 millionerna från banken ha vi således 650 miliioner disponibla för oförutssida utgifter, isynne ter, sam. vi måste göra för Paris fästningava k (det är som bekant fråga om att oppförs alldeles nya fästen på höjderna fött jerj om Paris) och till skyddande af vår gräns — 1 vi vat på hbvdken sida. Vi kunna des, I. m sagdt, både utbetalas krigskostnadser! til Preussen och bi de even erna. Vi i ut Språk, OM Vi icke teyggt förlit 5, alt vi kavoa bastrida allt och återgiiva Fraukrika dess forna kraft. Jag hör eder fråga: men kan regeringen verkligen också föra sig fritt nog för att sörja för allt? I slutet af sitt tal h sig Thiers närmare ställningen för ögonblicket, lånet och den väntade inkomsten ar de n för att visa, att den anförda basvaras med ja. Ett telagrars från Paris af den 22 dennes på aftonen barättar, att lånets emission då redan egt rum. Kursen är 82!o procent, de tecknade summorna skol: inbetalas på sjutton terminer och den första inbetalnivgen utgör 5 procent Subekriptionen, som står öppen från den 26 till den 30 Jani afelotss, så snart teckningen uppgått till två milliarder. Journal de Pariso uppmanar i ott ar: sing senaste pommer de parisiska valmännen, att utesinia sila de mairer och adjoinbade undertecknat det af centralja den 25 Mars utfärdade mani est, I som inn: höll en kom iss melian nämnde or och komiten I rerna, hr Vau ning att rättfärdiga sig och sina kol ey: iv stheten af nämnde! dokument ställos na icke i frå såsom det förot skett från ett visst hål håiles, att amiral Saisset, ät h gen vid ofvanvämnde tid uppdragit Organiserandet af ordaingspartiet i Paris nn erkänt omöjligheten ar ett motst derför roairerna, enär de icke on uppoffra några tasen trogna tatdovalgar dt ster, hade måst ingå i underhandlisgar med centalkormitån. Derigenom fördvöjdes de dererades tåg mot Verssilles i åtra dagar och ontsägligt eländo förekoms på detta sätt, Ro-j geringstrupperna voro då ännu så oförmögna af hvarje slags kraftigare aktion, att de icke: ens kunde besätta Autenil-, Passyoch La Muette-portarne, ebara dessa äsda till den i 31 Mars voro i händerna på den trogaa delen at rationalgardet. Mont Valtien bade till den 26 eller 27 Mars blott en besättving af 18 man, hvilket vållade kommendanten mycket bekymmer: — allt detta enligt Vautrains framställniog. E l Å L J Å Auvna har man ej kommit till någon enig; het om reorganisstio:en al åen franska ar mån. Thiers motsictr siz bestämdt rättig I, l f 1 s ; f heten för tjenz iz att sätta karl i sitt! ställe, hvaremot 2 JisBey vill medg fva detta. Den sena 4 t stämma tiden för skolan i Sanit Cyr, samtidigt med pulstek ministera lär 3 OR lav. Från Chaips Elyse2s äkola nu ås tält och baracker bortsksff.s, som hatva hört till industriovalatsets an-balans. Från detta palats bortföres också a riel, som vearitt bopad derstädes, och do sårade insurgentor, ;t 6 i pDas . Krigssoz i en flygel af byggnaden legat under lökarebehandling, skola nu fördelas på hospitalen. Jöägerbataljonernas antal skall ökasje från 20 till 30. På dette sätt skall derasjs antal blifva lika med do 30 militärkomman-c