Aftonbladet – 26 juni 1871, sida 2

STOCKHOLM der 26 Juni. jv Lagförslaget om franska lånet diskuterad es, såsom redan är beksnt genom eit teleram, den 20 denues i nationaliörsamlingen. inansministera PouyerQuertier var närvande, ehuru han i aneeende till ett icke Å iodningar; han skulle biandl? vagit ett 3 procents lån fram-t ör ett Ö procents, Laspinasse vilie röstaj jr länet, eharu under åtskilliga fördehåll lan gjorde en mycket mörk skildring af rankrikaes fiaensielia tillstånd och framhöll, st lånet och däs till betäciinarie utgifterna. Regeria a bestämda npplysningar om kte snvända den del ar iå hon finge öfver och kande används Til! elnt föreslog han, aner från försarslisgen, er skulle ne a lön, med undanteg af ör exekativmaktsn, finge öiverstiga 20,000 rance. Thiers fick na ordet och yttrade uvler spänd uppmärksamhet i församlingen öljande: Dena föregående talaren hads sagt, tt man under närvarande förhållanden borde indvika illusioner och införa besparingar. Vi tå emellertid icke blott inför Frankrike, jan äfven inför Europa, till hvilket vi vädja. an kan försena afbjelpandeot af våra olycor genom att skildra esitastionen bättre än len är, msn man kan också älla den kelt säga sanningen. Från denna synpunkt ;sdt äro de betraktelser, som den föregå 13 tslaren anstälde, icko väl lämpade sax, med hvilken vi för tillället sysselsätta 038; han borde hellre ha framstält dem unter diskussionen öfver badgeteo. Den före-l: de talaren frågade oss, horn vi ämnade använda lånet. Om det är något, som är! alldeles gifvet med afseende på lånet, så irl det jast dess användande. Franckrike att dei lidit stora olyckor, men det kan gör sig det erkännandet, att det skell bära dej bördor, son: komma att tynga på det, med manlig fasthet, såsom det höfves en stornation, hvilken icke tillslater ögonen för sioa sorger, utan eger styrka att bära dem. Finaosatskottet skall underrätta er haru vi ämna använda de summor, som blifvit stälda till vårt förfogande, och de skola desutom komma att upptagas i budgeten. När denna j blir eder förslagd, kunnen I vara så sparsamma som I ansen det skäligt att vara och vi skola sluta oss till edar; ty detär visom skola sörja för att inkomster och utgifter gå ihop. Jag går nu att utseckla för eder, huru situstionen är beskaffad Ar detmöjligt, att Frankrike efter ett krig, som saknar sitt motstycke och blef så illa föråt, j efter ett uppror, son slutade med de oarhördaste mordbrandsanläggniogar, sksli kunna motsvara situationen? Som en hederlig man, hvilken falikomligt inser alla svårigheter, kan jag högt och öpset förkunna, att Frankrike visserligen blifvit hård: h2msökt, men att det manligt och utsn illusioaer skall bära de bördor, ssm tynga på det. (Bifall.) Jag hoppas att klart kunna ädagaläggs deita. Jag vet hvad jag talar om, och gör mig; inga illasioner. — I tio år har jag visat mitt land faran af politiska och finansiell illasioner. Under — kejsardömet besto hemligheten — vid budgetens uppgörande deroati, att ma: inadelade den i flsra atdelningar, hvarigeadom det blef omöjligt eller åtminstone ytterst svårt stt få er öfverblick öfver hela siällaingen. Budlgeten indelades i den ordinaris budgetan, den extra ; ordinarie badgeten och den departementala: badgeten. Uader de tveane sista åren a kejsardömet tycktes till följd bäraf inkom steroa vid första ögonkastet loiva ett äfvor skott, då deremot ett deficit i sjalva verket var för banden. Det var denna fiktion kejsardömet tillgrop; vi skola sldrig inlita os på nägon sådan (Bifall). Till och med vid, sdea mora ingrisande kontroll, Bo:a kammaren ; börjads egaa finansarna, bastod danna fixtina ehuru i förminskad skala. dan var sta tionen i det ögonblick då k:igst utbröt, oc den var sådan, trots alla våra varningar, s gingo tillbaka ända till 1866, då vi, uppan nade regeringen att uttala sig för Österrike, hvilket skulle ha förekommit kriget och st tandet af Eorcpas jemnvigt. Men man off rade det beståends, som vsr betryggande för: oss, för att bofrämj. äregiiga planer, som hemlighöllos, och iät derunder preussarne få: fria händer; detta var ei fel, hvarför vi grymt ha fått plikta, och Earepa, sem gjort sig lustigt på vår bekostnad, känner i fruktaosvärd grad verksingarne deraf (Rörelse). ! Man insåg snart hvilket oerhördt fel man! begått och fonderads på att afbjalpa det. l Dot var då jag sade, att det icke längre var! några fel att begå, hvarmaed jag ville till-j kännegitva, att hvarje fel, 2om man hädanefter: beginge, skulle medföra de sorgligaste föjd Efter Sadowa kunde man bagå ett ännu 3 rare fel, nemligen att vilja godtgöra Sadowa felet, utan att hvarken i politiskt eller ma täriskt hänseende vara baredd dertill, dan hohenzallernska episoden inträffade, voro! både politiken och armån oförberedda. Bad-! geten betalar nu ds är 1870 bogångaa felen. Österrike hade uttryckligen förklarat genora Beust och Andrassy, och det är statsmän, på : hvilkas ord man kan lita, att det icke kande; lemna oss hjelp. Jag fäste uppmärksamhet! på, att krigsministören icke var baredd, jag! varnade regeringen, men förgäfves. Jag var så innerligt genowträngd af hvad mina pligter mot fosterlandet föreskrotvo mig, att jag icke drog i betänkande att göra ett indirekt! steg hos kejsaren, Jag lät honom rect ut förstå, att man förde hoaom bakom ljaset,: att han bafann sig i en illusion, att Franksike icke var rustadt. Men allt rycktes med och Frankrike rycktes med af sina styrande. Vi blefvo ryckta med, och Frankrike skall! få plikta 8 milliarder derför, ja ännu mer men jag hoppas, att det i ea framtid, som jag icke bestämdt kan angifra, ännu ena gåcg skall lägga i dagen heia sin kraft och odödiga storhet.? Thiers angaf derefter värsare de summor, som kriget kostat från början ända till när. varanda stand Sitnlla man ha handlat rik. en mm pe fr rt et SR RR AR FAR AA GD CR