Aftonbladet – 26 juni 1871, sida 2

i gsrät heten för den oxckutiva makten i franska repuikon. 3. Det oaktadt kunna ministrar och andra s stsmän eller dignitarer, hvilkas försättande il-— tlagelsetillstånd skett på nationalförsamlingense falling, blott genom en lag bli benådade. 4.14 2 pereoner, hvilka blifvit qvalificerade såsom delk agare i den senaste insurrektionen i Paris och i provinserna efter den 15 Mars 1871, kunna blott!3 eniighet med chefens för den exekutiva makten h och nationalförsamlingens bifall benådas; och re-!g pregenteras dessa båda af en komitt. Hvarje nådeansökan skall genom justitieministern ingifvas till d presidenten i mnationalförsamlingen; denna nådeansökan skall pröfvas af en af nationalförsamlin-U 2 8 h u 3 1 d ven i offentlig session medelst sluten voteriag vald, af 15 medlemmar bestående komite. Nåd kan af chefen för den exekutiva makten beviljas blott i öfverensstämmelse med denna komitås åsigt. I händelse af menin sskiljaktighet mellan komiten och chefen för exekutiva makten skall domen gå il verkställighet. At de underrättelser om val man får läsa i ergolska, belgiska och franBa tidningar, tyckes framgå, att de moderata likaneras på sensate tiden vunnit flsra anhängare än i början, hvarömot den radikala venstern har svårt att uppställa andrat. ater än personer, som blifvit kompro! gezom d2 senasta tilldragelserna.l arkiskta pa hålla sig till utse-l: i öfvertygelse att del, skoja segra, endast de akta sig för öfverilj elsen, som niog och hålla sin: agitalionsr hemliga: Det ifest, som den 12 Juni utfärdades af 18 T nationslförsarmlingens mode: sedan blifvit omfattadt af Don förnat omtalade som består af 18 tidningar, At Big om att förorda hofsamma kandidater utan afseende på deras p åsigter) bar änna icke kunn.t förens sig om I Paris har det 2 riiva valet af några f d. representan för Elsass och Lothringen, deribland Låon Lefevre från Colmar. Också den beZanta statsekono:men Wolowski har fram trädt gom kandiiat för hefradstaden och söker stöd hos d moderata ropubikarerna. En annan statsexonem, som nppträder på ett mindre bygsamt sätt, är Bandemoulin, sparbankens direktör, heiiken i sia för kandidafna politiska trosbeskännelse förklarar, atv ban bär mennickoslögtets lycka i fickam, Ba tredje af de parisiska kandidaterna, Detroyat, har i Sitcie rättiärdigat sig för vissa beskyllningar, som blifvit framställda mot honom, derföre att han mottagit ena betordran af Gawbetia. Som bekant ansa: det na nästan som en förbrytelse att hafva haft något att göra med Gambotta. Men Datroyat ekärgmes icke derför; han säger: Gawhetta har gjort sig skyldig nycket öfversitteri mena det var mot — pronassarne.g låter fraoska regeriogen pu söksing angåenagenter i utlandet 3 opplysniogar D ar i Europa. Då uadorsökningen b i amlögga för natio kagcet riktadt adorna äfvenledesi mot denna tförenisg. draga örgärd s meddelar, såsom Ett telegram fråa Fi skont, att i Italien s illiga dokun g pet räknar Öfver tre millisuer medPoiisen i Marseillo har på senaste tiden tagit i beslag icke allenast en hel mängd korrespocdenser sällskapet Ioternationale, a äfven en mängd förteckningar öfver dess lemmar, Nio personer ha blifvit arrestsrade och polisen är på spår efter fyra an. åra, Da personer, som stå i förbindelse med föreningen, äro alldeles för talrika att man ö på deras arrestering, isynnerhet saom fängelserna äro öfverinla; men polisen håller dem under ständig uppsigt för att vid första tillfälle kuona göra sitt val bland hufyndmävnen. Biand papperen finnas många instruktiocer, skrifna med chiffer, hvars nyckel man håller på att studera. Bland de med ventig skrift utfärdade ordres har wan bafalloingar om brandanläggnivgar, om de af personer tjenlisa tili gisslan och agande af andra å r att skrämco kniogen. Isynnerhat ialss mycket plan, som bare att autända rit å b . magasines vd hamnen genom peDessa by gvader ha kostat många och innebå :2 varor at alla slag till rdentligt högt värde. Paristidningarno meddela en ny skrifvelse från grefven af Cnambord. Den utgör liksom ett postskriptum till det af denne preat igen utfärdada ianifestet. Skrif-esserad till Carayan Lstour, ech orsak till densamma angifvas de senaste gelserna i Paris. Hvad egentliga ändomålat är dermed, är ej svårt att inse; det! äller nemligen att draga armen öfver på den legitimistiska sidan, och det spares cj på gicicker både ör soldater och officerare, synnerligsst för den högstkommenderande generalen. Uppskjatandet af den stora revyen, gom söndagen den 19 dennes var åmnad att hållss på Champ de Mars, har gifvit anledning j till måvga funderiogar om den egentliga orji. saken dertill, ty att väderleken skulle vara skulden dertill, såsom regeringen uppgaf, ville man efter gammal sed icks tro. Det hette, att den tycka regeringen protesterat mot en så stor truppsanimandragning, att man först efteråt hade kommir att tänka på, att det den 18 var årsdagen at slaget vid Waterloo, hvilket var ett olycksbådande datum för högtidlighållandet ef franska härens seger, och att Thiers var ädd för att få höra soldaterne ropa: lefse kejsaren!s 0. 8 v. Allmänna won var, att det alls icke skulle blifva någon revy at. Enligt ett telegram af den 23 meddelar emellertid Journal officiel, att rovyen skulle hållas som i går. I franska nationealförsamlingen har, enligt telegram till Independance af den 19, en interpellation framställts af hr Lapglois angående krigsfångerne i Tyskland. På denna interpellation svarade utrikesministern, att stora materiella svårigheter hindra en skynd! sam nöpgörelse. 280,000 fångar funnos ännu den 20 Maj i Tyekland. 106,000 ha åter-j: JA I ÅAAAA eosbasnma Ana dansnanm a