Aftonbladet – 22 juni 1871, sida 3

a, VA AA mil till 480,000 samt underhållsoch driftkostnader till 350,000 för hela banan eller 20,000 rdr per banmil. Jemnförelsen ställer sig då sålunda: vg aa Ez EB Bl E ee MD EB lim RÅR Bl Ha c Blag fsk MA 2158 Pan lö: BER I SER Bf: ml: SR EF E Fog SES Ez 28R BSR SS i SEI SSR Segt 3 BER BES slag. Fi BEE Ka bat 25 E 2EV räd Hy Vf 338 pil Sgten glase fån BRA 3 T ND fe 35 SSSR 3 E ES ar 3 ole 22 I 125 SES RN og INB Se Es ola FE HjåS Re Få fs SIX SR 33 or IS ; 3 2ö SS 3 Sa I So S EES hvarvid dock bör ihågkommas, att staden efter 38 år, då lånet är slutbetaladt och jernvägens trafik fagrolikt betydligt upparbetad, har aktiorna i behåll. Om jag genom den framlagda beräkningen äfven icke lyckas vinna avhängare för min mening, bör dock den fördelen vara dermed vunnen, att man åtminstone kan göra för sig klart, huru siffrorna gestalta sig under olika antaganden i afseende på Med stöd af hvad jag sålunda tagit mig friheten anföra, hemställer jog: 1:0) att Stvockolms stad för åstadkommande af jernvägen Stoekbolm Westerås—Bergoslagen tecknar sig aktier i samma jernväg till belopp af en och en half million rdr; 2:0) att åt drätselnämden uppdrages att i mån bebof och med betraktande af penningmarknadens ställning upplåna det för värinde aktieteckning erforderliga belopp eroot obligationer, löpande med fem procent ränta och med en amorteringsti af högst 40 år ; 3:0) att den årliga amorteringen i enlighet med derför uppgjord plan skall ske genom inköp af bbligationer på sätt, som är föreskrifvet för det år 1867 upptagna lånet å 3 millioner; 4:0) att åt drätselnämnden medgifves att genom försäljning af aktier i jernvägen, då sådant med fördel kan ske, anskaffa medel till lånets amorte ring, varande nämnden i sådsn händelse icke förpliktad att följa den uppgjorda amorteriogsplanen; 5:0) att drätselnämnden särskildt för hvarje gång eger att inom eller utom sig utse person eller personer att vid bolagsstämma med jernvägsbolaget föra talan för stadens egande aktier samt utfärda nödiga fullmakter; samt 6:0) at? nämnden har att hos K. M:t göra den underd. framställning, som för lånets upptagande erfordras, Hr Wallenberg: Emot beredningsutskottets beslut: att tillstyrka Btedsfullmöktige lemna Stockholms stads borgen för räntan under 40 år å det amorteringslån stort 5,000,000 rdr, mot obligationer, som Stockholm — Westerås--Bergslagens: jernvägsaktiebolsg synes sinnadt upptaga, får jag mig vördsamligen reservera. . Ifrågavarande jernvägsby; fnadsföretar har visgerligen länge varit föremål ör mångas lifliga övsk ningar, och onekligen vore det nyttigt för provinserna norr om Mälaren, om någonting dylikt blef atfördt. Men man synes bafva opprjadit alla krater för att främja aktieteckningen, hvaremot nödig utredning af raken, såsom affär betraktad, blifvit väl mycket åsidosatt. Ännu i dag äriogentiog de-) fivitivt afgjordt om sjelfva bansträckningarne, och icke destomindre begär man allmänt understöd för blifvande en panon, hvars läge kan komma att bero af tillfälligheter vid det slutliga afgörendet. Jag bar vid riksdagarne talat och voterat för 8evaliabansn, men sedan statsmakterna beslutit Ealabanans byggande, kan jag icke annat finna, än att den norra bandelen af Sevallabanan, endast den tides, då farvattnen äro frusna, kan påräkna någon sysselsättning, som gifver behållning på trafiken. Täflan med stambanan försvåras ansenligt derigenom, att stambanan går till Stockholms hamn; men den så kallade bergslagsbanan endast till en vid stambanan belägen jernsägsstation utanför Stockbolm. Vill man anlägga en kopkurrensbana och bjuda spetsen åt k. trafikstyrelsen, eå bör man börja med att ordna affären, sjelfständigt och ej sätta sig i beroende eller i en underordnad ställning till den kommunikationsanstalt, som man vill underbjuda. Jag har derför inom utskottet föreslagit, att men skulle fordra den blifvande enskilda bunans framdragande från Järfva öster om Lif gardets till häst kasern genom galervarfvet till Stockholms jernvåg. Ligger ib nämningen sbergslagsbana. något allvar, så förutsätter man väl, att bruksväsenpdets produkter ekola i mängd på denna bana komma in Stockholm såsom skeppnivgsort, och då bör man väl främst af allt tillse, att härstädes liksom i Gefle, Göteborg och Norrköping nvägsspår leda till jernvågen, så att man med ens och utan särskilda tilläggskostnader kunde dit pflemna stora och små jervpartier, i den mån jerntillverkningen fortgår Genom en dylik anordning kunde på grenbanan Jörfva— Stockholms jernvåg de jerneffekter, som möjligen komma att hitföras på norra stambanan, forslas billigare, än på statens egen jernväg från Järfva till Stadsgården; ty denna del af statens bana har en tilläggstaza för hvarje centver, utöfver hvad som betalas per banmil. Genom denna af mig ifrågastälda kompletteriog af jernvägsförsloget skulle det enskilda bolaget komma i en mera oberoende ställning och dess inkomster ökas. Det för k. skärgårdsartilleriet öfverflödiga galervarfvet komme till nytta derigenom, att kajer nära jernvägsspåret beredde ökade tillfällen för Stockholm att med hopp om framgång täfla med andra afskeppningsorter. Trävarubaodeln kunde mäbända jemväl ordnas på ett mera tillfredsställande sätt. Förmedelst den s. k. bergslagsbanans dragande till jernvågen skulle lindring i bruksförlagen beredas derigenom, att ätven under den tid, sjöfarten af vintern hindras, jernverksprodukterna kunde vågförag och belånas. Man fäster sig ej nu vid en sådan lättnad, då penpingtillgången är ymnig, men pecningmarkraden har likgom handeln vexlande konjunkturer, och när en mindre gynsam inträder, så kommer man nog till den insigt, att en rådan avordning, som jsg här tillåtit mig antyda, kunde vara för både bruksegare och exportörer rätt angenäm att tillgå. . Genora denna utsträckning af den föreslagna jernvägen blef det verkligen en jernväg Stockholm-Westerås—Bergslagen, hvilket det nuvarande projektet icke bör kallas. I affärer bör man vara synnerligen angelägen att gifva allting sin rätta och tydliga benämning. -Tomma titlar gälla der föga, endast alivar och verklighet kunna påräkna högt pris. Den jfrögastanta jearnvägsanläggningen, sådan den af det sökande bolaget blifvit framstäld, är ingenting annat än en gansl vigtig bibana till norra stambanan. Uti denna omständighet ligger också det oöfverstigliga hindret att upptaga denna angelägenhet i dees nuvarande skick bland Stockholms kommuns egna ändamåls. Hvad jag om banans utsträckning till Stockholms jernväg inom Beredningsutskottet anfört, bar utskottets majoritet visst icke frånkänt all betydelse; tvärtom har den tanken blifvit uttalad, stt det enskilda bolaget nog af sitt eget välförstådda intresse skulie fr utföra en dylik Rn särdeles om konkurrensen med stam banan biefve för svår. len nu var ej värdt att tala derom, ty wu gällde frågan endast den begärda räntegarantien. Dot må förlåtas mig, om jag här uttalar den fruktan, att, i fall Stockholm icke ger sina intressen till rg utan andras i första rammet, så får Stockholm efter att hafva tecknat den borgensförbindelse, som begäres, nog stå med hatten i hand och ödmjukt bedja att blifva ihågkommen med några verkiiga fördelar af det stora företaet. f Jag nödgas motsätta mig beredninpgsutskottets förslag, emedan kommunalförordningen för Stockholms stad ingenting innehåller om tecknandet af kommunens borgen för bolag, ingångna af enskilde för utförande af industriella ad Nu säger man måbända, att hvad som ej är förbjudet det är tillåtetv. Men om så vore; skulle kommunalförordningen icke innehålla bestämmelser om det, som licser inom stadsfollmäktises befogenhet,