Aftonbladet – 22 juni 1871, sida 3

härutinnan långt ifrån tillfredsställande. Jag kan ej annat än nnptaga till gendrifning det af vämnden i förbigående anförda skälet emot aktieteckBing, eller att medel för sådant ändamål måste upplånss. De skadliga verkningarne af ett lån kuana i närvarande fall ej gerna vara andra, än att länets amortering möjligen kan blifva betungande för de eksttåragande, och att stadens kredit kan komma att lida af dess upptagande. Hvad det första beträffar, så är det alldeles klart, att, banen visar sig vara en missräkning, amorteringen af en utaf staden sjelf upptagen summa af 1, million skall vara mindre hetnogande än den af 5 millioner, visserligen upplånade genom annan band, men för hvilka staden ställt sig i borgen; hvaremot, i händelse banan viser gig vara ett verkligen lyckadt företag, staren ju skall skörda en vinst på de tecknade aktierna, hvilka då kunna försäljag och de för lånet utstälda obligationerna uppköpan. Båda delarne äro tillämpliga ör stadens kredit, som mäste lida mycket mera iom borgen för ett däligt lån på 5 millioner, än genom ena egen skuld på 1 million, och i motsatt fall, eller om företaget krönes med framgång, väl icke kan taga skada, genom att staden år delegsre uti företaget. Det kan emellertid icke förnekas, att under ett visst stadium af afkastuing garantier ställer sig förmånligare än aktieteckning, samt att detta staium just är det, hvartill inkomster af en jernväg lätt nog plägar uppgå, under det den lägre inkomsten är iemförelsevig selispord och den högre först i en aflägsnare framtid kan påräknas. Trogen min vana att i allmänna angelagenheter framför allt hålla mig vid sanningen, äfven om utur mina uppgifter skäl emot min framstälda mening kunna hemtas, vill jag bär framlägga en jemförelse af de begge olika fallen, hvarvid banans hela kostnad antagita till 8 millioner, kostnaden per banmil till 480,000 samt underhållsoch driftkostnader till 350,000 för hela banan eller 20,000 rdr per banmil. Jemnförelsen ställer sig då sålunda: i