Aftonbladet – 20 juni 1871, sida 2

celon, V1ox, bBerlet, Michel Henaud och Mar-j: tin Bernard. Monde offentliggör en at flare biskopar undertecknad petition, i hvilken nationalförsamlingen uppfordras att vidtapa åtgärder för att förmå Italien att återställa till påfven det honom fråntagna området. De för-j klara, att Frankrike, då det drog sig tillbaka från Rom, der qvarlemnade sin ära och sitt ord. Enli t underrättelse från Algier skall general Ceres den 27 Maj slagit de upproriska från Bu-Mezrag och fullständigt sprängt dessa kabylstammar. Dessutom bar general Lallemand qväft oron bland Dellystammarne och nödgat större delen att underkasta sig. De senaste telegrafmeddelandena från Paris till Times gå till sistl. fredag och inne hålla följande nyheter: Någon ny kandidat har icke uppträdt till de förestående valen — Konfidentielt har meddelats, att iånet kommer att upptagas till belopp af två milljarder i stället för två och en haif, såsom först var påtänkt. — För att öka det auvarande gendarmeriet är man sv elsatt mel formerandet af en ny kår gerarmes mobi -.s. — La garde 76pubiicaine, har fått . å:ngdt ait upprättbålla ordningen i Pars vca kommer att betydligt tillökas. — jaligt Soir hafva 660,000 stycken handvapen och 1700 kanoner och mitraljöser blifvit anträffade. — Temps förklarar, att allz oroande uppgifter om en upphetsad sinnesstärmniog i Beileville och Vilette äro alldeles grundlösa. — Ett stort antal preussare har infounit sig i Paris; de ha vid flera tilliällen blifvit föroläm pade och på åtskilliga restaurants har man ockat att servera dem någonting. — Efter den ytterst tryckande hettan följde ett häftigt åskväder. Alla aftontidningar af liberal fårg klandra i skarpa ordalag den agitation, som fem biskopar satt i gång till förmån för en intervention i Rom för återställandet ef påfvens verldsliga makt. Tidningarne uppmana enträget valmännen att icke försumma att infinna sig vid valurnorna. — En imperialistisk broschyr spridesi departemen:et Dordogne och den framhåller vigten af att nationen tillfrågas genom ett plebiscit. — Bien Public berättar, att hertigen af Chartreg skulle vara närvarande vid den trupprevy, som i söndags var tillämnad. — Några förkolnade menniskokroppar ha blifvit framdragna ur ruinerna efter Hotel de ville; insurgenterna hade ej vårdat sig om attlösgifva fångarne när byggnaden avtändes. — Polisen fortfar att leta efter insurgenter som gömnt sig i husen vid de små gatorna och 300 sådana blefvo arresterade mellan i lördsga och i tisdags. De flesta af dem äro soldater, saom efter den 18: Mars slöto sig till kommunen. — I det af den radikala venstern i pationalförsamlingen i Versailles utfärdade msnifest förekommer ej ett enda ord som tadlar kommunens beteende, hvilket på allmänheten gjort ett pinsamt intryck. Å andra sidan har den republikanska vensterns manifest mottagits väl af de flesta tidningar. Om Internationale, den stora socialistiska arbetarligan, lemnar en korrespondent till Times följande karakteristiska upplysningar: Aiit fullständigare och närmare underrättelser börja nu ingå om detta märkvärdiga sällskap, som först under de senare tem eiler sex åren erhållit sin fullständiga utveckling, och derför ännu är för svagt och för uvgt att verkställa sitt program, som går ut på att undertrycka: 1:0 Alla religioner; 2:0 Alla familjbsnd; 3:o Egendomarätten; 4:0 Arfsrätten och 5:o de nationelia banden. Men den hastighet, hvarmed sällskapet utbreder sig öfver alia länder, berättigar till den förmodan, att den dag icke borde vara långt borta, då det skall träda fram med öppet vizir. Korresgondenten berättar derjemte, att den socialistiska rörelsen ännu fortgår Lyon, Marseille och åt skilliga andra städer i södern, och att Internationale der bemäktigat sig hela ledninen af densamma. I Paris håller änou sällskapet bemliga sammankomster. Man bar proklamatiou af detsamma, daterad den 19 Prairial, år 79, i hvilken det heter: Kommunen beskylles för alla slags rysliga dåd, för stöld, plundring och mordbrand. Aldrig har dock Paris varit Jupnare än under koramucens välde. Om några oordvingar föreföllo under dea förbittrade kampen mot reaktionens soldater, så bör icke felet sökas! kos de soldater, som stredo tör arbetets rätt. ! Visserligen rasade eldsvådor i Paris; men enj dal af dem voro förorsakads af Verssillest:upperna. Och hade icke Paris för öfrigt! rätt att i det ögonblick, då det öfverväldigades af despotisimens janitecharer, begrafva! sig under sins ruiner med ropet: Lefve kom-) munen! Lefve den sociala republiken i Arbe-j, tare i alla länder! Vi bränpnmärkag gom mörj. dare, tjufvar, mordbrännare! Det är er sak att i döma! Så länge verlden existerat, har proletariatet varit kapitalets, presternas och adels-: männens slaf. Och om vi också hade begått alla . ce grymheter och brott, man tillskrifver oss, ärg icke våra förtryckare tusenfaldt mera! brottsliga än vi. Vi bafva bjudit dem eni försonande hand, men de hafva stött den till-:! baka Arbetare! Vår förbrytelise är, att vili hafva önskat arbetets frihet, qvionans eman1 cipation (!), kort sugåt, rättigheten att lefva. ji På en tid af några få dagar äppnådde vi värt: ideal. Vi hafva fallit, men vi äro icke be-! sagrade. BSocialismen kan icke besegras, t hon är rättvisan och rätten. Kommen till oss! Vi hafva banat väg och fyllt svalget med våra kroppar. Kampen kan pu icke afstanna, sedan dea en gång börjat. Paris har visat eder hvad ett folk förmår. Derföre framåt, och låtom oss gerom ödeläggandet af det närvarande samhället taga hämnd för våra fallna bröder, som ofirade sina Jif för att befria oss från våra obarmhertiga förtryckares ok, från prester, konuugar och kapital, Lefve kommunen! Lefve den sociala republiken! I j 2 1 1 Li e 1 ( t t 5 t Sedan vi nu utan alla koismentarier medI J 5 f D I e I I Nn Å t dalat Internationales proklaniation, tro vi att det skall intressera vära läsare att höra hur en sådan man som Mazzini bedömer da parisiska kommunisterosa. I ett at de senaste vumren af Roma del Popolo, hans egen tic ping, skrifver hen iöjinde: De vredes-, bämndcch blodsorgier, för hvilka Paris nu änder många dagar i hela verldens åsyn varit skådeplatsen, mäste uppfylla vår själ med förtviflan. Ett folk, som berusadt och ra