Aftonbladet – 20 juni 1871, sida 2

Det bonapertistiska partiet börjar nu åter resa hufvudet och utvecklar en särdeles liflig verksamhet för att få sina kandidater igenom vid de fyllnadsval, som den 2 Juli komma att aga rum. Det var Indöpendance som först fäste uppmärksamheten på partiets manövrer, hvilka nu bekräftas af en korrespondent till Times, som bland annat säger: , i Då Magne, Haussmann och Rouher komma in i kammaren, skola de bilda ett parti och srigenom bringa regeringen i största förlägeahet. De hafra åtskilliga allvarliga sanningar att säga, och de skola ej hålla inne med dem. Thiers synes hafva skäl att vara orolig och bekymrad. Gentemot de förtiganden, bomedlingsförsök och öjverenskommelser, 8om bilda hans system, skall ett kraftigt och oförbehållsamt uttalande hafva samma verkan som en dammviska på en spindelväf. Thiers har med stor möda bildat sig ett parti, som Bsall splittras: som agnar för vinden, och det bonapartistiska partiet, som vid nationalförsamlingens öppnande endast räknade 7 medlemmer, skall vid dess afslutande vara starkt nog att åstadkomma en rörelse, som har talrika anhängare öfveralit i landet, både uppenbara vänner och hemliga, som endast vänta på en seger från kammarens talarstol för att återgå till sina tidigare åsigter. Det är ej osannolikt, att äe deputerade, som äro monarkister af öfvertygelse, skola understödja återupprättandet af kejsardömet; ja det kunde hända, att en tilläggsakt till författaingen af 1851 äfven kunde bland de liberala vinna avbängare åt kejsardömet. I ett land, som är så utpinadt, så söndradt och so. i den grad längtar efter luon, som Frankrike, måste mean vara beredd på allt. Paris skall den 2 Juli välja 21 representanter. Förutsätt, att det valde män, som hyllade kommutens grundsatser och att Marseille och Lyon gjorde detsamma, så skulle man få se hvilka misshälligheter och öfverraskningar skulla uppstå. Kejsardömet vinner för bärvarande all den berg som konungadömet förlorar för Thiers skull. Opinion Nationala offentiiggör ett manifest från den republikanska venstern till valmännen. I detta dokument framhålles, att venetern förblifvit trogen de i Bordeavx gifna löftena att uppskjuta de politiska frågorna, och derefter frågas om detsamma kan sägas om de monarkiska partierna, WVenstern förnekar detta; ty änou var icke kommunen död, då redan legitimiteten rörde på sig för att uppfordra Frankrike att på en gång återställa den gamla regimen och företaga en intervention i Italien. Det bonapartistiska partiet, uppmuntradt genom. den hourbonska ågitationen, uppreser likaledes sitt hufvud. Frankrike skall nu tillkännagifva sin vilja och sina tankar. Hvad behöfves det? Fred, arbete, säkerhet, kredit, åkerbrukets och indastrions utveckling, Det behöfves na en ny vapenbyla, som lägger band på de politiska passionerna. Man mäste befästa det närvarande provisoriska tillståndet under Thiers, den framstående statsmannen, hvilkens patrio(ism ar ingen förnekas: och som lofvat att bevara oantastad den åt hans händeranförtrodda republiken, Sedermera erfordras en definitiv sakernas ordning, som måste blifva en utveckling af det närvarande tillståndet och befästandetaf pationens regering — genom nationen sjelf. Ordningen kan hädanefter icke blifva någon annan än republikens ordning. Ingen civillista mera, intet hof, ingen ofrakibar och förderfig ståt! Iogen ny revolution! Trenne träfande monarkiska pretendenter stå gentemot hvarandra, men det gifves endast ea republik. Bland dem, som undertecknat detta manifest befinna sig Carnot, Texequet, Emaavel Arago, Pelletan, Leblond, general Chareton, Dorian, Jules Ferry, Mare Dufraiese, Henri Martin, general Pelissier m. fl. Äfven den yttersta venstern har offentliggjort ett manifest, kvari valmännen erinras