Aftonbladet – 12 juni 1871, sida 2

milltära styrka, som är henne uppriktigt !)sk tillgifven. i äl Paris-tidningarne fortsätta medatt anföra karäkteristiska.. enskildlieter från kommupers dagars. Redaktören Cochinat berättarTe i sin tidriog Petite Presse om ett samtal, jk som han under upprorets glansperiod hade medier den enväldige polisprefekten Raoul Rigault.!b: Cochinat uttryckte sin förundran öfver detd hänsynslösa sätt, hvarpå tidningarne i Paris!si blefvo undertryckta, osktadt kommunen hade vi lefvat fällständig pressfrihet. nJag känner D ej till någon prosstriltots — svarade Rigault — 4 jag har alltid högt yttrat, att vi icke skulle I ti tåla någon opposition i pressen, då vi enh gång fingo makten i våra händer. Då Rigault j ti gjordes uppmärksåm på, alt hans makt möjligen skulle bli åf kort varaktighet, sade han j; leende: Paris är ointagligt och Versailles g måste gifva efier; hvad provinserna göra kan IF vara 0s8 likgilligt — Vid en husvisitation g hos medborgaren Amouroux lär man ha upp-id täckt några märkliga dokumenter, nemligen ps en samling referater af diskussionen och be-yV sliten Vid kommubens Kemliga sosslöner. jge t 8 Det var i sessionen den 20 Maj, som det offic elt beslöts att tända eld på de förnämsta offentliga byggaader i Paris. Dennslg session var mycket stormig. Medborgarenij Beslay, som sökts motsätta sig denna vVan-iy dalism, blef nedhyssjad och var nära deranla att bli m shandlad, medan kommunen der-1j; emot skänkte högtijudt bifall åt Delesciuge,!y vär han i svulstiga ordalag förklarade, attis ifall man måste dö, så skulle friheten åt-p minpstone få en begrafning, som vore henne värdig, Måcga af kommunens matadorer, som itf de franska tidcingarne uppgifvits vira döda,!k börja åter uppstå ur grafven. OCourbet,ln konmunens delegerad för de sköna konsterna, !s hvilken sades ha tagit livet af sig med git!k f ) D elier dött af slag kort efter det han ankor. mit till fånglägret i Story, har jemte Rossel, som ea til var kommunens krigsminister och tjenstgjorde som ingeniörkapten i Rheinarmön t under Bazaine, blifvit häktad i Paris ili dessa dagar. Billioray, som var medlem afih välfärdsniskottet och som jemte Deleseluz3t undertecknat flara af de mest barbariska or-g der, har också blutfvit arresterad i Paris, ly eharu alla tidningar redan berättat att hanji blifvit skjuten. Han hade gjort sig nästank oigenkänlig genom att afklippa sitt långa blonda hår tät iotill buden, hvarefter hanjc färgat hår, ögonbrya och mustascher svarta, lt så att det icke var möjligt för den spanandet polisen stt känna igan konom efter det ut-is färdade signalementet. Uppmärksamheteole leddes på honom derigenom, att han kalladels sig Benezech, och man visste att han hadeiö en svåger med detta namn. Billioray påstod, jn att ett misstsg om person egt rum och för-!s säkrade, att han aldrig hade sett den person, 1 för hvilken man tog bonom; men sedan po-lv lisen konfronterat honom med hans svågerjs och elägtingar, förlorade han fattningen ochlå sade: Nåväl, jag tillstår, att jag verkligen är J.eqaes Darand Billioray,. Bland de mera framstående medlemmarae af kommunen, hvilka de seniste dagarne arrestera.s, befiona sg vidare dess postdirektör Theisz( och Miot., Under sådana omwständigheter ärja d t ej att undra på att tvifvel börja uppstå, lh huruvida Doaleseluz2 och andra kommunistiska h ledare verkligen stupat i strideraa, såsom j blifvit berättadt. t Den nye franske krigsministern, generalli Cissey, är född år 1812 i Paris. Han här-tn stammar från en gammal adelsfamilj i Bourja gogne, genomgick 1830—32 militärskolan i! S:t Cyr och derefter kom han till Algier, der(4 han ander många år kämpat mot kabylerna. js Han var adjatsnt åt general Frezel och del-k tog säsom sådan i nästan alla betydligared strider, såsom vid Konstantineb, Mascara och 5 Isly. Först 1852, efter nära 20 års vistelse f i Åfrita, återvände han till Frankrike. Uader Krimkrigat avancerade han, efter batsljen , vid Inkerman, till brigadgeneral och 1863 till divisionsgeneral. Under senaste kriget kommenderade han första divisionen af första armekåren (general Ladmirault), deltog i bataljerna vid Metz och råkade i fångenskaplq genom Metz kajitulation den 28 Okt. 187014 a hans politiska åsigter är ingenting be-j; kant. Dea gamle Gaizot hav plötsligt låtit höral, af sig och i Le Nord offentliggjort en skrif-I. velse till presidenten i nationalförsamlingenag hr Grövy. Telegrafen bar redan i kort-lf het antydt innehållet af skrifvelsen, men vi göra här en resum6 af densamma Guziot beto-i. nar isynnerhet, att republiken icke är den lag-,, ligen erkända statsformen, ty, säger han, re-lj publikens proklamsrande i Paris den 4 S2p-1, tember var ett republikanskt statsstreck, ett!rp ingrepp i nationalsuveränitetens rätt. Natio-!g nalförsamlingen hade också vid sitt förstalg sammanträde ekänt och uttalat detta. Detly nuvarande tillståndet är provisoriskt, och det! är af väsentlig vigt, att denna karakter af rf provisorium ej blifver vidrörd. Guizot påg pekar, att församliogen ej är fulitalig, att ti några departementer alls icke äro represen-ip terade, att val för dessa vore erforderliga, !j; och att on församlingen i denna sin ofail-iy ständighet skulle bestämma rörande den blif-p vande statsformen, eå skulle partierna taga lr, denna des: ofullständighet till förevändning s för att bestrida beslutets giltighet. Dettalq leder Gaizot in på frågan om de orleanskal, rinsarnes val, och vidare på proskriptions-g agarne, De senare äro alltigenom af polipv tisk natur, skrifver han; de omständigheter, !ta som framkallade dem, finnas ej mer, och ls; följaktligen finnes ej någon orsak hvarför det, skulle vidare ega bestånd. Prinsarne af Or-!J, leans hafva fogat sig, icke utan klagan, men jo, notan något motständ, i det så oförtjentalpx störtandet af konungen, deras fader.. Menls icke heller grefvens af Chambord landsflykt är rättvis; han den förnämsta prinsen af la Maison de Francon, offret för fel som de han ej begått, alltid lugn och värdig under fr sin låvga landsflykt, sträfvar blott derhän,!oc enligt sin egen utsago, att bli det fria Frank-m rikes fallmäktig.. Till slut besvärjer Gui-jre zot i sin långa skrifvelse församlingen och Thiers, att förbli eniga och i denna enighet fortsätta sitt vårt. På samma gång erkebiskopen af Paris biof arresterad af kommunen, ble? äfven erkebi1 skopens syster, ett äldre fruntimmer rom förestod hans khuz, arresterad. Engelska bladet Pall Mall Gazstte omtalar, att detta fractimmer ble? räddadt genom Dombrow-M 3, hamadling samt barättar fålanda härnm I ar