Aftonbladet – 12 juni 1871, sida 2

ad är tvifre! utderkastadt. — Fuallzomligtl; ugn räder i Paris, men arresteringarne fortgå , inov, — K igsrätterna i Versailles äro i verk-l!. samhet. Det säges, att fångarne indelas itre!( gategorier: 1. personer, hvilka äro angifoal, för miadre förbrytelser; 2. sådane, som äro j; angifoa för brotijpå hvilka deportationsstraf-!, fet skall tillämpas, ech 3, förbrytart al Vvär-, sta slaget, anklagade för brött som äro be-j, agde med dödsstraff, De föreslagna forterna ; Paris komma antagligen att uppföras på ; Montmartre och Battes de Cbhaumont. Iogeniörer ha börjat undersöka terrängen, — I ; går återupptogos arbetena inöm alla depar-j; tementer i frånskå banken. — Hertigen afl, Åomale, koamande från Normandie, anlände . I måndags till banstationen Hondan ochfor ; derifrån i vagn till Saint-Germain, der hanl. ämnar uppehålla sig tills nstionalförsamlisgen afgjort frågan om hans val. — Da iängar, som befinna sig i fånglägret vid Batory, står man i begcepp ati sända till Nya Caledonien, — Patris säger, att omkring den 5 Juli skall Frankrike hafva 800,000 gevär i ordning, utom dem som nu äro under tillverkring elier dem som af nationalgardet aflmnats till myrdigheterna i Paris. Da förstnämnda gevären äre de som bestäldes i Jas nuari, men hvilkas levererande blifvit uppskjatet. Samma tidning påyrkar, att alla prefekter och andra embetsmän, som tillsattes af Gambetta, skola aiskedas Från samma håll telegraferades i onsdags aftoa följande Parisernyheter till Tines: Det går ett rykte, att uppskjutandet sf Rocheforts process har sin orsak de uti, att man fraktar, att han skall gifva upplysåiogar, som kunna kompromettera nationalförsvarsregeringen. Dessa upplysningar skulle ståisamband med ett anbud. om intervention, som Ryssland (?), ealist hvad som påstås, gjort efter slaget vid Sedan, och hvartill regeringen gaf sitt samtycke. Paris den 7 Jani på mergonen. Förhöret i Versailles med inasurgenterna börjar med Assi. Många arresteringir ske fortfarande i Paris. Ett bref från Louis Blanc har blifvit cffentliggjordt, hvari han basvarar Figaros insinuatiocer i anledning af hans tystnad angående kommunens gräslig heter. Han säger, atten man af heder icke kan, utan att fela i aktning mot sig sjelf, anse sig förbunden att tillkännazifva för verlden, stt plundrivg och mordbrand äro honom förhatliga. För öfrigt, när domaren taler, är det de närvarandes skyldighet att tiga. Figaro föreslår, att man till fördel för Paris restaursrande skall åter öppna spelhusen och de offentliga lotterierna, hvilka skola locka främlirgarne och åter sätta trafiken i gång. Samma tidning yrkar äfven, att man, för att betrygga den allmänna ordningens upprätthållande, skall återinföra systemet med handtverksböcker för arbetare samt pass inom landet och upphäfva lagen om arbetsinställelser. Tidningarne för i dog återgitva ett rykte, son likväl ännu icke bekräftats, nemligen att Jules Ferry blifvit utsedd till minister i Washington. Enligt La Veritö har ea kompromiss egt ran i fråga om de orleanska prinsarones val, De lagar, som utestänga dem från Frankrike, skola upphäfras och valen förklaras giltiga, men prinsarne skola icke taga säte i församlingen, och de skola förbinda sig att icke försöka elier sanktionera vågonting, som går ut på att störta Thiars makt uvder hela den tid ban förblifver Chof för verkställande makten. La Verit6 säger, att ett antal deputerade, vänner till prinsarne, hafva garanterat fullgörardet af denna förbindelse, och Thiers tror sig sålunda kucna bibehålla den styrelsetörm, söm bestod då han tillträdde sitt embete. En srtikel i samma tidning om den skada, det borgerliga kriget förorsakat i Paris, uppskattar förlusten genom förstörelse af hus och egendom till 500,000,000 francs utom uppbrända säkerhetsoch värdepapper, konstföremål och möbler, hvilka beräknas till ytterligare 300,000,000 franes. Eoligt ett sånnolikt öfverdsifvet rykte ha varor till ett värde af 60,000,000 francs blifvit brända i varumagasineran i La Vilette, I franska nationaliörsamlingens möte i torsdags blef den fråga, som med så mycken spänning emotsstts, afgjord; förslaget om upphäfvande af lagarne af 1832 och 1848 angående den bourbonska och orleanska linigas förvisande antogs med den öfverväldis gande majoriteten af 483 röster mot 103 och de orleanska priosarzes (hertigen af Aumale och prinsen af Joinville) val till lagstiftande kåren bekräftades med 448 röster mot 113. At dessa röstetal fioner man, att blott den republikanska venstern röstat mot förslagen, centern och högern deremot för dem. Före onröstnilgens års ällande höll Thiers ett tal, hvari han antydda, att en framtida moiarkisk resteuration i Frankrike väl icke vore omöjlig, men att man dock för ögonblicket borde öppet och lojalt upprätthålla republiken. Exekutivchefens sträfvanden äro för närvarande riktade på att förnindra nya partistrider, men den stora röstpluralitet, hvarmed utskottets förslag gick igenom, antyder just icke, att den del af Thisrs program, som åsyftar republikens upprätthållande, skall finna många uppriktiga anhängare. I ett telegram till Times nämnes, angående de omröstningen föregående öfverläggningarne iutskottet, att de orleanska priosarne skalle förpligte. sig till att under de närmaste tvenne ren icke mottsga mnägot offentligt embete, och att de ånyo skulle förvisas ur landet, om de inläte sig i några politiska stämplingar. Dessa yrkanden öfvergåfvos dock sedermera af Thiers, sannolikt emedan doicke anno något understöd inom utskottet. I -—--—.? nn -nnon-p—-.—-— — — K —— ——— -—— n—n———s-xX-n— m mn OOO— LH — a.n2 Franska nationalförsamlingens höger räknar 240 desuterade, skrifver Times korrezpondent i ett bref, hvari han berör partiervas hållning vid den eventuella omröstningen den dynastiska frågan, och dessa 240 skola ndera alla rösta för Henri V, antingen nu en fosion, (öfverenskommelse med den yngre orleanska linien) tillvägabragts eller icke. Vidare komma 80 medlemmar af högra sentern, hvilka äro fusionister, och 100 nedlemmar af venstra centera, bekanta under namnet Reanion Fersy, (deras klabbiokal). Några af de sistnämnde äro böjda för att inderstödja en bourbonsk restaurction, för1Itsatt att den sker med tillbörlig hänsyn ill den orleanska linien och på konstitutiovel grundval. Den republikanska venstern tiknar tillsammans omkring 120 medlemmar. IN KÖ RR revs mn —-— -m m—XZ — XX meter MM AR py CA få