Aftonbladet – 10 juni 1871, sida 3

Slderdoras-svaghet än såsom ett löfte om en ny tid jhar han dock icke hunnit längre än till tredj Ispelten förr än han tyckes hafva kommit till e helt annan åsigt. Ty der finner han redan oet slags reson deruti att Tuilerierna förstördes så fisom symbolen för den afskydda monarkien,, äf vensom att Vendömekolonnen nedstörtades såsor :ien bild af kejsardömet och kriget; likaledes för (klarar författaren Madaleinekyrkans förstörand — hvilket dock enligt för vår samtida icke be kanta underrättelser lyckligtvis ej egt rum — var. i helt resonligt, emedan detta skrytsamma bygg nadsverk, hälften grekiskt tempel, hälften mo dern salon, var en sinnebild af det presterskap 30m, glömskt af mästarens befallningar, allt me lät sig neddragas i verldens sträfvande. Förstö relsen af dessa tre dyrbara verk var, menar för fattaren ett åt id6er, hemburit offer, nemliger dels åt republikens dyrkade gudomv,, som mar icke ansåg betryggad, så länge konungarnes gamle borg ännu stod upprätt, dels åt freden (!) hvars genius icke kunde fördraga åsynen af de konskri berade härarnes arbete under Napoleon I och slutligen åt religionsfriheten eller religionslösheten, Han menar dermed den icke alldeles oberättigade afskyn öfver de skändliga missbruk, som alltför länge i Frankrike varit bedrifna med det heliga, och den ganska förnuftiga föresatsen, att hädanefter afhålla kyrkan från all inblandning i statens angelägenheter,. Detta allt häntyder ju på att författaren anser dessa kommunens bjeltebragder innefatta likasom en blodig morgonrodnad till en ny gyllene tid för republiken, freden och en sann religion ! Man måste också bekänna att sjelfva den vildsinte kommunisten Grousset, som egentligen anstiftat detta förstörelseverk och som uppgjort en sinrikt uttänkt plan att spränga bela Paris i luften och att inregistrera hela kompanier af galerslafvar och ursinniga qvinnor under den betecknande benämningen af petroleurer och petroleuser, för att kasta petroleum in i hus och källare, svårligen kunnat uppställa ett mera vältaligt och girligt formuleradt försvar för dessa vandaliska dåd och mordbrännerier, än vår hedervärda Samtida i den kalla och lugna norden! Vår samtida underrättar oss att han läst Auguste Comtes skrifter eller åtminstone en skrift af denne fantast, deri han förkastar det representativa systemet och vill indela vestra Europa i en hop små stater, styrda af en direkt regering, utöfvad genom ett exekutivt råd, som förstärker sig gjelft men är personligen ansvarigt för en hvar af folket! Comte är på köpet ateist, emedan den religiösa sinnesriktningen tillhörde menniskoslägtets barndom o. s. v. Dessa satser adopterar visserligen icke vår samtida för osa lugna nordbor, som ännu icke äro hvarken republikaner eller ateister,, mea han tyckes dock icke vara särdeles obenägen att tillämpa dem på det nuvarande Frankrike, hvars gtyrelse han karakteriserar såsom hittills, (d. v. 8 före kommunens tillkomst) åtminstone hvad beträffar de stora städerna, utsången från biktstolarne och manipulerad af mairer och prefekter. En sådan styrelse menar författaren kunna de icke underkasta sig. Striden hvilar ett ögonblick medan man å ömse sidor hemtar krafter, men det parti som pu är slaget kan icke undgå att en gång ånyo uppresa hufvudet: man kan icke tillintetgöra stora massor af menniskor, än mindre deras id6er.. Man söker fåfärgt att för sig dölja, att den innersta tanken hos vår samtida tyckes, att döma af denna ioledning, vara att den nu besegrade kommunen i Paris varit på sitt sätt berättigad och ast det är några stora ider som legat till grund för de illgerningar, hvartill den gjort sig skyldig och att det parti (ledt af en Fåelix Pyat, Paschal Grousset, Louis Detescluze, Jules Valls, Blanqui, Henri Rochefort m. fl. dylika mön af stora ider) som ställt gig i spetsen för dessa id6er, haft ett ändamål, hvilket bär framtiden i sitt sköte. Medborgaren yttrar bland annat följande: pYtterligheterna beröra hvarandra; stockkonservatism och kommunism låta sig ganska väl förena, det har tidningen Samtiden mnylicen visat, i det svamliga försvar, den skrifvit för kommunens ideer., Samtiden har ställt sig på deras sida, för hvilka det nu upphäfda laglöshetstillståudet i Frankrike varit en söt lukt. Deröfver ha många förunlrat sig, hvaremot man alls icke funnit unterligt, om detta tillstånd för Tyskland och ar Bisinarck varit en söt lukt.