Aftonbladet – 6 juni 1871, sida 2

skåp i ett hörn af rummet, — alls dessa mobiiier, som ban fordom funnit alldeles på sir Flate, syntes honom ru vedervärdigt fuia och osnygga. Han ämnade just räcka ut handen till klocksträngen, för att underrätta om sir ankomst, då en piga, ej öfverflödigt snyggt klädd, då man beräknar hur sent det var på dagen — och hvilken, att döma efter hennes öda händer, med hvilka hon höll en bricka, måtte varit tvillingssyster till den i n:r 23, — stack in hufvudet gerom dörren och lät, betagen af förskräckelse eller blyghet vid åsyren af en främmandå herre, brickan med dess innehåll, somfyckligtvis ej varjafinågon bräcklig ert, falla i golfvet. sÄr min far hemma? frågade Mark litet kärt, ty en sådan välkomsthelsning plågade hans nerver. Hå, kors bevara oss! det är ju herr Mark, Bevars hvad pi har blifvit lång och stor, sir. Jag blef just förskräckt. Har jag ej varit väntad?, Jo, jeg tror väl att jag hörde något tal om det. Men si, doktorn, han har länge sen ätit middag. Det var inte detta som isg menade. Är han ione? Och tin syster? Doktorn är uppe bas sig och miss Lorry — jag ska gå eliter henne, kanske.n Detta var således hans ärofulla mottagande i bemmet, Men nästa minut kom miss Lorry ned med af glädje lysande blicker, röda kinder och ej precist ordentligt klädd. Ack, Marckla ropade bon och kastade sig häftigt i hang armar, vi trädde inte att du skulle komma, efter du dröjde så länge Huru hungrig du måtte vara ! — Var det inbilloiog att han tyckte hon sade hungrug? — Jag ir så glad! Har du rest ända från Cambridge i dag — Föga troligt då afståndet