Aftonbladet – 6 juni 1871, sida 2

vu BVNUVeUDUE VITA I MID I UTDDG MAST, buhed! ommunikationen är så ytterst besvärlig. färvarende tidningar håfva en Hel mängd eporters i rörelse, som fördela arbetet sins!C mellan, men tillförlitligheten är just ej den si lira bästa. vi Ej ens i dag, då rörelsen tyckes börja m terkomma mer än man vågat hoppas, kan m nan utan största svårighet fiona ett åkdon,al ch har man väl fannit ett sådant, nödgas lt nan snart åter lemna det, ty häst och vagn E kunna ej passera de vägar, som en korresIN ondent behöfver taga, öfver barrikader, ge-a iom djupa diken, på smala plankor, på uppd ifna trottoirer, vid foten af brända murar, je som hota att ramla, öfver högar af ruiner. pPp Är man ihärdig, kommer man ide flesta fail ls ram. Men hvad man ser:är fortfarande en li jertslitande syn. Om man under det upp-!s ärksamheten är fästad på en ruin, hvilken n ioni för få dagar sedan utgjorde en ståtlig d oyggnad till menniskors nytta, ett offentligt d n r l f H nonume2st kanske, rikt på yttre skönhet och ore värde, eller ett enskildt hus, der lyckiga familjer bodde i frid och kärlek, om man lå, säger jar, störes af ett gevärsskott och erfar att en af mordbrännarne afdagatogs just nu der i hörnet, så är man alldeles icke lr benägen att hysa medlidande med dön fu-jö siljerade. Msn om ban var oskyldig i dett värsta br.ttot, om han väl gått med i kom-lt munenrs bataljoner, men alldeles icke varit s med om någon mordbrand, om den summa; ) 1 l I j 4 4 riska afrättnicgen berodde på ett misstag? Ah... låtom oss gå vidare. Det vore väl, säger jag ännu en gång, om dessa summariska afrättningar ej mera förekomme. Lagen måste hafva sitt ord med. Dat kan man kalla summariskt nog att ställas för on ståndsrätt och utan särdeles låvg undersökning dömas till döden. Man må ej tro att jag säger detta af något medlidande med bandi-l: tersa, men rättvisa och mensklighet lida, Gå mean ser en person skjutas i det fö net af i. gatan, en annan i ett annat höra, och dål. det ja är möjigt, att de som helt hastigt: göra exekutionen kunna misstaga sig. Jag l: vill dock icke åter fördjupa mig i det ämnet. Min afsigt är alltid att endast heltj lognt berätta, men så komuwa de menskliga : känslorna och göra sig till herre öfver be-l rättaren. Sedan jog i förgår skrei till A. B. har jag nästan oupphörligt varit i rörelss och sett allt hvad möjligtvis kan seg, Jag har sett Hötel de Ville såsom komplett ruin, men den praktfullaste ruin man kan tänka sig. Jag her sett elden änan låga i ruinerna efter Theåtre-Lyriqu2, i Palais de Justice och Polisprofekturen. Jag har sett endast några svarta murar stå q7sr ofter de stora pslatserna vidkaj:n på venstia Seinestrenden, efter Con des Comptes, Quartie Bonaparte (ea k sern) och detta koiossala Palais du quai fOrsay ssmt detta kokettr, vackra Hö:el da la Legion dHoan-ur — endast några svarta murar! I Rus de Lills har jag sett ruinerna efter nägra af Faubourg Saint Germains mest aristokratiska palatser. De batva gjort sin sak med omsorg, dessa mordbrännare. Och likväl hanno de icke med alit hvad de ämnat göra, Ötverallt påträffas trännbsra ämnen instuckna bär och der i has, på gårdarne och i källrarne. Ur kloakerna dreeges fram stora partier krut, som skurkarna ej hunnit antända för att sp änga staden i luften. Hade trupperna ej vunvit afgörsnde framgång, så snart de ryckt iv i Paris, skolie förödelsen här hafva blifvit mångfaldigt mera utbredd. Man kan sannolikt ej eve beräkna huru långt den då kunnat sträcka sig, och Paris kan ej visa sig nog tacksamt mot trupperna och dessas utmärkta anförare. Man må blott erinra sig att de egentliga operationerna icke räckte lävgre än en vecka. Det var söndagen den 21 Maj, som armån först trängde in i Paris, och derpå följande söndag, i går, var alltsammans fulländadt. Enligt hvad man nu vet, skulle stormningen icke hafva försiggått förrän tisdagen den 23 Maj. Kommunnens vilddjur vädrade den planen och trodde sig hafva tid att hinna vidtaga förberedelser till förstörelse i stor skala. Man må ej föreställa sig, att dessa banditer, hvilkas like ingen tid och istet land kan uppvisa, först i sista stund och i förtviflans raseri tände eld på staden, nej, det var långt förut förberedt efter mogen öfverläggning och fullkomligt noggrann plan. Men, såsom sagdt, trupperna kommo för fort öfver dem. General Douay hade fått veta att porten vid Point-du-Jour, der största bröschen fanng, redan var öfverifven. Detta var på söndagsmiddagen. Douay astade sin kår ia i depna väg och skickade några regementen att på andra sidan Seine öppna portarne för general Cissey. Innan söndegen gått till ända voro ej blott Douay och Cissey, utan ätven general Vinoy i Paris. Insurgenterne i de stadsdelar, som först besattes, drogo sig skyndsamt tillbaka. Republikens trupper togo alltså Auteuil och på sandra sidan floden Grenelle samt underhollo kommunikationen sinsemellan öfver Grenelicbron. Derpå stormades höjderna i Passy. Insurgenterna hade der flera barrikader, och ännu två dagar derefter, då jag besökte denna stadsdel, voro ej alla barrikader undanröjda. Dessa utgjorde dalar af den inre försvarslinie, som från Passy sträckte sig åt Triumfbågen och vidare fram till Place Wagram, mon hvilken försvarades temligen lamt. Åtskilliga insurgenter dödades dock och ännu på tisdagen såg jag ett och annat lik, inkastadt i trädgårdarne. Natten till måndagen togs Trocaderohöjden och strax derefter Triumfbägen. På begge dessa ställen voro batterier, som föllo i segrarnes händer och vändes mot insurgenterna. Med batteriet vid Triumfbågen beströks Champs Elysbos. Iosurgenterna måste då jöfvergifva Industripalatset och draga sig nedåt Place de la Concorde. Derifrån skickade de oupphörligt granater upp till Trocadero och SEKTER SITER ATEA KANE AE Iskåp i ett hörn af rummet, — alla dessa mobiiier, som ban fordom funnit alldeles på sin Flate, syntes honom ru vedervärdigt fuia och Os; a. Han ämnade just räcka ut handen