Aftonbladet – 2 juni 1871, sida 6

Det cirkulär, som Jules Favre utfärda till Frankrikes diplomatiska ombud i utlan det och för hvars innehåll vi i korthet re dogjort, åtföljdes af en afskrift af ett bref uadertecknadt af Delescluze, Vermorel, Pyat Vallås och andra, hvari hotas med uppbrännandet af bela Paris om man ej medgåfve fritt aftåg för insurgenternes chefer sam beviljade alla de öfriga amnesti. Jules Favre stöder sig på denna skrifvelse, för att ådagalägga, att kommunens män äro mordbrännare och derför icke kunna betraktas annai än som gemena brottslingar, icke såsom politiska förbrytare. — Till verkställande chej för mordbrännareligan — Corps des Petrolzurs såsom den kalias — hade en ryktbar klubbtalare, skomakaren Napoleon Gaillard, blifvit utsedd, men han fick väl någon värdig efterträdare, ty Gaillard blef tillfångatagen och förd till Versailles och då han der på Rue de Satory gjorde ett försök till flykt, blef han nedhuggen och utandades sin sista suck på gatläggningen under framstönandet af de gräsligaste förbannelser. Om insurrektionens sista ögonblick telegraferar Times specielle korrespondent från Verssilles den 28 i sistlidne månad följande: Det öde, som träffat de mest framstående bland de personer, hvilka qvarhöllos såsom gisslan af de banditer, hvilka kallade sig kommunen, kan olyckligtvis icke mera dragas i tvilvelsmål.. Den älskvärde monseigaeur DArboy, erkebiskop af Paris, den vördnadsvärde abbe Deguerry, kyrkoherde i Madeleine, presidenten Bonjean, pater Olivain och 64 andra ha blitvit skjutna af insorgenterna. En mängd prester, af hviika sex tillhörde Piepusklostret, 39 gensdarmer och mänga soldater, hvilka mördarne -funno i sjukhusens konvalescentrum, hörde till sntalet af dessa offer. 168 personer, gom förvarades såsom gisslan i La Roquette, räd