Aftonbladet – 25 maj 1871, sida 2

Med gårdagens snälltåg anlände ingen utändsk post, endast danska tidringar. Om l saken härtill har ingen underrättelse insått. till postverket härstädes, När medborgaren Miot, medlem af komvunalrädet, eter Vendömekolonnens fal! steg pp på fotställningen och hbarangerade folknassan, yttrade han bland annat: Vår vrede rer hittills träffat blott materiella föremål, nen den dag kommer, dä vi skola taga fruktansvärda repressalier på den usla reaktion, som underminerar oss och söker krossa oss.) Om några ropressalier på den usla reaktioaen veta dagens telegrammer åtminstone ännu icke att förmäla något, men väl att kommunen fortsätter att urladda gin vrede mot materiella föremål, ty dessa vandaler, ej nöjda med att ha nedrifvit Thiers hus och Vendömekolonnen, hafva cckså, enligt hvad Agencs Havas meddelar, antändt Louvren och Tuilerierna, hederslegionens och statsrådets palatser och äfven andra byggnader. De kommunistiska auktoriteterna hafva ofta förkunnat, att de äro i besittning af alla nödiga materialier — krat, minor, torpedos, petroleum och picrat — för att förstöra Paris, och att de vore fast besiatna att hellre begagna dem än att läta regsriogane tropper taga staden. Man kan också befara det värsta af första bästa äfventyrare, som, sedan han hemtat mod ur glaset, nog vore i ständ att antända en mina, anlagd under någon byggnad tillhörig sreaktionens. Times Pariserkorrespondent uttalar också en r fruktan och han skrifver: Innan det bläck, hvarmed jag skrifver dessa rader, hunnit torka kunna trupperna tränga fram öfver vallarne med det raseri, som biand civiliserade nationer blott är kändt i medborgerliga krig. och kommunen kan då under de följande tjugufyra timmarne få tillfälla visa om den menar allvarsamt med sina förtviflade hotelser, — — — Om man vänder sig till en riktigt äkta röd, med frågor i detta hänseende, så hyser han naturligtvis ej minsta tvifvel härom, och mycket säkert skall ban tillägga: vill ingen acnan spränga Paris i loftea, så skall jag göra det och dö som en bjelte på dess ruiner. Sådant der prat bör man väl ej fästa sig synnerligen mycket vid, men jag må erkänna att jag flera gånger blifvit frapperad af det luga, hvarmed andra, som kanske ha sid bostad vid en underminerad barrikad, förklara, att deras utsigt att bli sprängda i luften beror på den grad at desperation elier dryckenskap, hvari några sorglösa personer, som sätta ringa värde på sina lif, kunna befiona sig. I fredags, således två dagar före det Versaillestrupperna inträngde i Paris, skrefs till Independanc2 följande om belägringaarbetena: Arbetena kring Paris bedrifvas mycket ifrigt; på vissa ställen, isynnsrhet i Bouiogneskogen, stå belägrarne endast några hondra steg från vallarne — Breschbatterierna kunna snart öpppa sin eld. Så snart man skjutit tillräckligt med öprningar att låta 40 å 50,000 man hestivt rycka in, skall stormningen begynna. Regeringen i Versailles hoppas, att utvecklandet 2f så ansenliga stridskrafter skall föranleda utrymmandet af de första, i hast uppförda försvarsverken, och att insurrektionens kufvande snart skall genomföras, Emelieriid tadlar regeringen genom Journal officiel de otäliga, som förebrä henne att ej nog hastigt lösa sin besvärliga och obehagliga uppgift. Uti nämnde tidniog påpekas, hvilka utomordentliga svårigheter, hon haft att öfvervinna för att i Versaillss skapa en medelpankt för de militära oporationerna mot Paris, samt nödvändigheten, att, så vidt möjligt är, skona stadsn och dem af dess invånare, som äro oskyldiga i kommunens upproriska handlingar, Garnisonen i fästet Montrouge har undsr sista tiden blifvit förstärkt och fästet Bicetre och bastionerna vid Vaugirard skjuta af all makt för att stödja detsamma. Icke desto mindre antager men i Versailles, att det blir en lätt sak att taga detta fäste; en del af kanonerna äro redan demonterade och de återstäende tro utsatte för en ouprchörlig eld fråa batterierna vid Breteuil, Issy, Mendon, Brimborion och Chatillon. Moulin Szquet och Hautes Bruyeres äro likaledes starkt hotade och fästena Bicetre och Ivry hafva ej tillräckligt starks besättningar att länge kunna hålla sig. RN RGNARRCRE SÅ VINTS DE MASTE ON EN SK FNS TIN