Aftonbladet – 24 maj 1871, sida 2

tiga ånyo icka obetydligt. Frågar man nu, fjg: uru utesigterna a sig att för framtiden !f etäcka dessa stigande utgifter, så visar det ig, att han redan denna fång tilltrott sik unna företaga nägra nedsättvingar i tull geom ytterligare reducering af deu redan nu ögst obetydliga utförseltullen, nemligen i afeende på utförseltallen af tran och skeppsfgifterna för mindre trälaster, hvarjemte en eslutad nedsättning i inländskt brefporto rån 4 till 3 skilliog för enkelt bref måste illsvidare medföra en minskning i inkomterna. af brefposten. Denna sistnämnda nedättning skall dock, enligt hvad mati hoppas, pom få år förvandlas till en så mycket enabvare stigshde inkomst — on förväntan som ynes stödja sig på den erfarenhet, man såäl annorstädes som hos oss har gjort om len kraft att föröka korrespondensen, hvarje ortonedsättning förer med sig. Den enda illökning, som blifvit beslutad, är en förhöjing ef maltafgiften och malttulien, som ansges komma att redan det första året höja naltafgiften från 225009 spd. till 260,090 spå. Damtidigt härmed äro statens inkomster af telegrafverket i hastigt framåtskriande, i det dessa denna gång kunnat uppras till 133,000 spd. mot 124000 spå. på förra budgsten. Huruvida men under dessa förhållardeo kan med trygghet emotse den budget som nästa års storthiog kommer att votsra, är sålunda en fråga som icke är lätt att besvara. Under de i de sista dagarne af den nu afslutade sessionen faona förhandlinsarce om bevillningar till jerobanorna fråmträdde i detta afseende mycket skilda åsigter, inen det kan icke nekas att uppfatiningen att den ekonomiska ställningen öfver hufvud taget blifvit i hög grad förbättrad, och nu måste karakteriseras såsom afgjordt gunstig, syntes hafva de bästa grunder för sig. Genom en jemförelse med ställningen för 8 år sedan, då man senast beslöt sig för att upptaga statslån till jenvägsanslag, blef sålunda påvisadt att statsinkomsterna då voro AG 000 spd.; nu deremot 5,043.000 spå , alltså en förlöjd idkomst af nära 400,000 pd., och detta oaktadt betydliga skattoedsättniogar under tiden egt rum, liksom statsskulden vid devna tidjuott örversteg statens aktiva med 3!2 millioner spd.. nu deremot biott med 12 röill. spd., oaktadt under tiden upptagits ett j-rnvägslån på 1e mill. spd., och i dessa aktiva icke äro medräknade statens aktieri Kongsvingerbanan, Hamarbanan, Throodhjem—Störenbanan och Randsfjordsbanan, hvilka tillsammanstagna representera ett nedlagdt kapital af 3!3 mill. spd. Ext värderikt bidrag till belysning af det ekonomiska framåtskridandet under de senaste 15 åren erhöll man också genom en af chefen ör statistiska byrån framlagd öfversiat af de vigtigaste momenter, som i detta hän ende va tagas i betraktande. Det visade sig häraf, att under den nämnda tidrymden värdet af trälastutförgel och af fiskutförsel fördubblats hvardera från 4 till 3 mill. spd. årligen, att drägtigheten af nybygda fartyg, hvilken 1855 blott var 9900 kom.-läster, år 1870 hade stigit till 21,000 kom.-läster, att det årliga värdet af införda varor ökats från 13 till 20 mill. sjd. och af utförda varor från 10 till 18 mill. spd, den genom fragtfarten inbragta bruttofragten från 5!2 till 14 mill. spd. och lastdrägtigheten af den norska handelsflottan frän 205000 till 485,000 kom.-läster, de brandförsäkrade värdena från 57 mill. till 152 mill. spd., förvaltniogskapitalerna i sparbanker och andra privata banker från 10 till 33 mill, spd., o. 8 v. Taflan saknar visserligen icke sina skuggsidor, t. ex starkt ökade skattebördor, en stigande fattigvårdsbudget, enstaka misslyckade fiskerier; men i det hela och stora taget får man dock iotrycket at ett stort och glädjande framåtskridande. . Detta är något som förtjenar stt festhällas; ty om man än icke viil underekrifv2 dea materialiska uppfattning, att de ekonomiska förhällandena också på det sättet ekulle vara npervas rerum, sit det politiska lifvet, när dessa äro goda, gensst blifver saktrodigt och kroservativt, men när dessa äro ga bullersamt och radikalt, så kan dock icke vekas, att budgetfrågan alltid skall blifva en af dem sox i första rummet komma att sysselsätta det norska stortbinget och utöfva ett stort ipfliytanda på bela dess fysionomi. Det skail alltid blifva en af dess förnämsta uppgifter att, under oafbruten uppmärksamhet icke blott på landets kraf ntan också på dess förmåga att bära bördorna, reglera statshushällningen få det mest ändamålsenliga sätt; de båda väsentligt skiljaktiga uppfettnipgarne, af bvilka den ena lägger hutvudsakliga vigten på att aldrig til sllmäcona ändamål bör kräfvas mera at statens medlemmar, än de med lätthet och utan någon afeaknad kunna gå i Jard med, vnder det den andra mera kraftigt betonar den allmänna förpligtelzen ett befrämja ändamål, 2 kunna uppnås utan en krafmän ansträngniog — skola bär alltid a att ställas emot bvarandra, påverka hvarandra och framkalla den rätta förmedlingen, Det 20:de ordinarie stortbinget bar, säsom här ofv.n blifvit påpekadt, icke haft enledning stt på detta område utöfva någon särdeles ingripands verksamhet; der, hvsrest det haft till dertill, tyckas dess tendenser hafva it sig till den redan förut inträdda reaktionen mot den längre tillbaka kanske något för längt drifoa frikostigheten, och det torde väl hända att man denna gång i enstaka fall alltför mycket närmat sig den motsatta ytterligheten. Detta skall emellertid anta förändra sig, när man nästa gång stål ör ett fullständigt utarbetsdt badgetförslag, som enligt hvad men torde kovcna hoppas stöder sig på tydliga bevis för en lycklig ekonomisk ställning. Man skall då säkerligen få mera mod och dristighet jatt genomdrifva det mål, som — vader iaktba manda af alla an aoned K. OO mm tm mn Mm m SM AM Am M FP MM M